Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1940 - Tendenser på beteckningsområdet, av John Wennerberg - En »explosionskommitté», av A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
mit genom det internationella arbetet, och de gamla
kan man förmodligen undertrycka.
Annorlunda förhåller det sig med
måttenhetsbeteckningarna. Deras mera framträdande karaktär av
namnförkortningar medger givetvis större frihet. En
annan omständighet som tillkommer är att man vid
namnvalet alltför ofta försummar att ta hänsyn till
beteckningsmöjligheten, och många fall finnas där
två eller flera måttnamn och prefixnamn börja med
samma bokstav. Det värsta exemplet torde vara:
meter, mikron, minut, maxwell, mega-, milli-, mikro-.
Vid införandet av det nya namnet "maxwell" för den
magnetiska cgs-fluxenheten tog man ej hänsyn till att
bokstaven m redan var våldsamt övertecknad.
Utvägen att använda stor bokstav är redan utnyttjad
för mega-, grekiska bokstaven n har tillgripits för
mikron och mikro-; meter, minut och milli- ha fått
samsas om m. För maxwell har därför föreslagits mx.
Exempel på andra två- och
flerbokstavsbeteck-ningar som användas eller föreslagits äro: cal kalori,
gb gilbert, gs gauss, hz hertz (i Tyskland betecknad
Hz), 1m lumen, lx lux, oe örsted, rad radian, sb stilb,
St stok, wb weber (eller Wb eftersom det gäller en
"praktisk" enhet).
Produkt- och kvotenheter.
Om en effekt uttryckt i kilowatt multipliceras med
en tid uttryckt i timmar, erhålles till resultat en
energi uttryckt i kilowattimmar. Eftersom storheterna
effekt och tid multipliceras, kunna enheterna kilowatt
och timme också anses undergå multiplicering, vilket
kommer till uttryck däri att beteckningarna kw och
h sammanskrivas till produkten kwh. På samma sätt
få potensuttrycken förklaras, t. e. m3 för
kubikmeter.
En väglängd i meter dividerad med en tid i
sekunder ger en hastighet i meter per sekund. Även här
användes matematiskt skrivsätt och resultatets enhet
tecknas m/s.
För den som i måttbetecknmgarna endast ser
vanliga förkortningar kan det vara motbjudande att
plötsligt finna dessa förkortningar använda såsom
matematiska symboler som multipliceras och divideras. I
Amerika och England har den matematiska
kvotbeteckningen varit sällsynt; i stället har ordet "per"
skrivits ut eller förkortats till p, t. e. (amerikanskt)
kg per cu m, kilogram per kubikmeter; rpm, varv per
minut; eller (engelskt) r. p. m., varv per minut. Även
produktsammanskrivningen har ofta ersatts av
bindestreck, t. e. (amerikanskt) kg-m, kilogrammeter.
I den internationella diskussionen har dock utan
större svårighet enighet nåtts om det matematiska
uttryckssättet, alltså kg/m3, r/m, kgm. På detta
sätt blir bråkstrecket det internationella tecknet för
den distributiva prepositionen i, je, pro, per, par.
Även andra matematiska uttrycksmedel för division
tolereras, såsom kg:m3, kg • nr3 Sammanskrivningen
av produkter måste tillämpas med försiktighet, bl. a.
med hänsyn till två- och flerbokstavsbeteckningarna;
i nödfall måste multiplikationstecken utsättas.
Måttenheternas överflöd.
Svårigheten att välja lämpliga måttbeteckningar
växer raskt med antalet måttenheter som skola
betecknas. Det gäller alltså att vara återhållsam.
För sådana härledda enheter som kilometer per
timme, km/h, kan det ju anses onödigt med särskilt
namn. Visserligen är benämningen lång, men den är
självdefinierande. Ä andra sidan kan
benämningarnas längd locka till oriktiga sammandragningar
sådana som de skenbara produktuttrycken timkilometer,
sekundmeter, minutliter, minutvarv, eller med
försummande av nämnaren helt enkelt kilometer etc. Se
våra offentliga skyltar för tillåten bilhastighet! Detta
har föranlett förslag till kortare namn som ej skulle
kunna förvanskas på detta sätt. I stället för
kilometer per timme har man på sitt håll föreslagit
"benz". I stället för përioder per sekund har namnet
"herz" fått vidsträckt användning; i detta fall
tillkommer behovet av lätt uttryckbara multiplar,
kilo-herz, megaherz, varjämte det måste medges att
"period" själv icke är en måttenhet utan ett förlopp.
Tryckenheten kilogram per kvadratcentimeter har
fått namnet "teknisk atmosfär". Etc. etc.
I den internationella standardiseringen gör sig i
allmänhet en naturlig strävan gällande att undvika
överflödiga enhetsnamn. När det gäller totalstorheter
som förekomma jämte sina tids- eller rumsderivator,
t. e. mängd och ström, kraft och tryck, kan det
emellertid råda skilda meningar om, vilken av dessa
storheter som i första hand bör få ett eget enhetsnamn.
Att ge ett sådant åt totalstorheten kan ju förefalla
naturligast; att längd mätes i kilometer och hastighet
i kilometer per timme är ju avgjort förnuftigare än att
t. e. uttrycka hastigheten i benz och väglängden i
benztimmar. Icke desto mindre är det för teknikern
onekligen mera praktiskt att uttrycka elektrisk ström
i ampere och elektricitetsmängd i amperesekunder än
att kalla enheterna coulomb per sekund och coulomb.
På samma sätt föredrager teknikern watt och
wattsekund framför joule per sekund och joule.
För den viktiga storheten tryck finnas ett otal
enheter med namn och beteckningar: b, bar r= megadyn
per cm2; pz, pièze = kilonewton per m2; barye =
— dyn/cm2; torr = mm Hg, millimeter
kvicksilverpelare; Atm, fysikalisk atmosfär = 760 torr; at
teknisk atmosfär = kg/cm2; mm H„0, millimeter
vatten-pelare; och förmodligen flera, även frånsett
multiplar-na och de engelska enheterna. Att i praktiken i detta
och andra fall släpa med en sådan mängd namn och
beteckningar betyder en orimlig minnesbelastning.
Här finns det vidsträckta fält för verklig
standardisering. Vi komma emellertid därmed in på frågan
om olika måttsystem och annat som ligger utanför
uppsatsens ram. Det skall blott konstateras att det
ännu är svårt att skönja klara riktlinjer för denna
fas av det internationella standardiseringsarbetet.
En "explosionskommitté".
Av de erfarenheter, som Svenska
teknologföreningens delegerade gjorde i Finland, ävensom av på olika
håll verkställda sprängningsförsök har framgått, att
flygbomber ofta hava en mycket nyckfull
förstörelseverkan. Någon vidare klarhet i frågan om
exempelvis fönsterskydd vid luftanfall har icke stått att
erhålla. Det synes framgå, att explosionens verkan
är beroende av ett mycket stort antal faktorer, vilka
äro ytterst ofullständigt kända, Beredskapskommit-
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
