Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Karolinska sjukhuset: Ångpanneanläggning, av Tom Nordensson - Karolinska sjukhuset: Tvättanläggning, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Pannbelastning Verkningsgrad
3 000 kg/h .................. 82,5 %
7 000 „ .................. 81,0 %
För bränsleekonomiens höghållande äro pannorna
utrustade med sotblåsningsapparater, speciella
tätt-slutande rökgasspjäll samt störtrör av ny
konstruktion för likformig fördelning av kolet å rosterna.
Drivanordningarna för "rostmattorna" äro av
modernaste, svenska konstruktion.
Till ledning för eldningens reglering — något
eldningsarbete förekommer ej — finnas utom drag- och
distanstermometrar registrerande
rökgasanalysappa-rater. Då även den ångmängd pannorna producera
mätes och uppritas på diagram, kan panndriften i
detalj övervakas i varje ögonblick.
Kolet tillföres med lastbilar, som efter att ha
passerat en vagnsvåg direkt tömmas i en intill
pannhuset anordnad rymlig kolgård av rationell försänkt
typ, som rymmer kol för cirka 6 månaders
vinterdrift. Med hjälp av släpskopa, sluten skopelevator
och horisontal bandtransportör överföres kolet utan
lämpning eller annat handarbete och med mycket
ringa dämning till de upptill i pannhuset befintliga
kolfickorna, som vardera rymmer mer än ett dygns
behov (under kallaste tid).
På sin väg genom störtrören till pannornas
eldstäder väges kolet med automatiska registrerande
vågar.
Askan och slaggen från pannornas
eldningsapparater omhändertages med enkla, föga dammande och
delvis automatiska anordningar och samlas i en ficka,
varifrån den avhämtas med lastbilar, som lastas
inomhus i ett särskilt rum för helt undvikande av att
damm därifrån blåser omkring.
Rökgaserna bortföras ur pannorna med naturligt
skorstensdrag. Skorstenen är 70 m hög, varigenom
full säkerhet mot event. rökbesvär från sjukhusets
egen anläggning vunnits.
Matarvattnet består till allra största delen av rent
kondensat, dvs. destillerat vatten, från de
värmeför-brukande apparaterna, resten (spädvattnet) tages
från stadens vattenledning. Trots sin renhet f. ö.
innehåller det dock viss mängd mineraliska ämnen,
som giva upphov till pannsten och siam, som man
här velat helt undvika. Det "avhärdas" därför, vilket
sker snabbt och bekvämt medelst ett s. k.
basutbytes-filter, som arbetar utan någon dosering av
kemikalier och utan efterföljande långsam utfällning av
föroreningarna i bassäng.
Pannorna hållas därigenom ständigt fullt fria från
fasta föroreningar på vattensidan. Ingen "borrning"
av tuberna eller borthackning av pannsten behöver
således förekomma. Vid ångtryck av här
ifrågavarande höjd måste för undvikande av frätningar i
matareledningar, ekonomisrar och ångpannor all
syrgas och kolsyra avlägsnas ur matarevattnet. Detta
sker här kontinuerligt medelst s. k. termisk
avgasning utan användande av kemikalier, järnspån e. d.
Matarevattnet inmatas i pannorna via
ekonomisrar-na medelst centrifugalpumpar, varav finnas flera av
olika storlek, drivna med elektromotorer resp. med
direktkopplade, automatiskt reglerade ångturbiner i
och för smidig anpassning till de växlande
driftlägena resp. för erforderlig reserv.
För säker, bekväm och möjligast tydlig avläsning
av vattennivåerna i pannorna finnas s. k. neddragna
nivåvisare, som ånge nivån med en röd, lysande, på
långt håll synlig vätskepelare.
Ångpanneanläggningens handhavande är
synnerligen enkelt och innebär intet av det smutsiga och
betungande handarbete med t. e. skyffling av kol
och aska, spettning och avslaggning av fyrarna,
borthackning av pannsten etc., som man vid äldre
pannanläggningar, även inom de större sjukhusen och
många industrier, vant sig att betrakta som mer eller
mindre oundvikliga olägenheter vid all ångpannedrift.
Karolinska sjukhusets ångcentral utgör ett bevis för
att under senaste åren en stor ändring inträtt i dessa
förhållanden, nämligen att ångpanneanläggningar —
även sådana för stenkolseldning och alstrande ånga
av högt tryck — nu kunna utföras och drivas som
snygga, effektiva och lättskötta, ja, i varje önskad
grad automatiserbara ångalstringsmaskiner, som äro
lämpliga även för större sjukhusanläggningar.
Tvättanläggning.
Den tekniskt vetenskapliga tvättforskningen har på
allra sista tiden tagit ett stort steg framåt. Ett
påtagligt bevis härpå är den nya tvättanläggningen i
Karolinska sjukhusets nybyggnad.
Den viktigaste uppgiften vid all tvättning är att
de nedsmutsade tvättkläderna bli så rena som möjligt
och att de behandlas så skonsamt som möjligt.
Det är emellertid ej tillräckligt, att tvättkläderna
efter ett mindre antal tvättningar vid en ytlig
granskning förefalla rena och icke ha märkbart minskat i
hållfasthet. Man fordrar, att vävnaderna skola vara
fria från även för ögat osynliga salter och
inkrusta-tioner, som med tiden skadligt inverka på klädernas
livslängd.
En tvättmetod måste för att kunna uppfylla dessa
fordringar vara byggd på ett ingående studium av
såväl den kemiska som den mekaniska behandling
tvättkläderna utsättas för under
tvättningsproceduren.
Men även den allra bästa tvättmetod erfordrar en
noggrann och påpasslig betjäning. Vid tvättning
av en maskinomgång tvättkläder har maskinskötaren
att utföra mellan ett halvt och ett helt hundratal
arbetsmoment. Man fordrar emellertid av en
maskinskötare i en tvättinrättning, att han dagligen skall
normalt medhinna att tvätta ett 25-tal dylika
maskin-omgångar. Detta betyder, att han dag ut och dag in
under en arbetsdag om 8 timmar med aldrig
slappnande påpasslighet skall utföra inemot ett par tusen
arbetsmoment med bestämda tidsintervall. Sker icke
detta, blir resultatet dålig tvätt eller onödig slitning
av tvättkläderna.
Det har länge varit ett önskemål inom
tvättindustrien, att dessa själlösa mekaniska arbetsoperationer
skulle utföras av en automatiskt inställbar mekanisk
anordning och att maskinskötarens uppgift skulle
bliva en intelligent inreglering av denna automat allt
efter tvättklädernas egenskaper och i övrigt en
allmän övervakning av maskinanläggningens arbete.
Under sju års tid har vid en av våra svenska
tvättinrättningar bedrivits ett intensivt arbete för att
utarbeta en tekniskt högtstående, slitbesparande och
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
