Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrjft
Fig. 1. Vanlig akterstäv och roder
före strömlinjeidéns framträdande.
att antaga, att
den skulle vara
mindre än någon
annan. För alla
dessa finnes ett
kontinuerligt ökat [-forskningsområde;-]
{+forskningsområ-
de;+} medan
fartygsformen blir
skarpare och
farten ökas, så
växer också
försökstankens potentiella värde i
proportion härtill.
William
Frou-de’s tank daterar
sig från 27 år
tillbaka, då dess
personalstab utgjordes av 5 personer.
Nu uppgår
tjänstemannaantalet
till 50, i stånd att
företaga alla
förekommande studier av modeller och
fartyg, och vars tid till 60 % upptages av
undersökningar rörande lastfartygsmodeller. En välmotiverad
tendens har varit och är alltjämt rådande, som tager
hänsyn till behovet av undersökningar i syfte att leda
utvecklingen av strömlinjeformen. De kvantitativa
fördelarna av strömlinjeformen må i varje särskilt fall
kanske vara tvivelaktiga, dock har, genom den
ändring, som fartygens linjer i akterskeppet under de
senare åren undergått, bevisats, att
strömlinjeutform-ningen medför fördelar. Fig. 1 och 2 angiva slående
kontraster i utformningen, vilka båda man ofta ser.
Ett besvärligt faktum är, att inom skeppsbyggeriet
ingen förbättring tyckes kunna företagas, som inte
för med sig nya problem; sålunda har
strömlinjeformen faktiskt medfört konstruktiva svårigheter.
Utvecklingen går därhän, att konstruktionen av
akterstäv och vad därtill hör utföres såsom ett
stål-gjutgodsstycke, vars framställning fordrar stor
omsorg och som under fartygets gång utsättes för stora
påfrestningar. Dessa kunna ofta förorsaka sprickor
i gjutgodset, där — eller strax nedanför det ställe —
där stäven förbindes med skrovet. Dessa sprickor, i sig
själva relativt obetydliga, äro svåra att reparera, och
om de tillåtas tränga vidare kunna medföra följder,
vilka ej på något vis stå i proportion till deras
ursprungliga ringa betydelse. Enda botemedlet är
större noggrannhet vid tillverkningen, större
godstjocklekar samt ett undvikande av diskontinuiteter
i konstruktionen.
Arbetsmetoder.
Särskilt utomlands märkes en tydlig tendens att
mer och mer förlägga ansvaret för utförandet till
ritkontor och utslagsvind. Arbetsritningarna bliva
mera detaljerade, till följd varav mindre initiativ i
detta hänseende kan förväntas från driftpersonalens
sida; huruvida det härigenom ernådda ekonomiska
resultatet är tillfredsställande tillkommer andra än
mig att avgöra. Utslagsvinden har således blivit ett
slags nervcentrum på varvet, och enkla geometriska
utslagsmetoder, vilka dock fordra stor skicklighet,
uttränga mer eller mindre snabbt den gamla
upp-mallningen ombord. Från utslagsvinden passera en
oavbruten ström av rin, mallar och schabloner till
verkstaden för tillverkningen av skrovets olika delar,
vilka, som det vill synas, förfärdigas nästan
oberoende av varandra och dock senare med full
säkerhet om erforderlig överensstämmelse hopfogas till ett
fartygsskrov. Förbearbetning befordras genom dylika
utslagssystem och den resulterar i förkortad
byggnadstid i förhållande till graden av förbearbetning.
Fig. 3 och 4 lämna några bevis på, vad som kan
åstadkommas i den vägen.
Handnitningen håller på att försvinna; denna
nit-ningsmetod ser man nu mycket sällan, och
tryck-luftsnitningen har intagit dess plats. I fråga om
verkliga styrkeförband minskas användningen av
hydraulisk nitning; mer än ett betydande varv kan
nämnas, där sådan nitning ej vidare förekommer,
vilket dock är ganska egendomligt, när man
betänker, att det finnes välgrundade antaganden för
att den hydrauliska nitningen, särskilt vid grövre
materialdimensioner, tillförsäkrar en styrka hos
nitförbandet, som ej kan ernås vare sig med hand- eller
pneumatisk nitning. År 1920 och 1924 utförde
jag-två undersökningar av styrkan hos nitförband,
förekommande inom skeppsbyggeriet, utförda medelst
hand-, pneumatisk och hydraulisk nitning respektive.
Den första av dessa undersökningar gjordes med
plåtar, erfordrande s/4" resp. 7/8" nitar; en av
slutsatserna var, att någon bestämd skillnad ej kunde
fastställas beträffande elasticiteten eller
brottgränsen med hänsyn till de olika nitningsmetoderna.
När dessa resultat publicerats, påpekade en känd
skeppsbyggare, att denna approximativa
likvärdighet i styrka troligtvis ej skulle visa sig vid prov
med tjockare plåtar och grövre nitar. En ny serie
liknande försök utfördes, nu med plåtar erfordrande
1" och l1/8" nitar. Av dessa prov framgick nu, att
för tjockare materialdimensioner existerar en
verklig skillnad i styrka, varvid den hydrauliska
nitningen visar de bästa resultaten. Enligt min
uppfattning förefinnes denna skillnad alltjämt, och det
Fig. 2. Typisk strömlinjeformad akterstäv och roder.
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
