Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
REDAKTÖR= RICHARD SMEDBERG
HÄFTE 9 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 23 SEPT. 1939
INNEHÅLL: Om silotryck, av tekn. dr Georg Wästlund. — Stabilisering av slänter av lera medelst
pålning, av kapten S. O. Asplund. — Föreningar. — Bokanmälan. — Böcker. — Tidskrifter. — Uppfinningar.
— Författningssamling.
Om silotryck.
Av tekn. dr GEORG WÄSTLUND, Malmö, LSTF.
Inledning.
Det är en ytterst vansklig uppgift att få fram
tillförlitliga premisser för beräkning av silotryck. Detta
beror dels på att det föreligger påtagliga brister i
förutsättningarna för den nästan klassisk vordna, från
Janssen och Koenen stammande siloteorien, dels
på att så få tillförlitliga undersökningar rörande silo
tryck publicerats. I det följande visas, hurusom
deformationsegenskaperna hos dels den lagrade
massan, dels silon själv måste vara av fundamental
betydelse för silotryckens storlek. I kap. I utredes detta
i princip och i samband därmed skärskådas gängse
beräkningsmetoder. I kap. II återgivas resultaten av
en del undersökningar, som utförts delvis för att
pröva de i kap. I framförda teserna. Särskilt ha
därvid behandlats följande material: cementklinker,
cement, luftkalk (trädgårdskalk och kronkalk) samt
kalkmörja.
Det synes av undersökningarna framgå, att
säkerheten hos många utförda silor1 i verkligheten är
mycket mindre än som avsetts vid den statiska
beräkningen av dessa. Detta bestyrkes även av några
inträffade silobrott, i korthet omnämnda nedan.
De refererade undersökningarna ingå i en serie
"Byggnadstekniska försök och
utredningar", som under förf:s ledning nu pågå inom
A.-B. Skånska Cementgjuteriet. En del prov ha
utförts i Limhamn av A.-B. Skånska Cementgjuteriets
och Skånska Cementaktiebolagets ingenjörer, andra i
i I denna uppsats användas pluralformerna silor och
silorna enligt förslag från språkexpert. Ur Medd. nr 36 fr.
Jordbrukstekn. fören., Uppsala 1936, sid. 6, citeras följande.
"För foderbehållare av det slag det här gäller har den
närmast från engelskan hämtade benämningen silo
kommit till allmän användning i Sverige, vilket får anses
berättigat, då en lika användbar svensk benämning saknas.
Trots att ordet silo ganska länge använts i landet är doek
frågan om detta ords rätta böjning icke fullt klar. Den
engelska pluralformen, silos (ofta felaktigt använd även i
singularis), bör sannolikt icke användas i svenskan, bl. a.
därför att den omöjliggör en konsekvent böjning av ordet,
t. e. i bestämd form pluralis. Svensk pluraländelse bör
sålunda användas. Då ordet närmast och lättast associeras
med ordet ’behållare’, är det naturligast att ge det den-kön.
För pluralen blir då den mest praktiska formen silor, best.
form silorna. Denkönsord på obetonat ’o’ synas på senaste
tiden mer och mer tendera åt dylik böjning t jfr t. e. trio,
förr trios, trion, nu mer och mer trior). Lyttkens-Wulff
(Ordskatt och ljudförråd s. 67 ff.)."
Stockholm dels av professor Carl Forssell på
Byggnadsstatiska laboratoriet, dels av förste
byrå-ing. Walter Kjellman på Geotekniska laboratoriet.
För undersökningarna i Limhamn ha även disponerats
mätinstrument från Byggnadsstatiska laboratoriet.
Till prof. Forssell och byråing. Kjellman uttalas
ett varmt tack för deras synnerligen värdefulla
medverkan.
Kap. I. Klassisk siloteori och
deformationsegenskaperna hos den i en silo lagrade massan.
Vid beräkningen av tryck i en silo skiljer man på
två fall: silon kan betraktas dels som en
storrums-silo, dels som en cellsilo. Om silon har relativt stort
tvärmått i förhållande till höjden, storrumssilo,
brukar sidotrycket beräknas som aktivt tryck enligt
gängse jordtrycksteori. Därvid erhålles
Vx = 1x- tg2 ^45— |j, eller
Vx = £ ■ (lx, där
px = sidotryckets intensitet på djupet x,
qx = vertikaltryckets intensitet på djupet x —
= y ■ x[y — massans volym vikt),
cp = massans friktionsvinkel.
Sambandet f = tg2 ^45 — |j återges grafiskt i
fig. 1.
Om däremot silon har litet tvärmått i förhållande
till höjden, cellsilo, blir sido- eller silotrycket i hög
grad beroende av i vad mån den lagrade massan,
till följd av friktionen mot väggarna, hänger upp sig
på dessa. Speciellt två beräkningsmetoder rörande
silotryck ha vunnit stor spridning, nämligen dels den
av Engesser år 1880 publicerade geometriska
beräkningsmetoden, som förutsätter uppkomst av glidytor
i massan, dels den av Janssen 1895 uppställda och
sedermera av Koènen något kompletterade
analytiska formeln.
Denna formel har det kända utseendet:
Vx = ?„„( 1 —där
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
