Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 3 febr. 1940 - Knacknings- och bucklingsföreskrifter för byggnadsstål, av Karl Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
St.62
J137
St 37^
"jur
Jt.J7.
J Av/ut & 4Å"
0 2ioo 3000 3600
20 2i00 233S 3600 3)63
to 2ko 2168 ssse 3131
SO 2331 1326 3SiO 2687
so 2327 1113 1313
SS 2863* 1721
JOO 203S 1262 2073
iOS 1893* 1128
m Aia 163 m 863
rto 1057 53>> 10S7 63*t
160 S10 i/O S10 186
180 sio 38i äo 3lk
200 S1S 311 618 311
MO tø 2S7 tø 267
2io 360 21S 360 360
2SO 332 139 332 332
St-37
O 20 io
/7,
J Sf.37.. X.J2.
6 2,00 2.00
20 2.05 2.08
to 2.21 230
60 2M 27b
80 2.S1 323
ss 3,33
100 430 333
10S 3,33
120 3,33 3,33
H
Fig. 2.
Fig. 3. n = säkerheten.
använda högre säkerhet från flytgränsen vid ren
knackning eller excentriskt tryck än vid ren böjning.
Detta förhållande kommer icke till något verkligt
uttryck i det nya förslaget, men i 1926 års tyska
normer samt i 1931 års svenska har det kommit till ett
gott uttryck genom att för rena knäckningsområdet
eller vid större slankhetstal 1 räkna med högre
säkerhet från Eulerkurvan än vid mindre slankhetstal.
Huruvida förhållandet 2 mellan rena
knäcknings-säkerheten och säkerheten vid 1=0 eller vid böjning
är för stor kan diskuteras.
Enligt de nya erfarenheterna från Chwallas försök
synes, att man möjligen kan sänka siffran 2 till 1,67
eller 1,60. Eulerkurvan bör emellertid vara
grundläggande. Det finnes emellertid allt skäl att
fortfarande använda den princip, som använts i de
svenska normerna för att erhålla kurvorna för den ideala
knäckningsspänningen och för den tillåtna
spänningen. Man skulle således erhålla ideala
knäckningsspänningen genom att för stora slankhetstal 1 > XP,
dvs. spänningar under proportionalitetsgränsen oP
använda Eulerkurvan
712E
samt för mindre slankhetstal eller 1 < XP för tf
använda en parabolisk kurva, som tangerar Eulerkurvan
vid o — op och som för 1 = 0 har värdet tf = os =
= stukgränsen. Dennas siffervärde sättes lika med
undre sträckgränsen. Knäckningskurvornas
ekvationer bliva sålunda mellan 1 = 0 och XP, dvs. vid
proportionalitetsgränsen
’ 2 \m
aKi
Ki = 0S — (OS — Op) (j-j
och för X > XP
m -—
=
2 Op
as— op
z2 E
lf
I de tyska normerna har man antagit os =2 400
kg/cm3 för St. 37 och os = 3 600 kg/cm2 för St. 52.
Svenska normerna använda os — 2 200 kg/cm2 för
St. 37. För St. 52 finnas inga svenska normer.
Värdet as = 3 600 kg/cm2 för St. 52 är nog för högt för
svenska material och bör minskas till 3 400 eller
3 500 kg/cm2. I det sätt, som använts i de svenska
normerna för att erhålla tillåtna spänningen behöver
ingen annan ändring vidtagas än att, som ovan
angivits, proportionen mellan säkerheten vid stora och
små slankhetstal ändras. Skall man sålunda
bestämma tillåtna spänningen för St. 37 vid 2-faldig
säkerhet vid böjning eller tillåtna böjningsspänning =
= 1100 kg/cm2 skall sålunda Eulerkurvans värden
divideras med 3.33 i stället för 4 enligt 1931 års
normer, samt en parabelkurva läggas från o — 1100
kg/cm2 vid 1 = 0 och tangerande nyssnämnda kurva
vid 1 = XP = 110. (För tyskt St. 37 för tf0 = 1 200
till o vid XP — 105.) Denna del av kurvan är
således antagen, men det är lika rätt att direkt antaga
en kurva för tf som att gå den krokvägen att göra ett
godtyckligt antagande angående en tänkt
excentricitet och sedan härur beräkna en spänning.
I fig. 2 visas huru detta ändringsförslag skulle
utfalla, om man’ utgår från det tyska förslagets
antaganden, att os = Oq = 2 400 kg/cm2 för St. 37 och
3 600 kg/cm2 för St. 52. Kurvorna aG utgöra för
beräkning av tillåtna spänningarna grundläggande
kurvor. Om man utgår från en viss säkerhet t. e.
2-faldig från stukgränsen, är den tillåtna spänningen
för alla 1-värden
o,n —
og
2
Kurvorna äro konstruerade enligt samma principer
som ovan angivits för tillåtna knäckningsspänningen.
Fig. 3 visar motsvarande värden å säkerheten.
Även angående övriga delar av förslaget finnes
åtskilligt att säga, men jag vill nu endast begränsa mig
till det ovan anförda. Beträffande avsnitt "II.
Excentriskt tryckta strävor, åverkan för böjningstryck"
(Aussermittig gedrückte Stäbe, Beanspruchung auf
Biegedruck) vill jag endast hänvisa till min lärobok
samt till mina ovan angivna uppsatser i Tekn. tidskr.
VV 1939, sid. 17 samt Der Bauingenieur 1939.
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
