Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag-och Vai ti nbyggnadskonst
Uppsatser:
Luftschutzräume
ausser-halb der Gebäude
(Luft-schutzsonderbauten), Bau-welt h. 37
[-Schutzraumbestimmung-en-]
{+Schutzraumbestimmung-
en+} erläutert, Bauwelt h. 37.
Transport services and
the war, Railway Gazette
h. 10.
Die maschinelle
Aus-rüstung von
Luftschutz-räumen, SB h. 10.
Kriegs- und
Ersatz-Spi-täler in England, SB h. 10.
R. 8.
Fig. 1.
Underjordiska parkeringsgarage i Buenos Aires
(YT 1939/15). Under Buenos Aires’ nord-sydaxel
"Avenida 9de Julio" ha anlagts två underjordiska
parkeringsgarage för sammanlagt 750 bilar. Då
parkeringsfrågan i våra dagar är synnerligen aktuell i
praktiskt taget alla storstäder, torde några data från
ifrågavarande anläggning kunna vara av allmänt
intresse.
För att avhjälpa de alltjämt ökande
trafiksvårigheterna i de inre delarna av Buenos Aires beslöto på
våren 1937 myndigheterna anläggandet av en
nord-sydlig huvudtrafikled genom staden mellan Paseo
Colon och Paseo Brasil. Den nya gatan skulle
genombryta 33 husblock och få en bredd av 33 m utom å
en sträcka av ca 700 m längd (5 husblock) mellan
gatorna Tucuman och Bartolomé Mitre, där bredden
ökats till ca 140 m. Under denna sistnämnda
gatu-sträcka, vars utbyggande omedelbart skulle
igångsättas, förutsattes anordnande av två parkeringsgarage
och två korsande tunnlar för fotgängare (fig. 1).
På grund av nödvändigheten att med det snaraste
erhålla förbättrade trafikförhållanden var det
önskvärt, att byggnadstiden blev så kort som möjligt.
Sedan Siemens Bauunion’s filial i Buenos Aires i
samarbete med firmorna Grün & Bilfinger samt Géopé
därstädes erhållit arbetena på entreprenad, kunde
desamma igångsättas 1937 31/5. Den nya gatan kunde
sedan öppnas för trafik redan den 12/10 och garagen
tagas i bruk den 25/12 samma år.
De två parkeringsgaragen ha en längd av resp. 240
och 123 m och en bredd av 60 m samt medge, som
förut nämnts, utrymme för 750 bilar. Den fria
höjden är 4,60 m. Väggarna äro utförda av betong utom
de båda tvärväggarna i resp. gatorna Tucuman och
Bartolomé Mitre. Dessa väggar äro nämligen, för att
lättare möjliggöra eventuell förlängning av garagen,
av tegelmurverk. Taket, utbildat enligt
"mushroom"-systemet, har en tjocklek av 0,46 m. Pelaravståndet
är i längdled 7,6 m och i tvärled 6,2 m med undantag
av facken för in- och utkörsel, där avståndet är 7,6 m.
Ventilationen är ordnad på praktiskt taget samma
sätt som i tunnlar för körtrafik. Sålunda inblåses
friskluft genom under golvet i längdriktningen
anordnade kanaler, vilka äro lagda med fall för att samtidigt
kunna tjäna som avlopp för det vatten, som vid
spolning och rengöring måste bortledas. Från kanalerna
bortledes vattnet till stadens avloppsnät dels direkt
och dels genom pumpning.
Den skämda luften bortgår genom i taket förlagda,
kanaler, från vilka den utsuges i det fria.
Anläggningen har en sådan kapacitet, att luften i garagen
kan förnyas 16 gånger i timmen.
Förutom nämnda mekaniska
ventilationsanordningar finnas också direkta luftschakt, som mynna i
re-fuger m. m. i gatan och genom naturligt "drag" i
garagen bidraga till luftningen.
Upp- och nedfarterna, som ligga i lutning 1 : 10,
äro 12 m breda och vardera genom refuger delade i
tre körbanor, som genom inrivning i den plastiska
betongen av alundum givits en sträv och slirningsfri
yta. För fotgängare äro anordnade direkta
trappför-bindelser mellan gatans gångbanor och garagen.
På tre meters höjd å pelarna anbragta lampor
sörja för en god indirekt belysning. Ramperna
upplysas av lampor i körbanekanterna.
F. Brn.
Getting distinctive surfaces with concrete forms.
How to produce surface textures that add zest to
concrete walls. Vibration, what it is and does. CCE 1938/5.
I en rad rikt illustrerade uppsatser redogöres för olika
sätt att förbättra kvalitet och utseende hos betong, som
därigenom fått ökad användning, exempelvis för
husbyggnadsfasader.
Formar. Betongformen, som tidigare endast hade
uppgiften att innestänga och bära betongmassan, till
dess den fått tillräcklig styrka, användes numera också
att skapa slutlig yta.
I tidigare byggnadsverksamhet gjordes stora
ansträngningar att framställa släta ytor. Det ansågs vara ett
fel, om formarna lämnade ett intryck av fogarna mellan
bräderna eller om trävirket lämnade en tydlig
fibermarkering i betongytan. Därpå följde en omsvängning till
motsatt uppfattning, som har resulterat i en alltmera
vidgad kännedom om olika formmaterial och deras
användning för att ernå olika önskade effekter. De
skärpta fordringarna på formarna ha givetvis medfört ökade
kostnader, vilka dock ofta kunna kompenseras av att
formar med hög kvalitet kunna användas på nytt flera
gånger i följd och att lagningar och slutbehandling för
betongen reduceras.
Av olika slags material för formar är näst sågat
virke plywood det mest kända. Härmed ges möjlighet till
såväl enkel som den mest invecklade formsättning. Då
plywood kan erhållas i mycket stora, släta skivor,
kunna obrutna, plana betongytor av nästan obegränsad
storlek gjutas. De få skarvarna kunna på ett enkelt
sätt slipas bort, så att några fogar ej behöva störa det
slutliga utseendet. Man kan även imitera murverk
genom insättning av lister på formytan. Exempel visas på
vacker monumentalverkan genom en betongytas
uppdelning genom vågräta "fogar" på ca 1 m avstånd.
I fråga om formsättning med vanliga bräder redogöres
för egenskaperna hos olika träslag. För att få tät form
tillrådes att använda högst 4"—6" breda bräder. När
släta ytor önskas, rekommenderas att formarna oljas.
Om man vill framhäva brädfogarna, böra rakskurna,
ospåntade bräder begagnas. För större betongytor kan
bredden ökas till 6". En lätt kupighet hos bräderna
kan också ge vackra resultat. Om en kraftig markering
av trävirkets fibrer önskas, behandlas formbräderna
med ammoniak.
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
