- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
118

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Kraftförsörjningen i vattenbrist- och kolbristtider, av Åke Rusck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

200

/so

/40

KO

/oo

80

60

40

Fig. 2. Svenska elektricitetsverksföreningens och
Vattenfallsstyrelsens säsongutjämnande index för
kraftproduktionen 1939—40. Index 100 betecknar
produktionsintensiteten årsskiftet 1935—36.

1939 låg index på samma värde som år 1938, dvs. ca
120. I juli 1939 hade detta värde stigit till ca 138 och
låg sedan tämligen konstant under hösten. För när
varande har index stigit till 142. För jämförelse har
även en liknande index för vattenfallsstyrelsens
belastning uppgjorts. Denna index, som i början på
1939 låg på ungefär samma nivå som indexen för
hela landet, steg tämligen hastigt i juni 1939 upp
till 150 och har sedan ytterligare ökat, så att den
numera utgör ca 160.

Belastningen inom Vattenfallsstyrelsens område
har sålunda stigit åtskilligt snabbare än inom hela
landet. Detta sammanhänger med tre
omständigheter. Dels har energiförbrukningen för de
elektrifierade järnvägarna stigit synnerligen kraftigt, och
större delen av denna ökning faller på
Vattenfallsstyrelsen, dels har Vattenfallsstyrelsen på en
mångfald ställen, där den ej normalt levererar någon
kraft, men där tillgångarna på grund av vattenbristen
och belastningsökningen blivit otillräckliga, fått träda
hjälpande emellan och lämna tillskottskraft, och dels
har inom vissa delar av landet, där styrelsen icke
distribuerar kraft, kraftuttagningen reducerats på
grund av vattenbristen, varigenom den för hela
landet beräknade belastningsstegringen hållits tillbaka.

Hur belastningsökningen inom landet fördelat sig
på olika användningsområden kan icke ännu med
någon säkerhet angivas. En uppfattning om
förhållandet kan man få med ledning av
Vattenfallsstyrelsens statistik över den genomsnittliga ökningen under
de fyra sista månaderna föregående år utöver
motsvarande värden år 1938 (tab. 2). Enligt denna liar

ökningen för järnvägarnas del varit icke mindre än
18 %. Den allmänna distributionen, som förutom de
borgerliga behoven inrymmer all industri förutom
trä-och pappersindustrier, gruvor samt den
elektrokemiska och elektrotermiska industrien, har ökat med
20 %, medan trä- och pappersindustri och gruvor ökat
med 17 %. Till den elektrokemiska och
elektrotermiska industrien har efterfrågan på kraft varit stor.
Belastningen har emellertid icke tillåtits öka i
nämnvärd omfattning.

Tabell 2. Den genomsnittliga ökningen av
Vattenfallsstyrelsens belastning under tidén
september—december 1939 utöver motsvarande värden är 1938.

Allmän distribution (inkl. reservkraft) ...... 20 %

Järnvägar ................................ 18 %

Trä- och pappersindustri och gruvor........ 17 %

Elektrokemisk och elektrotermisk industri ... 6 %
Total produktion.......................... 16 %

Under januari månad har belastningsstegringen
fortsatt. Speciellt för järnvägarnas del har ökningen
varit påfallande med icke mindre’ än 36 % större
uttagning än under januari 1939. Detta torde
åtminstone delvis bero på den rekordartade kylan.

Vattenkrafttillgången.

I vilken utsträckning har nu vattenbrist rått inom
landet? Man måste konstatera, att talet om
vattenbristen något överdrivits. Vattentillgången har varit
avsevärt lägre än normalt men icke varit
exceptionellt låg.

För att visa detta har en index över
vattenkrafttillgången uppgjorts (fig. 3). Denna index har baserats
på förhållandet mellan de verkliga och normala
vattenmängderna i olika vattendrag. I de verkliga
vattenmängderna har även magasinstappningen inräknats,
vilket måste anses riktigt, eftersom denna bestämmes
med hänsyn till tillrinningsförhållandena. Som
tillgång har endast den vattenföring medtagits, som
ligger inom stationernas utbyggnadsgräns. Indexen
omfattar vattendrag från vilka över 75 % av
vatten-kraftproduktionen hämtas, varför beräkningen torde
ge en ganska riktig uppfattning om förhållandena i
landet.

Under sommaren låg vattenkraftindexen över 100.
I september gick värdet ner ganska snabbt och nådde
en bottensiffra på 73 i början på november.
Därefter steg index genom den relativt rikliga
nederbörden under november månad till ca 85 i mitten på
december. Under januari liar index ökat ytterligare
och ligger nu på värdet 88. Under tiden september
—januari har vattenkrafttillgången i genomsnitt
utgjort 83 % av den normala, vilket visserligen är
ett lågt men icke exceptionellt dåligt värde.

Angkraft produktionen.

Kondenskraftproduktionen utgör en känslig
indikator på kraftbalansen. Under oktober och början
på november utgjorde kondenskraftproduktionen
inom landet med undantag för Gotland och smärre
industriella anläggningar i medeltal 18 MkWh per
vecka. Ett toppvärde nåddes på 26 MkWh i början
på november. Under do därefter följande veckorna
sjönk den på grund av den förbättrade
vattensituationen men ökade återigen under veckorna före jul.

118

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:37:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free