Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till svetsningskostnaderna för denna fartygstyp. Som
motsats härtill kan nämnas exempelvis ett
passagerarfartyg med skarpa linjer och avsett för
kortare trader. Nedan återfinnes en tabell med
verkliga, jämförande kostnadssiffror — inkluderande
material och löner — för olika detaljer, elektriskt
svetsade samt nitade, på ett dylikt fartyg för över 20
knops fart.
Detalj Nitad El svetsad
Luckbalkar ..........................................100 153
Vägare ................................................100 115
Enkelnitade tvärväxlar ....................100 109
Skottstag och vertikala tvärväxlar 100 100
Bordläggningsväxlar med fyra nit-
rader ....................................100 90
Viktbesparingen kan i varje särskilt fall absolut
beräknas. Följande värden må angivas från verkligt
förekommande fall:
1. 13 000 tdw tankfartyg. Tvär- och
långskepps-skott helsvetsade inkluderande förbindningarna till
bordläggning och däck.
Viktsbesparing 9 % av total stålvikt.
2. 13 000 tdw tankfartyg. Tvär- och
långskepps-skott helsvetsade. Långsförstärkningar i bottnen
svetsade till bordläggningen.
Viktsbesparing 10 % av total stålvikt.
3. 15 000 tdw tankfartyg. Tvär- och
långskepps-skott samt tvärväxlar av bordläggning och däck
svetsade.
Viktsbesparing 12 % av total stålvikt.
Ett av de problem, som framkommit i samband
med ett allmännare användande av svetsning, särskilt
för tankfartyg, är huru stor hänsyn som skall tagas
till frånvaron av nithål i konstruktionen. Sedan
länge tillbaka har alltid snittet genom ett nithål
ansetts såsom en svag sektion i konstruktionen.
Facklitteraturen har alltid behandlat problemet så, och
examensuppgifter hava även förutsatt detsamma.
Därjämte har det varit vanligt vid beräkning av det
verksamma motståndsmomentet av sektionen att göra
ett visst avdrag från materialet i den del av
sektionen, som är utsatt för dragning för nithålen i
bordläggningen.
Trots betydelsen av teoretiska antaganden måste
man emellertid ställa sig frågan: "Är tvärsektionen
genom en nitrad i bordläggningen för spant eller
skott verkligen svagare än en sektion utan dylika
nithål?" Frågan kan endast besvaras genom
erfarenhetsresultat. Såsom klassexpert har författaren
haft tillfälle att under flera år studera ett flertal
allvarliga haverier, men jag kan icke erinra mig
ett enda fall, där skadan på så vis har varit
koncentrerad till en nitrad. Huruvida orsaken härtill
kan vara att spant eller andra förstyvningar, till vilka
bordläggningen i viss utsträckning är fästad,
bidrager till att öka den verksamma sektionen, eller om
närvaro av förstyvningen förhindrar hopsnörpning av
plåtmaterialet och därigenom ökar plåtens
motståndsförmåga, eller om båda dessa faktorer äro
verksamma, så måste faktum erkännas. Det skulle i så
fall tydligen ej föreligga någon anledning till
minskning av materialdimensionerna i svetsade fartyg till
följd av frånvaron av nithål. Men frågan uppstår,
om det kan finnas någon annan anledning till en
reduktion i dimensioneringen. Ett försvarligt argu-
ment kan finnas i den ökade styvheten av en svetsac
konstruktion i jämförelse med en nitad. I vilker
utsträckning är emellertid en annan fråga, och mec
hänsyn till den begränsade erfarenheten av svetsad*
fartyg är det en självklar försiktighetsåtgärd att
uppskjuta varje dylik aktion, tills ökad erfarenhet hai
vunnits.
Brandskydd.
Det är troligt, att framtiden kommer att medföra
en utveckling inom området för att förhindra ellei
begränsa spridning av eldsvådor ombord.
Internationella konventionen för betryggande av
säkerheten för människoliv till sjöss,
"Säkerhetskonventionen", innehåller vissa föreskrifter för
passagerarfartyg; den föreskriver sålunda brandsäkra skott på
vissa avstånd, att effektiv brandvakt skall hållas, att
installationer för alarmering eller upptäckande av
brand skola finnas samt brandpumpar, varmed två
kraftiga vattenstrålar rikligt kunna bespruta vilken
del som helst av fartyget. Föreskrifterna upptaga
också brandledningar i sådan utsträckning, att varje
lastrum skall kunna besprutas med två strålar
samtidigt, eldkvävande gas eller ånga, gasmasker,
transportabla eldsläckare m. m. Dessa föreskrifter skola
betraktas såsom minimifordringar, och redaren torde
få offra en ej obetydlig summa, om han skulle gå in
för alla de uppfinningar, som stå honom till buds
för förebyggande eller begränsning av eldsvådor
ombord. Vi hava exempelvis sprinkleranläggningar,
som torde vara bekanta, impregnering av trä för
inredningsarbeten, vilket ofta användes på krigsfartyg,
och som gör materialet obrännbart, samt icke
eldfarliga färger för hytter och samlingsrum.
Därest det skulle visa sig önskvärt att utöka
konventionens minimibestämmelser beträffande
brandskyddet, så lutar oppinionen inom sjöfartygskretsar
i Storbritannien mot den uppfattningen, att
sprinkleranläggningar äro allt, som erfordras utöver nämnda
föreskrifter. Lastfartyg, som ej hava
passagerar-certifikat, tillhöra som bekant en annan
fartygskategori. Vilka äro orsakerna till eldsvådorna på
dessa fartyg? Jo, exempelvis olämplig stuvning,
laster såsom kol, jute, bomull och ull utan
tillräcklig ventilation av rummen och stuvade alltför nära
ångpanna; otillräcklig isolation av brännoljor eller
sprit, som föres i tankar. Kol absorberar långsamt
syre, vilket ibland kan föra till plötslig förbränning,
varför säkerheten bäst ernås genom att begränsa
syretillförseln. Det är därför oriktigt med
ventilation av kollast såsom genom lasten gående drag.
Ytventilation, som erhålles med de vanliga
ventilatorerna, håller luften över kolen nästan gasfri, har
också sina nackdelar. Hermetisk tillslutning av
lastrummen erbjuder den säkraste utvägen, under
förutsättning att luftrummet vädras omsorgsfullt, innan
lasten lossas. Det synes mig olämpligt att här
framkasta några påståenden beträffande lämplig
brandskyddsutrustning eller kontrollsystem på lastfartyg
— faktorer såsom last, fartygstyp, temperatur
förhållanden m. m. äro alltför varierande. Jag skulle
emellertid vilja säga, att det synes, som om de
genomgående shelterdäcksutrymmena vore orsak till stora
förluster i detta hänseende, och om
mätningssvårigheterna kunde lösas på tillfredsställande sätt, skulle
ett arrangemang här med brandsäkra skott tillför-
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
