Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST och FLYGTEKNIK
Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
HÄFTE 6 utgiven av svenska teknologföreningen 17 JUNI 1939
INNEHÅLL: Utvecklingen inom trafikflyget, av chefen för Aerotransport, kapten C. Florman. — Den
elektriska svetsningen inom varvsindustrien, av dr-ing. S. Sandelowsky. — Notiser. — Litteratur.
Utvecklingen inom trafikflyget.
Av chefen för Aerotransport, kapten C. FLORMAN, Stockholm.1
När flygning nämnes, så sätter man gärna
begreppet hastighet i samband därmed och det är ju
även berättigat, åtminstone så länge det rör sig om
hastigheter, som människor kunna uppnå.
Låt oss nu se på hastighetsrekordets tillväxt under
årens lopp (fig. 1). Någon säger, att dessa
hastigheter endast äro resultat av blådårars framfart i
specialtrimmade vidunder, och att de ingenting hava
att skaffa med praktiska transportmedel.
Därför visar jag fig. 2, som återgiver ökningen i
medelhastighet för de flygplantyper, som använts
inom vår egen svenska trafik.
Den allmänna karaktären på dessa kurvor är en
stegring, som snarare ser ut att öka än minska
under de senare åren. Det ser sannerligen ut, som
om ingen gräns funnes för den uppnåeliga farten med
flygplan.
Så är ju dock fallet. Så länge vi bygga på
principen att använda luften för framdrivningen och
uppbärandet av flygplanet, utgör ljudets hastighet, 1 220
i Föredrag-, hållet vid Sv. teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst ordinarie vårmöte den 6 maj 1939.
Fig. 1. Världsrekordet i hastighet och dess utveckling 1906—
1939.
km/tim., en barriär, som vi redan kommit
överraskande nära, men dock aldrig kunna uppnå. Det
för några dagar sedan av en tysk satta
världsrekordet i hastighet lyder på 755 km/tim. och
motsvarar alltså 62 % av ljudets hastighet i luft.
Det talas mycket om höjdflygning och
stratosfär-flygning. Yad innebär dessa begrepp? Ja, intill för
endast några år sedan var den vanliga flyghöjden 500
—1 000 m. Innan blindflygningsinstrnmenten
kommit i användning, var man nödsakad att flyga med
marksikt och kunde därför icke uppsöka högre
höjder. Sedan dessa instrument numera blivit
fulländade och radion tillkommit såsom hjälp vid
navi-geringen, har den vanliga flyghöjden flyttats upp till
ca 3 000 m. På denna höjd färdas man i betydligt
lugnare luft, och särskilt under vinterhalvåret går
man då för det mesta fram ovan molnen, s. k.
"solskensflygning". Flygplanet gör på denna höjd ca
8 % större fart än i närheten av marken vid samma
motoreffekt.
På ännu större höjder, där luftmotståndet är ännu
mindre, skulle hastighetsvinsten bliva ändå större. På
10 000 m exempelvis ca 30 %.
Km/iim.
200
150
100
År 1924 25 26 27 28 29 JO 31 32 33 34 35 36 37 39 39
Fig. 2. ökningen i medelhastighet beräknad på basis av
totalt flugna km och flygtim. per år under Aerotransports
hittillsvarande verksamhet.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
