Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
mellan mätning/varv och V 2 000 pågingo vid Tekniska
högskolan och beräknades avslutade före årets slut.
På grund av den långt framskridna tiden
överhoppades pausen och ordet överlämnades till överingenjör
B. H. Lundborg. Hr Lundborg höll ett av talrika
ljusbilder beledsagat föredrag om "Symaskinstillverkningen
i Husqvarna".
Till samtliga föredragshållare framförde ordföranden
Avdelningens tack för deras intressanta anföranden.
Hr Nauckhoffs och Lundborgs föredrag komma att
inflyta i Teknisk tidskrift, Mekanik.
Efter sammanträdet avåts middagen, som senare
efterföljdes av den sedvanliga eftersitsen. Härunder
visades ytterligare några filmer från Tyskland och
Italien, Sveriges storvilt, älgen, och slutligen en trevlig
ljudfilm om Husqvarna vapenfabriks a.-b. och Huskvarna
stad. Sammanträdet var talrikt besökt.
O. P—a.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll sitt ordinarie novembersammanträde tisdagen den
28 på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, under
ordförandeskap av tekn. dr Nils Gustafsson.
Ordföranden hälsade de från militära och civila
organisationer inbjudna gästerna hjärtligt välkomna. Till
justeringsmän för dagens protokoll valdes professor
B. Afzelius och torpedingenjör S. Ljungberg.
I avdelningen inträdde genom anmälan civilingenjör
Sten Andersson, Karlskrona, civilingenjör K.
Eskilsson, Örebro, civilingenjör B. af Geijerstam,
Stockholm, civilingenjör Folke Setterwall, Stockholm.
Genom styrelsens tillstyrkan invaldes i avdelningen
direktör C. E. Johansson, Eskilstuna, civilingenjör Carl
Hugo Johansson, Stockholm, och överingenjör G.
Spaak, Stockholm.
Avdelningen beslöt vidare på styrelsens förslag att
till ledamot av avdelningens Automobil- och
motortekniska kommitté välja direktör Herman Pyk i a.-b.
Atlas Diesel.
Föredragen, som behandlade frågan om återvinning
av bilolja, inleddes av professor Evert Norlin, som
redogjorde för driftförsök med nya och renade
biloljor. Försöken utfördes dels med tvenne
personbilar, dels med ett antal lastbilar, ställda till
förfogande av Apotekarnes Mineralvattens Aktiebolag.
Oljornas smörjningsförmåga bedömdes genom mätning
av cylinderslitaget och genom vägning av kolvringarna.
För såväl ny som renad olja kunde man uppmäta ett
slitage vid kolvringarnas övre vändpunkt av i
genomsnitt 75 tusendels millimeter efter 200 mils körning,
övre kolvringarnas viktminskning blev efter 300 mils
körning i genomsnitt 90 mg och undre kolvringarnas
viktminskning blev i genomsnitt ca 65 mg. Någon
skillnad kunde icke påvisas vid körning på ny och vid
körning på renad olja. Analyser på regenererade
motorsmörjoljor visa, att dessa oljor i fråga om
renhet och beständighet mot oxidation kunna vara
praktiskt taget likvärdiga med de ursprungliga oljorna
under förutsättning, att reningen varit tillräckligt
effektiv.
Civilingenjör Rolf Stéenhoff talade därefter om
erfarenheter från smörjoljeåtervinning under ett
decennium. Talaren gjorde 1927 vid Stockholms
Bryggerier en del undersökningar över oljans förhållande i
bilmotorer och leddes därifrån till försök att med olika
metoder återvinna den avtappade spilloljan.
Stockholms Bryggerier torde sålunda ha varit det första
verk, där i större skala oljeåtervinning från lastbilar
praktiserats. Talaren redogjorde för de olika system,
som under åren provats och beskrev i detalj den nya
oljereningsanläggning vid Apotekarnes Vattenfabrik,
som nu är i gång, och som är avsedd att kunna lämna
ca 100 ton återvunnen olja per år. Reningskostnaden
blir här synnerligen låg, talaren kalkylerade f. n. med
en reningskostnad av högst 7 öre pr kg färdigrenad
olja.
