Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
då ju ett snabbt ingripande är det allra viktigaste för
begränsande och släckning av eldsvåda. Så snart
brandalarm på ovannämnda sätt eller medelst Lux-Rich- eller
Selex-systemen erhållits, rycker omedelbart brandkåren
ut. övermaskinisten är brandchef, och brandkåren
består f. ö. i huvudsak av maskinpersonalen till ett antal
av ca 60 man.
Brandpumpar. Fartyget är försett med tre
kraftiga brandpumpar, från vilka genom rörledningar
sammanlagt ca 350 ton vatten per tim. för eldsläckning kan
distribueras över alla däcken i fartyget. Rörledningarna
äro så anordnade, att två kraftiga strålar samtidigt
kunna riktas mot vilken som helst del av ett däck, när
de brandsäkra och vattentäta dörrarna äro stängda.
Rederiet har särskilt föreskrivit, att brandpumparna även
skola kunna kopplas i serie, så att kraftigare tryck än
normalt kan erhållas, vilket givetvis är av stor betydelse
vid bekämpande av eldsvådor, i synnerhet i de högt upp
belägna däcken. Utöver de av förordningarna
föreskrivna brandpumparna installeras även en portabel
handdriven brandpump, som kan förflyttas vart som
helst inom inredningen.
Även om fartyget till större delen vattenfyllts, kan
brandsläckning utföras. En särskild pump, som kan
arbeta även då den är helt nedsänkt under vatten, finnes
nämligen ombord, och den erforderliga elektriska kraften
erhålles från den i fartygets övre delar placerade
råolje-drivna nödgeneratorn, vilken samtidigt betjänar
nödljuset, trådlösa telegrafen och andra viktiga anordningar.
Slangar, eldsläckningsapparater etc.
Slangar och munstycken förvaras i särskilda skåp.
Slangposter med tillhörande utrustning av slangar och
munstycken finnas till ett antal av ca 150. Dessutom finnes
ett stort antal flyttbara eldsläckningsapparater med
flytande eldsläckningsmedel (ca 200). Såväl slangposter
som eldsläckningsapparater äro givetvis utplacerade över
hela fartyget. Särskild eldsläckningsledning finnes även
till fartygets förrådsrum för målarfärger, lampor och
fotogen etc. I maskinrummen finnas 15 större
skum-släckningsapparater samt 14 större
kolsyreeldsläcknings-apparater. För brandmanskapet finnes en utrustning av
6 kompletta syrgasapparater, vidare erforderliga hjälmar,
brandyxor och liknande tillbehör samt för varje man en
rökgasmask. (Större delen härav äro utöver
föreskrifterna anskaffade apparater o. d.)
Kolsyresläckning. ’Som redan tidigare nämnts,
äro flera av de största avdelningarna av fartyget
försedda med s. k. Lux-Rich-anläggning för upptäckande
av eld. Genom att införa kolsyra i rörledningarna till
denna anläggning kunna dessa också tjäna till släckande
av eld i ovannämnda avdelningar. Kolsyran, som
användes för detta ändamål, är förvarad i behållare,
placerade i särskilda rum å sportdäck och B-däck och kan
där genom några enkla handgrepp införas i ledningarna.
Förutom last. och maskinrum äro exempelvis även
proviantförråden, kylrummen, postrummet,
värdesaksrummet, huvudbagageförråden etc. försedda med
kolsyreeldsläckning, vilket icke fordras enligt förordningarna.
Skumsläckning. Som förut nämnts finnas i
maskinrummen flyttbara eldsläckningsapparater för skum
och kolsyra, men dessutom kan man genom rörledningar
från särskilda centraler utanför maskinrummet
kontinuerligt tillföra stora mängder kolsyra. Då det gäller
brand i olja och liknande, är emellertid kontinuerlig
tillförsel av stora mängder skum ännu mera verksamt,
och rederiet har därför utöver gällande föreskrifter även
genomfört att maskinrummens hela yta skall kunna helt
täckas med ett lager av skum genom s. k. kometstrålrör.
