Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Karolinska sjukhuset: Bygget, av Sven Ahlbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 10. Patologiska institutionen.
Fig. 11. Parti från bostadshusen för manlig gift personal.
Fig. 12. Sköterskehemmet II (punkthuset).
och badrum m. m. har lackfärger kommit till
användning.
Endast där väggytorna utsättas för stora
påfrestningar äro de beklädda med kakelplattor eller glase-
126
råde tegel, exempelvis i vissa kökslokaler, allmänna
toalett- och badavdelningar, bakom
sanitetsarmatu-rer etc.
Fönstren äro i allmänhet utförda av trä med
undantag för vissa större yttre och inre glaspartier som
utförts i järn.
Dörrkarmar äro utförda av järn inom
klinikbyggnaderna och av trä i bostadshusen.
Ännu är det mig veterligt ej slutgiltigt utrett hur
färgerna inverka på det mänskliga psyket, på sjuka
av det ena eller andra slaget. Så mycket är
emellertid säkert att färgen har en stor betydelse för
trivseln och välbefinnandet.
Vid färgsättningen av Karolinska sjukhusets
interiörer har vitt varit dominerande. Mot detta vita har
så i viss utsträckning tak- och väggytor färgsatts.
Härvid har hänsyn tagits dels till rådande
belysningsförhållanden, norr- eller sydläge osv., dels till
rumsbildning och rumskaraktär, vilka genom
färgsättningen understrukits och framhävts.
Till konstnärlig utsmyckning av Karolinska
sjukhusets byggnader har genom Statens konstråds
förmedling ett belopp av 150 000 kr. ställts till
förfogande. Tills dato har något mer än hälften av nämnda
summa tagits i anspråk. Tvenne tävlingar, en
allmän och en inbjuden, ha anordnats. Konstnärerna
Tor Hörlin och Alf Munthe hålla var för sig på med
stora dekorativa uppgifter inom sjukhuset.
Prins Eugens stora monumentalmålning i
entréhallen är redan avtäckt.
Byggnadsarbetena som igångsattes sommaren 1931
hava med oväsentliga undantag utförts på
entreprenader, vilka som regel gjorts så omfattande som
möjligt. Centralkomplexets storlek (det representerar en
totalkostnad av ca 10 mill. kr.) nödvändiggjorde
emellertid en uppdelning av det egentliga byggnadsarbetet
på tre entreprenader, nämligen en för grunden, en för
stommen och en för den fasta inredningen.
För vissa i byggnaderna ingående delar och
detaljer liksom för visst materiel har byggnadskommittén
själv företagit upphandlingar. Det gäller exempelvis
fasadtegel, fönster, dörrar, järnkarmar,
gummitrösklar, lås, beslag m. m. Härigenom har
byggnadsledningen dels varit garderad mot förseningar och
avbrott av vissa viktiga materialleveranser, dels
kunnat försäkra sig om goda prissättningar samtidigt
som en betryggande kontroll och garanti erhållits för
materialens goda och ändamålsenliga beskaffenhet.
Karolinska sjukhuset, som uppföres av staten med
bidrag från Stockholms stad och län har i sin första
etapp dragit en kostnad av ca 30 mill. kr. I anledning
av att arbetena ännu ej avslutats, kan den exakta
kostnadsfördelningen för närvarande ej angivas.
Arbetena beräknas kunna fullbordas inom de
givna anslagen.
Beträffande sjukhusets framtida utvidgning har i
en andra etapp beräknats uppförandet av en
barnklinik, en hud- och könsklinik, en tuberkulosklinik
samt en klinik för reumatiska sjukdomar med därtill
hörande forskningsavdelning samt eventuellt ett
sero-bakteriologiskt laboratorium. Till denna etapp får
väl även räknas de redan beslutade teoretiska
institutionsbyggnaderna, vilka skola förläggas till
området väster om Torsgatans förlängning.
Till den tredje och sista etappen räknas utflyttandet
till Norrbackaområdet av Serafimerlasarettets kliniker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
