Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
storingsgrad, vilket har till följd, att skärpan i den
alstrade bilden minskar. Som ytterligare exempel
kan anföras, att en minskning av övertäckningen
mellan flygstråken ävenledes medför en högre
"verkningsgrad" för varje foto, samtidigt som den
emellertid medför ett ökat riskmoment. Bliva nämligen
avvikelserna mellan de teoretiska och de i verkligheten
utförda flygstråken alltför stora, kan detta ha till
följd, att luckor uppstå i fotokartan. Här komma
alltså faktorer av mera allmän praktisk art att spela
in, såsom flygfotografens och förarens förmåga att
genom lämpliga åtgärder neutralisera vindavdriftens
inverkan på resultatet, alltså faktorer, som för en
kalkyl kräva ett omsorgsfullt bedömande. Till sist
skulle även en mera påtagligt ekonomisk sida kunna
anföras, nämligen valet av flygplan och kamera-
typ-
Som man ser av de anförda exemplen, är det många
faktorer, som utöva sitt inflytande på en
fotogram-metrisk planläggning. Ernås en fördel i ett
avseende, sker detta i de flesta fall på bekostnad av
en annan. Det är därför av största vikt, att
projekteringen utföres efter rationella grunder. Med
denna skrift avses att giva ett bidrag i sådan
riktning. För ernående av största möjliga
överskådlighet komma därvid funktionssambanden mellan de
ingående faktorerna att framställas i nomogramform.
I det följande skiljes mellan projektering i stort
och projektering i detalj. Med den förra förstås
utformningen av de väsentliga grunddragen, och den
innebär, kan man säga, en rent teoretisk planläggning
betraktad som ett matematiskt problem, där ett
optimum sökes. Där gäller exempelvis att bestämma
lämplig kameratyp, skalor, fotograferingshöjd m. m.
Detaljprojekteringen däremot avser de detalj data,
vilka ej påverka bestämningen av grundläggande
data, den omfattar med andra ord den praktiska
detaljutformningen av planläggningen. Ett exempel
härpå erbjuder bestämningen av
övertäckningsgraderna i stråkled och sidled.
Projektering i stort.
De faktorer, som i första hand inverka på denna
del av planläggningen, äro fotograferingsskala och
evalueringsskala och därmed förstoringsgraden,
vidare fotograferingshöjd och fotograferad markyta,
och slutligen kamerans brännvidd och bildformat
ävensom den restituerade bildens format.
Av dessa faktorer äro vissa av sådan art, att de
ej kunna godtyckligt väljas, vilket exempelvis är
fallet med de faktorer, som beröra kameran. Man
torde nämligen i de flesta fall vara hänvisad till ett
relativt begränsat antal kameratyper. Vidare ha
förstoringsgraden och bildformatet vid restitutionen med
hänseende till restitutionsinstrumentets konstruktion
en bestämd övre gräns.
För problemets fortsatta behandling införas för
ovanstående faktorer följande beteckningar
fotograferad markyta1 ....... L" cm2
restituerade bildens format ... a2 cm2
Uppställas nu de samband, som råda mellan dessa
storheter, erhållas följande
1) .sy:
2) H =
k
"f"
100
3) L — H
4) L
a
10Ö
En intressant detalj hos dessa fyra relationer,
vilka — om de framställas såsom kurvnomogram —
giva upphov till fyra sammankopplade nomogram, är
den kretsgång, som förefinnes dem emellan. Skrivas
nämligen relationerna
—>- sr= k ■ se
100
sf =
L =
■ H
■ H
* L = loo *
varvid de inritade pilarna angiva deras samhörighet,
synes, att sambanden så att säga bilda en sluten
krets. Detta innebär, att avläsningskurvan i
nomogrammet sluter sig och bildar en rektangel.
Beträffande de ingående faktorernas
verksamhetsområden må framhållas, att de för samtliga
axelriktningar utgå från värdet 0, även om i praktiken ett
minimivärde > 0 bildar undre gränsen. Exempelvis
skulle Hmin kunna väljas till 500 m, sfmln och semin
till 2 000 och Lmin till 1 000 m. Då emellertid dels
dessa gränsvärden inom en snar framtid torde kunna
avsevärt sänkas, och då nomografiskt sett vinsten
att få bort den under dessa gränsvärden liggande
"overksamma" delen av nomogrammet är oväsentlig,
har det ansetts lämpligt att för dessa faktorer sätta
gränsvärdet = 0.
I det följande komma vissa synpunkter beträffande
nomogrammen att närmare diskuteras.
1) s,
k ■ s.
0 <sf< 25 000
0 < se < 20 000
0,7< k< 5
Som undre gräns för fotograferingsskalan har
1: 25 000 ansetts lämplig, vilket också motsvarar den
i litteraturen ofta förekommande. Till följd därav
har evalueringsskalan begränsats till 1: 20 000.
Beträffande förstoringsfaktorn har dess gränsvärde
bestämts av de i internationella handeln förekommande
restitutionsinstrumentens data och speciellt av det
instrument SEG I från Zeiss-Aerotopograph i Jena,
vilket nu kommer till användning vid rikets allmänna
fotograferingsskala ....................1 : sr
evalueringsskala ........................1 : se
förstoringsfaktor ............ k
fotograferingshöjd .......... Hm
kamerans brännvidd ........ b cm
kamerans bildformat ........ 12 cm2
i Bildformatet förutsättes härvid vara kvadratiskt. Skulle
emellertid så ej vara fallet, utan rektangulärt format
ifrågakomma, påverkar detta på intet sätt de uppställda
sambanden. Skillnaden blir endast den, att man i stället för den
kvadratiska bildens sida får införa rektangelns bredd eller
längd beroende på vilken av dessa mått, som för
projekteringen har den avgörande betydelsen.
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