Ingenjör Stéenhoff konstaterade, att den renade
oljan i början möttes av synnerligen stark misstro,
som nu emellertid glädjande nog tycks ha givit vika
för en allmän uppskattning. Talaren nämnde, att
ehuru biloljan icke kommit att stå så i brännpunkten
för det allmänna intresset som bilbränslet, så borde
den dock ägnas minst samma uppmärksamhet. Sedan
det flytande bränslet ev. tagit slut, ha vi alltid
möjligheter att taga oss fram på träkol, trätugg eller
nyuppfunna blandningar, men vi ha ännu icke samma
möjligheter att ersätta de importerade smörjmedlen,
och även en generatorgasdriven bil måste smörjas.
Använder man från början en kvalitetsolja och håller
sin motor i gott skick, bör man vid oljerening kunna
återvinna 90 % av den avtappade spilloljan, vilket
betyder, att oljeåtgången reduceras till hälften. Som
en allmän regel för oljeåtervinning fastslog talaren
slutligen, att ett gott resultat fordrar att
reningsanläggningen icke mottar biandoljor av okänt
ursprung och att reningsanläggningen icke utlämnar
oljeblandningar av okänd sammansättning.
Efter dessa föredrag följde diskussion. Ett kort
meddelande av tekn. dr Nils Gustafsson om utförda
försök med olika slag av alkoholbränslen avslutade
den talrikt besökta sammankomsten.
Q. P—a.
Svenska teknologföreningens avdelning för Grafisk
teknik höll sitt årsmöte fredagen den 24 nov. Den
avgående styrelsen omvaldes för 1940. På den lediga
platsen efter ingenjör Tor Roxendorff, som avlidit
under året, invaldes bankdirektör Erik Bengtsson.
Styrelsen för 1940 består alltså av hrr E. Lagrelius ordf.,
E. Bengtsson v. ordf., A. Skjöldebrand sekr., K.
Bergström klubbmästare samt B. Alm och G. Smith. Till
representanter i teknologföreningens styrelse
återvaldes hrr Lagrelius och Skjöldebrand. För att börja
bearbeta den grafiska industriens
standardiseringsfrågor tillsattes en kommitté på 7 personer
representerande civiltryckerierna, tidningarna, tidskrifterna,
pappersbruken, färgfabrikerna och verkstäderna.
Ledamöter blevo hrr E. Bengtsson, K. Bergström, Gösta
Carlsson, Harry Dahl, F. Hellman, C.-H. Jacobsson
och S. Thiel med hrr S. Ahxson och O. Persson som
suppleanter. Bergsingenjör Knut Kihlgren,
Stockholms-Tidningen, invaldes i avdelningen. Dr Carl
G. Laurin höll ett med livligt bifall hälsat föredrag
om gravyr’och etsning betitlat "Från Durer till Zorn".
Med ett 30-tal utomordentliga skioptikonbilder som
underlag gav dr Laurin en analys av de främsta
mästarnas teknik, ämnesval m. m. från 1400-talet till
våra dagar. Före sammanträdet åts gemensam
middag och efter detsamma följde samkväm, varvid
medaljgravören Svante Nilsson medverkade med lutsång.
Mötet var talrikt besökt — ca 60 % av avdelningens
ledamöter voro närvarande.
Blcj.
Litteratur
Bokanmälan.
Flüssigkeitspumpen, av Carl Ritter. 344 sid. med
295 fig. Leipzig, Max Jänecke, 1938. Pris häft.
M. 9: —.
Efter en inledande orientering om de allmänna
förloppen vid transport av vätskor, behandlar författaren i
bokens första två huvuddelar teori, konstruktion och
driftsförhållanden vid centrifugal- och kolvpumpar. I
samband med teorien anges även det praktiska förfarings-
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
