Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 13 april 1940 - Polhemsbelöningar 1940, av H. Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
betraktas som ett utomordentligt värdefullt bidrag till
teknikens utveckling på stålframställningens område.
Den av professor Ragnar Woxén författade
uppsatsen "Tool-life and Balance of Heat in Lathe Work"
är ett försök att lägga en fast vetenskaplig grund för
de i en tidigare av samme författare på intuitiv
grund framlagda teorierna och formlerna för att
komma frågan om svarvståls livslängd närmare in på livet.
Denna fråga är av största betydelse för
produktionsekonomiska beräkningar inom alla mekaniska
verkstäder. Författaren framhåller, att den vid
svarv-ningsprocessen försiggående spånavverkningens
mekanik icke är så känd, att problemet kan lösas exakt.
Han gör därför vissa antaganden, som diskuteras med
anmärkningsvärd kritisk skärpa och lyckas uppställa
en teori för värmebalansen vid svarvningsprocessen.
Denna leder fram till enkla ekvationer, vilka såsom
specialfall innehålla de tidigare framställda
ekvationerna. De Woxénska slutformlerna äro betydligt
enklare och noggrannare än de, som tidigare
deducerats av andra forskare.
Genom Woxéns arbete har det gamla problemet om
skärstålets livslängd vid svarvning nått en viss grad
av avslutning. Mycket detaljarbete återstår dock
ännu, men problemet är i princip löst och en fast
grund lagd för alla kommande undersökningar på
detta område. Avhandlingen, som är av teoretisk
natur har otvivelaktigt bidragit till att kasta ljus
över problem, som tidigare endast behandlats på
empirisk väg. Den svenska verkstadsindustrien är att
gratulera till att en av dess arbetsmetoder genom
professor Woxéns avhandling fått en värdefull lyftning
från det mera hantverksmässiga planet. Även
utomlands har författarens teorier för skärstålets
livslängd vunnit berättigad uppmärksamhet.
Av stor betydelse för verkstadsindustrien är vidare
den av civilingenjör Hugo Abramson författade
tävlingsskriften "En mekanisk friktionsfri
utväxlingsan-ordning och några tillämpningar på olika
mätinstrument". I princip består författarens
utväxlingsanord-ning av ett tunt metallband, som sträckts mellan två
infästningspunkter och därefter genom omvridning
vid mitten givits en viss permanent deformation.
Mittvärsnittet har då erhållit en viss permanent
vinkeländring från sitt odeformerade begynnelseläge.
Andras därefter avståndet mellan
infästningspunkterna, så uppkommer en mot avståndsändringen nära
proportionell elastisk förändring av bandmittens
vridningsvinkel. Denna kan avläsas på en skala, över
vilken en lätt visare, fäst vid bandmitten får röra
sig. Författaren visar med ett par kurvor
sambandet mellan vinkelförvridningen,
avståndsändringen och härför erforderlig sträckkraft. I
avhandlingen går författaren ej in på frågan om gränsen för
den utväxling, som anordningen kan giva vid en
given förändring av avståndet mellan de bägge
infästningspunkterna, men ett exempel på en utväxling av
27 600 angives. Detta torde vara den största
förstoring, som erhållits på rent mekanisk väg.
Abramson visar, hur anordningen kan användas för
konstruktion av en s. k. mikroindikator, ett
instrument, som är oundgängligt för praktisk mätning med
passbitar av C. E. Johanssons typ. Av dylika
mikroindikatorer äro förut ett flertal konstruktioner kända,
vilka i allmänhet äro utförda med någon sorts
länk-och hävstångsmekanism. Abramsons konstruktion
medger ett utförande i ett enda stycke, så att
utväx-lingen får karaktär av enbart elastisk deformation
utan glidning eller rullning på eggar eller tappar.
Mikroindikatorn beskrives i detalj och vidare
redogöres för några andra tillämpningar av principen,
såsom extensometrar av olika typer. Det har
lyckats författaren att konstruera en speciell
extenso-meter för en mätlängd ’av blott 3 mm. Denna torde
vara ett av de främsta instrument av detta slag, som
hittills äro kända. Den Abramsonska principen är så
genial och samtidigt så enkel, att man med
övertygelse tror på författarens i skriften uttalade
förhoppning, att den skall visa sig användbar på många andra
tekniska områden än för rena längdmätningar.
I avhandlingen "Thermodynamics of a New Type
of Marine Machinery: Combustion Engines with
Pneu-matic Power Transmission" beskrives ett av ingenjör
Johan Erik Johansson utformat nytt
värmemotor-system avsett för drift av fartyg. Systemet består av
en primärmotor eller generator av dieseltyp,
arbetande som en kolvkompressor, med vilken luft
komprimeras till ett tryck av 5—6 ata. En del av den
komprimerade luften komprimeras ytterligare till 50
—70 ata i den s. k. förbränningscylindern. Olja
in-sprutas och förbrinner i denna cylinder, varefter den
sålunda högt upphettade gasen expanderar vid
kolvens återgång till 5—6 ata. Avgasen och den
primära luftmängden blandas och få sedan uträtta
nyttigt arbete i en sekundärmotor, som antingen kan
vara en kolvmaskin eller en turbin. Generatorn kan
sålunda betraktas som en slags ångpanna och har
också av författaren givits namnet dieselpanna.
Johansson har tillämpat ovannämnda
värme-motorsystem för fartygsdrift. De två olika
motortyper, vilka vanligen användas för större fartyg, äro
som bekant dieselmotorn och ångmotorn
(kolvångmaskin eller ångturbin). Av dessa båda motortyper
har dieselmotorn den högsta värmeverkningsgraden,
35—40 %, under det att ångmotorn i allmänhet ej når
högre än 20—25 %. Författaren eftersträvar att
med sitt nya värmemotorsystem uppnå samma höga
värmeverkningsgrad som dieselmotorn och samtidigt
vinna de viktigaste av ångmotorns fördelar gentemot
dieselmotorn.
I avhandlingen behandlas även regleringsproblemet
vid detta nya system för fartygsdrift samt dessutom
frågan om hur hjälpmaskinerna ombord på fartygen
skola drivas av gaserna från dieselpannan. Stora
besparingar kunna otvivelaktigt vinnas genom drift av
dessa eljest mycket energislösande hjälpapparater på
sätt, som angivits i avhandlingen.
Även om det nya värmemotorsystemet är behäftat
med vissa olägenheter på grund av den erforderliga
stora gasmängden av relativt lågt tryck och hög
temperatur, vilket i sin tur för med sig grova
förbindelseledningar mellan generator och motor, erbjuder
Johanssons värmemotorsystem stora fördelar. Dessa
äro främst högre värmeekonomi, mindre vikt och
utrymmesbehov samt sannolikt även mindre
driftpersonal för anläggningens skötsel.
En penningbelöning från Polhemsfonden har vidare
tilldelats civilingenjör Uno Lamm för tvenne
avhandlingar "Automatic Voltage and Current Regulation of
Mercury-Arc Rectifiers by Grid Control" och
"Trans-duktoref’. Avhandlingarna ifråga äro publicerade
med något över 3 års mellanrum men sammanhänga i
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
