Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väg-och Vat ten byg gnad skon st
Fig. 18. Skogsfors kraftverk.
gjutpartiet himnit svalna, ha monoliternas bakpartier
klarat sig utan krympsprickor.
Dammonoliterna äro i dammens mittparti 17 à 18 ni
höga.
Som redan nämnts ha dräneringsrören i dammen
försetts med gängning för anslutning till en
tryck-mätningsanordning. Kännedomen om upptrycket
under dammar får ju alltjämt sägas vara tämligen
ofullständig, och man hade här ett tillfälle att utan
nämnvärda kostnader få en uppfattning om det
upptryck, som skulle rått under dammen, om denna icke
varit dränerad. För tryckmätningen användes en
gummislang med ett glasrör i ena änden. Slangens
andra ände var ansluten till ett lock, som kunde
skruvas på dräneringsröret. Mätningarna utfördes
vid dammbassängens fyllning.
Resultatet av mätningarna är sammanställt i
diagrammen på fig. 15, vilka avse samtidiga förhållanden
i två olika monoliter. De övre, heldragna kurvorna
ånge det övre vattenståndet under den tid, 19 till
27 dygn, under vilken observationerna pågingo,
och de undre, heldragna kurvorna vattenstånden i
mellanrummen omkring monoliterna. I den högra
figuren finnas två kurvor för nedre vattenståndet,
som varit olika på monolitens bägge sidor. För varje
monolit omfatta mätningarna endast trycket i
dräne-ringshålet på monolitens ena sida. På motsatta
sidan har dräneringen varit provisoriskt tilltäppt
under mätningstiden.
Upptrycken representeras av de streckade linjerna.-
Läckvatteninängden var för monolit 8 endast
0,10 1/min och för monolit 12 0,46 1/min vid fritt
av-flöde.
Man får naturligtvis akta sig för att ur resultatet
av dessa mätningar dra några generella slutsatser
beträffande upptryck under dammar. Mätningarna visa
emellertid, att tätningen mot berget blivit effektiv,
att injekteringen förhindrar läckning genom berget
från dammens uppströmssida samt att den utförda
dräneringen är av en avsevärd nytta för dammens
stabilitet.
Av skogsforsdetaljer visar fig. 16 en
sättavstäng-ning, där materialet överallt är mycket väl utnyttjat.
Yarje järnbalk kommer tack vare de påsvetsade
distansbyglarna av T-järn, vilka även användas vid
sättens lyftning, precis där den behövs och träåt-
Fig’. 19. Sättavstängning i bottenutskov.
gången inskränker sig till ett tunt plankdäck med
huvudsakligen tätande funktion.
Fig. 17 visar Skogsforsdammen under byggnad och
fig. 18 den färdiga anläggningen.
Kinna kraftverk.
Kinna kraftverk byggdes samtidigt med Skogsfors
och företer, vad dammen beträffar, stora likheter med
detta.
Dammen är såtillvida ovanlig, som den, vad
mittpartiet beträffar, torde vara vårt lands högsta
gravitationsdamm. Den är försedd med två
bottenutskov, vilka öppnas genom en speciell anordning,
fig. 19. Utskovet är upptill avstängt med långa
sättär, dimensionerade att, spännande över öppningens
hela bredd, kunna motstå fullt vattentryck. Nedtill
är däremot utskovet avstängt med mindre sättär, som
i utskovets mitt äro upplagda på en vertikal
träbjälke, vilken i sin tur vilar mot en I-balk. I-balken
är fri från de övre sättarna och stödes upptill av en
sträva, hållen i läge förutom genom vattentrycket av
en bult genom utskovets tak. När man vill öppna
utskovet, avlägsnas bulten, varefter strävan slås ned
från sitt anslag med tillhjälp av ett rör, vars övre
ände även är åtkomlig uppifrån. Utskovet avbördar,
om hela öppningen skulle öppnas vid fullt
vattentryck, så mycket vatten, att olägenheter därav skulle
kunna uppstå längre ned i vattendraget. Det är
därför man nöjt sig med att endast kunna öppna en
mindre del av utskovet för tömning av dammbassängen.
Genom magasinering längre upp i Viskan kan
vattentillflödet till Kinnaverket helt avstängas för någon
tid, varigenom man får möjlighet att i torrhet åter
gillra upp avstängningen.
Hissmofors kraftverk.
I Hissmofors påbörjades utbyggandet av
vattenkraften för produktion av elektrisk energi redan år
1894, då sprängningarna för den äldsta av de ännu
i drift varande kraftstationerna igångsattes.
Sedermera ha undan för undan nya och större aggregat till-
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
