Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Fig. 1. Värdena på koefficienterna a och b i
ekvationen = + h-
Äro nu dt och isoleringstjockleken s givna, så är
dv given och vi få då
15,92 • ln — konstant
0,0455
= konstant = b
saint således
a
Mr —––- - b
100 2
För det inre skiktet med dt = 108 mm och
s — 10 gäller
2,7
a = 2,7 och alltså ^ ^— = 0,iso
lüü ■ 0,15
För det yttre skiktet med dt = 128 mm och
s — 40 mm gäller
7 8
a = 7,8 och alltså – „ ’ „ - = 0,975
100 • 0,08
För di — 108 och s = 50 mm samt för
dt =128 och s = 40 mm finner man b — 0,220
Mr — 1,375
Alltså Mr = 1,375 och kr = 0,73.
Med kännedom om t1 och £2 beräknas så med
lätthet värmeförlusten pr m rör
= t t2
1,375
Av exemplet torde framgå, att användningen av
tabellerna eller kurvbladet underlättar beräkningarna
rätt väsentligt.
III. En approximativ ekvation för beräkning av
värmeförlusten.
Om man nu för en given rördiameter drager upp
enhetsförlusten kr som funktion av
isoleringstjock-leken s, erhåller man för varje X- värde en kurva, som
liknar en hyperbel med asymptoterna parallella med
axlarna. Vill man då söka en ekvation för denna
kurva, ligger det nära till hands att försöka med
formen
(k’r — d) (s -f- st) = c, alltså
= 0,78 (fi — h).
k’ =
S + S]
+ d
(5)
(4)
där a och b äro funktioner av rördiametern och
isoleringstjockleken.
Värdena på dessa koefficienter finnas för ett antal
rördiametrar uträknade i tabellerna. Skulle man i
något fall icke kunna använda värdet ay — 7, så har
7
man att i stället för b införa värdet - -b.
ay
För överslagsberäkningar lämpar sig kurvbladet
fig. 1. Detta kan även med fördel användas, om man
har en isolering, som består av flera skikt med olika
värmeledningstal. Beräkningsgången klarlägges
genom följande
Exempel 1. Ett rör med 108 mm yttre diameter
skall isoleras med en 10 mm tjock isolering med
X = 0,15 och utanpå denna en 40 mm isolering med
X = 0,08. Det gäller att beräkna totala
rörformmot-ståndet.
I denna uttryckes tjockleken s i millimeter.
I ekvationen ingår tre koefficienter, som således
kunna väljas så att den approximativa kurvan
överensstämmer med den exakta i tre punkter. Här har
valts punkterna s = 20 mm, s = 50 mm och s = 80
mm. För olika värden på rördiametern och på
värmeledningstalet X återfinnas de tre koefficienterna c,
Sj och d i tabellerna.
Felet blir obetydligt. Mellan s — 20 och 100 mm
uppgår det i allmänhet till 0,2 à 0,3 %. Vid 10 mm
tjocklek är felet 1 à 2 % och vid 150 mm tjocklek
av samma storleksordning.
Användningen av ekvation 5 och tabellerna
åskådliggöres av följande exempel.
Exempel 2. Värmeförlusten pr grad
temperaturskillnad, timme och m rör skall beräknas för ett
216 mm rör med en isolering, vars X — 0,07 och vars
tjocklek s = 40 mm.
I detta fall kunna vi använda såväl den exakta
ekvation 4, som den approximativa 5.
Ur tabellen för 216 mm erhålles a = 5,02 och b =
= 0,154 alltså
5,02
Mr = 1 nn n " + °’154 = °’871 och
100 ■ 0,07
kr = = 1,148.
0,871
Med ekvation 5 och samma tabell finner man genom
interpolation c — 49,6, s1 — 11,2 och d — 0,175. Alltså
49 6
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
