Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag -och Vattenbyggnadskonst
Därjämte föreskrives att skiljeväggar på vinden
skola utföras av brandhärdig konstruktion eller av
metalltrådsnät på ramar av trä eller annat material.
Det kan diskuteras, om enbart våningarnas antal är
utslagsgivande för behovet av byggnadstekniskt
luftskydd. En tät bebyggelse torde innebära större fara
vid luftanfall än en gles bebyggelse även om den
senare är någon våning högre.
Att tegelmurverk icke får användas som bärande
konstruktion vid hus med mer än sex våningar
innebär ett avsteg från gällande praxis. I motiveringen
till lagförslaget beröres denna punkt mera i
förbigående. Innan en sådan bestämmelse lagfästes, synes
dock verkligt bärande skäl böra förebringas.
Vid industribyggnader påfordrar lagförslaget
anordningar för luftskydd endast vid anläggning, som är
avsedd att inrymma mer än 50 personer.
Förhållandena vid olika industrier äro emellertid så skiftande,
att det väl måste anses lämpligare, att vederbörande
myndigheter finge befogenhet att från fall till fall
avgöra, om respektive industriföretag skall vidtaga
anordningar för luftskydd och i så fall vilka.
De i lagförslaget föreskrivna skyddsrummen äro
avsedda att giva skydd mot splitter från bomber,
stridsgaser och över skyddsrummet nedstörtande
byggnadsdelar. Skydd mot fullträff av tyngre bomber kräves
icke med hänsyn till de höga kostnader så kraftiga
skyddsrum skulle betinga.
Lagförslaget innehåller även en del anvisningar för
skyddsrummens utförande.
Därjämte inrymmer lagförslaget en del allmänna
bestämmelser rörande de myndigheter, som skola
övervaka lagens efterlevnad och därmed sammanhängande
frågor.
De föreslagna ändringarna i byggnadsstadgan
innebära, att luftskyddschefen äger rätt att närvara vid
byggnadsnämndens sammanträden och där deltaga i
överläggningarna, om också ej i besluten, samt att
vederbörlig hänsyn skall tagas även till luftskyddets
krav vid uppgörande av stadsplaner. Luftskyddets
anspråk, som i huvudsak innebära låg och öppen
bebyggelse, sammanfalla i det stora hela med vad som ur
folkhygienisk och allmänt social synpunkt anses vara
eftersträvansvärt vid planering av städer och andra
större samhällen.
Tryggve Hökerberg.
(Mötesreferat 1938, h. 11, s. 136.)
Bokanmälan
Der Grundbau, I Band, I Teil: Der Baugrund, av
L. B reinecke och E. Lohmayer, 5 uppl., Ernst, Berlin
1938, 248 s., 163 fig., pris 19 Rm.
Ännu för 15 år sedan brukade markens
byggnadstekniska egenskaper behandlas inom varje gren av
väg- och vattenbyggnadstekniken för sig i ett magert
kapitel i respektive handbok eller lärobok. I dag är
geotekniken en självständig disciplin och tjocka
läroböcker, behandlande enbart detta ämne och dess
till-lämpningar, utkomma nu i allt snabbare följd.
Föreliggande arbete är avsett såsom en lärobok för
den byggande ingenjören, som måste göra sig
förtrogen med den nutida uppfattningen om jordarternas
egenskaper och med de apparater och metoder, som
nu stå till buds för utrönandet av dessa egenskaper.
Framställningen följer väsentligen den store
lärofadern v. Terzaghi. Något vetenskapligt nytt
innehåller boken emellertid ej.
Till en början gives en översikt av de olika
jordarterna samt en redogörelse för
kornstorleksfördel-ning, kornform, porositet, mineralogisk och kemisk
sammansättning m. m. Därefter behandlas vattnet i
marken, varvid icke mindre än 5 olika slag av vatten
särskiljas. Det egentliga grundvattnet får en god och
utförlig framställning, varvid den omstridda frågan
om storleken av vattenupptrycket på byggnadskroppar
väl klarlägges.
Det första huvudkapitlet gäller "die rolligen
Boden", dvs. sand och dylika jordarter. Först
behandlas den inre friktionen samt kompressibiliteten jämte
apparaterna för deras bestämning, därefter metoderna
för beräkning av tryckfördelningen och sättningarna
hos ett fundament i sand.
Nästa huvudkapitel ägnas "die bindigen Böden",
dvs. lera och dylika jordarter. Här behandlas
skärhållfastheten och kompressibiliteten, varvid
porvattentryckets inverkan mycket utförligt beskrives.
Skärhållfastheten angives växa rätlinigt med den del av
normaltrycket, som överföres av lerkornen, varvid
friktionskoefficienten ligger mellan 0,2 och 0,3.
Slutligen redogöres för beräkning av sättningarna hos
byggnader på lermark.
I det tredje och sista huvudkapitlet gives en
utförlig beskrivning av de undersökningar, som utföras på
byggnadsplatsen. Här skildras sondering, upptagning
av oomrörda jordprov, rörborrning med borrverktyg
av en mängd olika slag samt provbelastningar på
markytan och i borrhål. Även seismiska, dynamiska
och elektriska metoder medtagas.
Ehuru framställningen på sina håll synes vara
alltför okritisk samt även innehåller ett par oriktigheter,
kan boken på det hela taget rekommenderas.
Walter Kjellman.
1936 års vägtrafikräkning, av K. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Norstedts söner: länsberättelse à
4: 50 kr., kompl. verk 50 kr. Gen. litogr. anst.:
kartblad i skala 1 : 400 000 à 2: 50 kr., specialblad à 3 kr.,
riksvägkarta (2 blad) 6 kr., kompl. kartverk 89 kr.
Varje sådan länsberättelse innehåller dels en
allmän redogörelse för trafikräkningen i sin helhet med
diagram över trafikens dygns-, vecko- och
årsväx-lingar, dels en specialredogörelse med karta över
länets räknepunkter samt tabeller över de vid
räkningen erhållna trafikvärdena.
Kompl. verk består av ovannämnda allmänna
redogörelse samt specialredogörelserna för samtliga län.
Länsberättelserna äro häftade, medan det kompletta
verket är bundet i klot.
Därjämte hava utgivits kartor över fordonstrafiken,
bestående av dels generalstabens översiktskarta i
skala 1 : 400 000 och vissa specialblad i större skala,
å vilka trafikbanden samt räknepunkterna och deras
nummer angivits med rött övertryck, dels kartor över
Sveriges huvudvägnät med trafikbanden å
rikshuvudvägarna återgivna med rött övertryck. JR. S.
Tidskrifter
Det skulle föra för långt att rapportera ur alla de
utländska tidskrifter inom facket, som stå till
förfogande i Tekniska högskolans -bibliotek. (öppet:
under terminerna 10—17 samt tis- och fredagar 18,30
—20,30; under ferierna 12—15, och fredagar 18,30—
20,30. Telefon: 23 28 20, efter växelns stängning
23 28 23.) Vi få därför nöja oss med nedannämnda,
varvid de, som även finnas i Svenska
teknologföreningens bibliotek utmärkas med *. Dessutom hoppas
vi på medarbetarskap för korta referat av viktiga
uppsatser. Därvid komma även andra tidskrifter än
nedannämnda ifråga.
Ledamöter i landsorten kunna vända sig till oss för
hjälp med anskaffning av tidskriftshäften, vilka från
bokhandel komma att översändas mot postförskott.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
