- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Väg- och vattenbyggnadskonst /
89

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vag-och Vai ti nbyggnadskonst

stansarna äro de s. k. stegstansarna. Vid dessa
fasthålles arbetsstycket i sidled och förflyttas i längdled,
därigenom att det i bägge ändar på ömse sidor om
stansen är fastspänt på en liten vagn på spår. Efter
varje stansning förflyttas dessa vagnar ett litet stycke
framåt längs en "stege", där "pinnarna" äro inställda
enligt detaljritningen, så att det föreskrivna
avståndet. mellan nithålen erhålles (fig. 10). För dessa
"stegar" finnas olika system. På somliga kan
hål-avståndet varieras för varje 1/J6", på andra för varje
1/4". Detaljeringsingenjörerna måste därför iakttaga,
att nitdelningen i sådant material, som kan stansas i
stagstansar, måste vara multiplar av 1/4".

För stansning av vinkeljärn finnas enkla eller
dubbla stegstansar och för stansning av plåtar
multi-pelstegstansar. Fig. 11 visar en multipelstans, vari
alla hål i upp till 3 m breda och 14 m långa plåtar
kunna stansas. Alla hål, som ligga i en nitrad i
tvärled, stansas på en gång, så t. e. stansas vid
förstyv-ningsvinkeljärnen och livskarvarna hela raden nithål
på en gång och däremellan endast hålen för
fläns-vinkeljärnen. Vilka hål, som skola stansas,
bestämmes av den man, som manövrerar stansen, genom att
han drar i olika handtag, som äro kopplade till de
olika förekommande hålkombinationerna. Efter varje
stansning flyttar sig plåten automatiskt i sin
längdriktning till nästa "pinne" på "stegen".

Dylika multipelstansar användas i största möjliga
utsträckning för liv- och flänsplåtar i nitade balkar
och även för liv och flänsar i valsade balkar. Detalj
ritningarna måste utföras med tanke på, att dessa stansar
skola kunna användas på bästa möjliga sätt. Härför
uppställas följande fordringar, vilka äro orsaken till
det karakteristiska utseendet av amerikanska
stålkonstruktionsdetaljer. Antalet längsgående nitlinjer skall
vara så litet som möjligt. Inga brutna nitlinjer få
förekomma. Minsta avståndet mellan nitlinjerna får
icke vara mindre än det minsta avstånd, som
stansarna kunna placeras invid varandra i
multipelstansen, vanligen ca 60 mm. Alla hål i en nitrad måste
ha samma diameter, eftersom de stansas av samma
stans. Alla hål i hela plåten böra vara av samma
storlek. Avståndet mellan "pinnarna" i "stegen",
dvs. mellan nitlinjerna i tvärled, får icke vara mindre
än l1//’. Alla dessa regler medverka till att
nitanordningen i konstruktionen får ett redigt och
tilltalande utseende.

Fig’. 10. Vagn och stege för stegstans.

Fig. 11. Multipelstans.

Skärning.

Vid detalj ritningarnas uppgörande bemödar man
sig om att undvika alla onödiga skärningar, ty varje
skärning innebär dels en särskild operation och dels
extra förflyttningar. Vidare undviker man vid
detalj eringen svåra skärningar, såsom inåtgående hörn
i plåtar m. m. Vid beställningen av materialet från
valsverket strävar man slutligen efter att så mycket
som möjligt erhålla materiallängder, som direkt kunna
användas utan vidare skärning. •

Eftersom klippning är den billigaste skärmetoden,
ha de amerikanska stålkonstruktionsverkstäderna
vanligen mycket fullständiga maskinutrustningar för
klippning. Vinkeljärn av alla dimensioner klippas
vinkelrätt eller i sned vinkel i olika slags
vinkel-järnssaxar. För klippning av plåtar användas olika
slags plåtsaxar upp till sådana, som klippa 3 m breda
och 25 mm tjocka plåtar eller större i ett klipp. Kniven
på sådana saxar är snedställd, så att klippet sker
fortlöpande från ena änden av plåten till den andra.
Vidare användas "krokodilsaxar", vilka i motsats till
nyssnämnda äro öppna i ena änden.

Erforderlig bearbetning av plåtkanter efter
klippning eller bränning utföres med kanthyvlar, i vilka
plåtkanter av upp till 10 m längd kunna hyvlas
exakt plana.

95 % av alla balkar varmsågas i valsverket till
sådana noggrannhet, att de ej vidare behöva skäras.
Saxar kunna endast konstrueras för små balkprofiler.
Om balkar behöva skäras i verkstaden, måste de
kall-sågas eller brännas med syrgaslåga, av vilket det
förra är en mycket dyrbar och tidsödande och det
senare en icke alltid godtagbar operation.

Samling, brotschning och nitning.

Sedan material, som redan från början varit
deformerat eller som deformerats vid stansningen och
klippningen, riktats i härför avsedda maskiner, och
sedan spån och grader, som uppkommit vid
stansningen och borrningen, bortskaffats, "samlas"
materialet. Ytor i kontakt mellanmålas först, varefter
delarna hopdragas med styrdornar och samlingsbultar.

89

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:37:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939v/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free