Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Karolinska sjukhuset: Ångpanneanläggning, av Tom Nordensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te km sk Tidskrift
Fig. 1.
Ångpannorna, med kedjeroster, störtrör, kolvsågar och
sekundärluftfläktar.
vattenpannor har sålunda här undvikits, varigenom
förenkling i anläggningen och i dess skötsel samt
minskat behov av pannreserver vunnits.
Huvudmassan av högtrycksångan går således först i och för
kraftalstring till ångturbinerna, vari ångtrycket
nedsattes till ett svagt övertryck, varmed ångan sedan
ledes till de olika
värmeförbrukarna, vilka till största
delen utgöras av de
förvärmare av olika slag, som
användas för beredningen av
varmvattnet för
värmeledningar, förbrukningsvarmvattnet etc. Turbinerna
kunna således producera kraft i
den omfattning som totala
värmehoven bestämma.
Då Karolinska sjukhuset
är vårt lands största
sjukvårdsanläggning, är ock
dess ångpanneanläggning
större än i något annat
svenskt sjukhus. Det har i
själva verket
storindustriella mått, vilket
exempelvis kan åskådliggöras
därmed, att den
pannutrust-ning, som f. n. där finnes
installerad, skulle vara
tillräcklig för en
cellulosafabrik om 25 000 à 30 000 ton
årlig massaproduktion.
Ångcentralen har givits en modern, industriellt
betonad utformning, avseende dels uppnående av hög
årsverkningsgrad, dvs. låg genomsnittlig
bränsleförbrukning, dels att med användande av enkla,
beprövade element uppnå såväl lättskötthet och låga
underhållskostnader som, framför allt, högsta grad av
driftsäkerhet, vilket vid ett sjukhus är det
viktigaste.
Ångpannorna äro till antalet fyra, vardera med en
ånggenererande eldyta av 200 m2. Under kallaste
vintertid äro högst 3 pannor i drift, den fjärde finnes
sålunda alltid som reserv. Under varmaste
sommartid åter, då värmebehoven endast uppgå till några
få procent av vinterbehoven, drives endast en
panna.
Värmeackumulering i varmvatten finnes även
ordnad vid värmedistributionscentralen, så att
pann-driften kan helt avbrytas under sommarnätterna.
Pannorna, av vattenrörstyp med svagt sluttande
tubknippe, äro t. v. ej utrustade med kylväggar i
brännkamrarna. Med hänsyn till
mottryckskraftgene-reringen har panntrycket fixerats till 27 atö; ångan
överhettas till max. ca 400°. Dessa värden äro rätt
mycket högre än för övriga svenska sjukhuscentraler
(med undantag av den vid det samtidigt byggda
Kalmar länslasarett) men vanliga vid moderna
in-dustrikraftverk. Varje panna har sin egen
ekonomiser för matarevattnets uppvärmning med
rökgaserna, innan de avgå till skorstenen.
Bränslet är stenkol, typ småkol, vilket ställer sig
billigast. Eldningen sker automatiskt på moderna
fullt självslaggande kedjeroster, försedda med zonvis
reglerbar tillförsel av primärluften från i källaren
uppställda fläktar, varigenom god
förbränningsverkningsgrad erhålles även vid låga belastningar. För
god verkningsgrad och rökfrihet vid höga
belastningar är sörjt medelst bekvämt reglerbara
sekundärluftfläktar och luftmunstycken.
Vid prov ha följande verkningsgrader för pannorna
inkl. överhettare och ekonomiser uppnåtts.
Fig. 2.
Ångturbindrivna matarepumpar med automatiska regulatorer, förvärmare och
mängdmätare, i bakgrunden elektrodrivna matarepumpar.
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