Dessa kometstrålrör fästas till 4 förskruvningar i däcket
närmast över varje huvud- och hjälpmaskinrum. Genom
skumbildande vätska samt vatten från
brandsläcknings-systemet bildas i dessa kometstrålrör massor av skum,
som från förskruvningarna i däcket medelst rörledningar
ledas ner till maskinrummen. De nu omtalade
komet-strålrören äro portabla och kunna således även användas
annorstädes för eldsläckning i fartyget.
Högtalare- och telefonanläggningar.
De i fartyget installerade synnerligen omfattande
hög-talare- och telefonanläggningarna bidraga givetvis i hög
grad till att underlätta alarmeringen av brandmanskapet
och förmedla kommunikationen mellan fartygets olika
delar vid brandfara. Icke heller dessa anordningar
fordras enligt förordningarna.
Automatisk sprinkleranordning.
Beträffande lämpligaste sättet att brandskydda ett
stort passagerarfartyg’ fanns vid fartygets projektering
såväl som nu mycket delade meningar bland fackmännen.
I stort sett kan man säga, att två principiellt olika
system förfäktades, nämligen att införa antingen
fullständig automatisk brandalarm och samtidigt använda
brandsäkert byggnadsmaterial i större utsträckning, eller
också anordna automatisk sprinkleranläggning med
bibehållande av sedvanliga byggnadsmaterial.
Redan i rederiets förfrågningsspecifikation föreskrevs,
att fartyget skulle brandskyddas genom automatisk
sprinkleranordning i likhet med vad som utförts å en
del nyare engelska fartyg och vilket man förmodade
komme att föreskrivas i de nya amerikanska
lagföreskrifterna. Detta inrycktes sedermera också i
byggnadskontraktet och byggnadsspecifikationen. Då de
amerikanska förslagen utkommo följande år, visade det sig
emellertid, att dessa föredrogo systemet med automatisk
brandalarm och mera brandsäkert material. Vid denna
tidpunkt tillkännagavs också, att ett då för amerikanska
statens räkning beställt passagerarfartyg av ungefär
samma storlek och typ som "Stockholm" och avsett för
New York—Europa-traden skulle byggas enligt
sistnämnda system. Likaledes gjorde rederiet
undersökningar hos sina blivande assuradörer för fartyget och
varvet hos sina assuradörer för byggnadsrisken i avsikt
att utröna, om på dessa håll sprinkleranordningen
premierades framför automatisk brandalarm, vilket
emellertid icke visade sig vara fallet. Undersökning gjordes
också, om icke sprinkleranordningen skulle kunna
färdigställas på ett tidigt stadium och därmed minska
brandrisken under byggnadstiden, men detta visade sig icke
genomförbart.
Efter ingående överläggningar med bl. a. amerikanska
experter och myndigheter beslöt rederiet i maj 1937 att
följa den amerikanska tendensen, varvid den av
rederiet specificerade sprinkleranordningen skulle ersättas
med andra effektiva brandskyddsåtgärder, exempelvis
automatisk brandalarm och mera brandsäkert material.
Sedan denna tid har emellertid sprinkleranordningen
ytterligare utvecklats och vunnit utbredning och har i
synnerhet för lågt belägna inredningsavdelningar visat
sig särdeles värdefull. I samband med fartygets
återuppbyggande efter branden och måhända delvis även av
psykologiska skäl har rederiet därför beslutat att för
de undre däcken återgå till den ursprungligen
specificerade sprinkleranordningen. I övriga delar av fartyget
bibehålles den automatiska brandalarmen.
I samband härmed undersöker varvet möjligheterna
för att ordna byggnadsprogrammet så, att
sprinkleranordningen kan vara färdig till funktion så tidigt som
möjligt.
Varvets brandskydd under byggnadstiden.
Redan vid tiden för sjösättningen infordrade rederiet
från varvet detaljerade uppgifter på de åtgärder, som
varvet ämnade vidtaga för säkerställande av
brandskyddet ombord under byggnadstiden. Genom
överläggningar mellan varvets och rederiets representanter
kompletterades dessa förslag ytterligare och omfattade i
huvudsak följande.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
