Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
ningen av produktionsapparaten på ett stort antal
företagsenheter med var för sig förhållandevis begränsade
ekonomiska möjligheter torde hava varit huvudorsaken
till att inom denna industri utrednings- och
forskningsarbetet för teknikens utveckling icke kunnat bedrivas i
samma omfattning som inom andra områden.
För att byggnadsindustrien skall bliva i stånd att
främja ett nödvändigt forskningsarbete fordras att
möjligheter skapas för ett ekonomiskt samarbete på
detta område mellan de i produktionen intresserade.
En sådan samverkan av tillräcklig omfattning torde
icke kunna åstadkommas utan statlig medverkan.
D—son.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst av
Svenska teknologföreningen hade måndagen den 13 febr.
1939 ordinarie sammanträde i föreningens lokal under
ordförandeskap av kapten Törd Lindblad. Ett 70-tal
medlemmar voro närvarande.
Att jämte ordf. justera dagens protokoll utsågos
civilingenjörerna Richard Frost och Sune Ewerdahl.
I avdelningen inträdde genom egen anmälan följande
civilingenjörer:
Bengt Berggren, Sten E. Jonsson,
Svante H. Berg, Bengt Markgren,
Thorvald Eriksson, Olof Meurling,
Karl-Erik Johansson, Carl Olof Zaff.
Avdelningens verksamhetsberättelse för år 1938
godkändes.
Ordf. meddelade, att den föreningens kommitté, som
skulle granska 1936 års egnahemsutrednings betänkande
med förslag rörande den statliga egnahemsverksamheten,
den 19/1 hade avgivit yttrande, vilket på grund av den
knappa tiden ej varit föremål för behandling inom resp.
avdelningar utan direkt expedierats till Konungen. Ordf.
framförde avdelningens tack till VV:s representanter
i kommittén, civilingenjörerna Torsten Ljungberger,
Birger Lindham och Harry Bernhard.
Ordf. anmälde, att till föreningen hade inkommit utan
remiss dels Normalbestämmelser för järnkonstruktioner
till byggnadsverk, fastställda av statens tekniska verk
(S. O. U. 1938: 37) och dels 1935 års vägsakkunnigas
betänkande ang. grunder för intagning av enskild väg
till allmänt underhåll ävensom ang. statsbidrag till
enskilda vägar (’&. O. ü. 1939: 1). Avdelningens styrelse
hade icke ansett att någon anledning för W att yttra
sig ang. dessa officiella tryck förelåg.
Slutligen meddelades, att till VV:s representant för
år 1939 i Teknisk tidskrifts nämnd utsetts överingenjör
Herman Jansson.
Härefter höll professorn vid tekniska högskolan i
Köpenhamn Dr techn. Chr. Nøkkentved föredrag över
ämnet "Möderne Undersøgelser for Vindtryk. Det med
instruktiva ljusbilder belysta föredraget åtföljdes av en
film över några vindtrycksförsök. Prof. Nøkkentved
visade bl. a. huru vindtrycket på en byggnad i hög grad
är beroende av taklutning, ojämnheter och hinder på
marken framför byggnaden m. m. Bland de problem,
som klarlades, må även nämnas varför en skorsten vid
blåst böjes vinkelrätt mot vinden. Efter föredraget
yttrade sig väginspektör K. Kinch och nämnde bl. a. att
snöskärmar i Sverige vanligen uppsättas så, att
avståndet från den väg, som skall skyddas, till skärmen blir
15 gånger skärmens höjd.
Aftonens andra föredrag hölls av civilingenjör Toke
Sjögren, som med hjälp av ljusbilder redogjorde för de
hangartyper, som flygvapnet använt under de senaste
åren. Sedan kapten Fred Hansen yttrat sig med
anledning av föredraget, avslutades sammanträdet kl. halv 10.
I efterföljande supé och samkväm deltogo ett 35-tal
medlemmar. Därvid avtackades föredragshållarna av
ceremonimästaren på vers och av ordf. på prosa. Med
sång bidrogo hrr Bilde, Frost och Nøkkentved. D■—n.
Svenska flottledsförbundets årsmöte äger rum 10—
11 mars på teknologföreningen. Huvudfråga är i år
"flottning och vattenkraft", med advokat Albert Sellman,
direktör Nils Jakobson och flottningschef Paul Lundén
som inledare.
Bland övriga föredrag märkas:
flottleden Dalälven—havet, av civilingenjör Nils
Ribbing;
ny järnbetongränna vid Stjärnfors i Uvån, av
flottningschef Paul Lundén;
några rön om prestationsmöjligheterna vid sortering,
av forstmästare Arne Duus-Otterström;
utmatning av timmer ur sorteringskanaler, av
flott-nipgsinspektor Georg Dahlin;
nytt instrument för noggrann nederbördsregistrering,
av hr Fabian Nilsson.
VV-avdelningens ledamöter inbjudas. Dagordning kan
erhållas hos denna tidskrifts redaktion.
R. S.
Utredningar
Byggnadstekniskt luftskydd. En hyresgäst, som ser
sig om efter ny bostad, frågar icke efter, om huset är
försett med skyddsrum och huru det i övrigt är
utrustat med hänsyn till luftskydd. I de oroliga tider
vi nu genomleva är emellertid detta förmåner, som
kanske böra värdesättas högre än en del nutida
bekvämligheter, som ingen gärna vill undvara.
Skall man åstadkomma ett någorlunda betryggande
luftskydd, får man därför icke räkna för mycket
med privat initiativ och frivilliga uppoffringar, utan
man måste gå fram på lagstiftningens väg, såsom
redan skett i flera andra europeiska länder.
Inom byggnadsstyrelsen har utarbetats ett förslag
till lag angående byggnadstekniskt luftskydd samt till
förordning angående ändring i vissa delar av
byggnadsstadgan.
över detta förslag har bland andra Sv.
teknologföreningens styrelse fått tillfälle att yttra sig. En
kort orientering över lagförslagets innebörd och några
av de synpunkter, som föreningens styrelse givit
uttryck åt i sitt yttrande, torde kunna påräkna intresse.
Enligt lagförslaget bestämmer konungen inom vilka
orter byggnadstekniskt luftskydd skall anses
erforderligt och var följaktligen lagens bestämmelser skola
tillämpas. I dessa orter falla emellertid endast
nybyggnader och större ombyggnader under lagens
bestämmelser. Redan befintlig bebyggelse, som icke blir
föremål för större ombyggnad, vilket väl i många
samhällen lång tid framåt torde utgöra den ojämförligt
större delen, kommer icke i åtnjutande av något
byggnadstekniskt luftskydd annat än möjligen på
frivillighetens väg. Detta är så mycket mera beklagligt, som
den äldre bebyggelsen vanligen uppvisar stor
bebyggelsetäthet. Lagstiftningens förhållande till den äldre
bebyggelsen har så stor betydelse, att denna fråga
synts böra upptagas till förnyad prövning.
Vid bostadshus göras de av lagen fordrade
anstalterna för luftskyddet beroende enbart på antalet
våningar i byggnaden, varvid i hus med högst 3 våningar
inga som helst anordningar för byggnadstekniskt
luftskydd behöva vidtagas och vid högre hus fordringarna
gradvis stegras från att bärande delar, bjälklag över
källaren och översta på mur vilande bjälklaget skola
utföras i brandsäker konstruktion till att i byggnad
med sex våningar, inredd vind oräknad, eller där
utöver bärande delar samt bjälklagen skola utföras av
armerad betong, kringklädd stålkonstruktion eller
annan likvärdig konstruktion.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
