Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Karolinska sjukhuset: Bygget, av Sven Ahlbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
skilt från detta, ha bostadshusen för den gifta
personalen uppförts. De äro vackert belägna i en
väster-sluttning mot den under arbete varande autostradan
till Råsunda.
För underläkare uppföras fyra 3-våningsbyggnader
inrymmande lägenheter om 4 rum Och kök.
För annan gift personal uppföres dels en
3-våningsbyggnad inrymmande lägenheter om 2 rum, kök och
matvrå,, dels en 2-vånings radhuslänga, där varje
element innehåller 3 rum och kok (fig. 11).
Detta bostadsområde förses med gemensamma
trädgårdsanläggningar och lekplatser för barnen.
Grundläggningen har i allmänhet utförts direkt på
berget eller på till detta nedförda plintar av betong.
Pålning har förekommit i ringa utsträckning,
exempelvis under vissa partier av centralkomplexets östra
delar där berget legat på ca 10 m under schaktplanet.
Utvändiga transportkulvertar äro utförda av
vattentät, armerad betong. De ligga direkt på berget.
Över källarmurarna, som gjutits av betong, äro
byggnadsstommarna i allmänhet uppförda av tegel.
Ett undantag utgör radhusen för gift manlig personal,
vilka äro uppförda av monteringsfärdigt trämaterial.
Inom vissa partier såsom centralkomplexets
polikliniker, Patologiska institutionen, vänthallen för
besökande och ekonomibyggnaderna där större frihet i
planläggningen varit önskvärd ha bärande, vertikala
delar utförts av järnpelare kringgjutna med betong.
I byggnaden för sköterskor (punkthuset) äro de
bärande innerväggarna av 15 à 20 cm armerad betong.
De tjäna samtidigt som vindförsträvning.
Bjälklagen i klinikbyggnaderna äro utförda av
plana, armerade betongplattor mellan järnbalkar med
fyllning av koksaska eller iscorium blandat med sand
samt överplatta av betong, som behandlats olika
alltefter golvbeläggningen.
Våningsbjälklagen i punkthuset och elevhemmet ha
utförts som plattor av tung klinkerbetong.
Yttertaken ha givits olika utföranden beroende på,
om de gjorts plana, inklätts med trätakstolar eller
tjänstgöra som takterrasser.
Fasaderna äro i allmänhet murade i fasadtegel.
Mälardalens såväl röda som gula fasadsten har därvid
kommit till användning. De lägre byggnaderna för
kök, tvätt, panncentral liksom bostadshusen för den
gifta personalen äro putsade. Utvändiga socklar äro
av betong, å vissa mera framträdande partier
beklädda med skiffer. Taklister av betong- eller av trä,
inklädda med plåt. Yttre trappor och trapplaner av
skiffer, röd kalksten eller svart granit.
Golvbeläggningarna. variera. Kalksten och skiffer
i entréer, hallar och vestibuler. Marmormosaik i
trappor, operationsavdelningar, vissa
behandlingsrum, steriliserings-, skölj-, tvätt-, bad- och toalettrum.
Plattgolv i kökslokalerna, vissa badavdelningar,
likhallen m. m. Linoleum i sjukavdelningar och
polikliniker samt inre kommunikationsleder, vissa
laboratorier och expeditioner. Parkettgolv i
föreläsningssalar, samlingsrum och bibliotek och i bostadshusens
vardagsrum. Cement och marmorgolv i kulvertar,
förrådsrum, djurstallar, arkiv m. fi. lokaler.
Med undantag för vissa entréer och hallar där
fa-sadteglet indragits har väggarna inom byggnaderna i
regel putsats samt i största utsträckning målats med
kalkfärg. I lokaler där en hållbarare väggyta
erfordrats såsom i operations- och behandlingsrum, tvätt-
Fig. 7. Sjukrum för sex patienter.
Fig-. 8. Del av ekonomikomplexet, panncentralen.
Fig. 9. Patologiska institutionen, trapphall.
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
