Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 20 april 1940 - Från flintlåsgevär till kulsprutor, av Elias Hermelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 16 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 20 APRIL
ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Från flintlåsgevär till kulsprutor, av bergsingenjör Elias Hermelin. — Tidskriftsnytt. — Notiser.
Tekniska föreningar.
Från flintlåsgevär till kul sprutor.
Några drag ur Carl Gustafs stads gevärsfaktoris historia.
Av bergsingenjör ELIAS HERMELIN.1
Redan under 1400-talet omnämnas vattendrivna
smedjor i Eskilstuna, men någon egentlig
vapentillverkning synes ej ha kommit till stånd förrän
omkring år 1600. Det var i synnerhet Carl IX, som med
all kraft sökte uppmuntra vapensmidet vid de
väl-belägna forsarna härstädes och förordnade att en
hantverksstad skulle byggas på; platsen. Först när
Reinhold Rademacher år 1654 fick privilegium på
tillverkning av allt slags järnkram i Eskilstuna, blev
här ett centrum för järn- och stålmanufaktureringen
i riket. En stadsplan upprättades av Jean de la Wallée
över det nya industriområdet, som kallades "Gari
Fig. 1. Bergsrådet Birger Fredrik Rothoff,
medaljong av Sergel 1811.
Gustafs stad". Efter växlande öden kom detta
manufakturverk i Rothoffska familjens ägo, och år 1771
frånsåldes en del av området till Kronan för
inrättande av "Eskilstuna Fristad". På initiativ av
bergsrådet Samuel Schröderstjerna genomdrevs fullständig
befrielse från skråväsendet inom dess gränser.
Även den återstående delen av "Carl Gustafs stads
bruk" såldes år 1812 av bergsrådet Birger Fredrik
i Referat av föredrag, hållet vid Svenska
teknologföreningens höstmöte i Eskilstuna, lördagen den 21 oktober 1939.
Rothoff till Kronan för anläggande av ett
gevärsfaktori. Hit flyttade nämligen den 1 oktober år 1813
gevärsfaktoriet i Söderhamn, som då hade existerat i
nära 200 år. Organisationen av "Carl Gustafs stads
kronogevärsfaktori" uppdrogs åt den kände
kanalbyggaren, överstelöjtnant Erie Nordewall, som
tidigare utnämnts till direktör för "Fristaden".
Till att börja med tillverkades endast flintlåsgevär
av i stort sett samma typ, som infördes i svenska
armén på 1690-talet. Anordningarna för
tillverkningen voro synnerligen primitiva, och produktionen
endast 600 à 1000 gevär per år. För att förbättra
Fig. 2. överstelöjtnant Erie
Nordewall, Gevärsfaktoriets organisatör
oeh förste styresman 1813—1821.
den mekaniska utrustningen, uppdrogs åt den unge,
lovande verkstadsmannen Johan Theofron Munktell
att tillverka nya verktygsmaskiner, sedan han fått
företaga en resa till England och där studerat
vapentillverkning.
Gevärspiporna välldes ihop av välljärnsplåtar under
hammare, varvid ca 24 värmningar erfordrades per
pipa. Det fordrades härvid gott material och stor
skicklighet. Efter omfattande försök med pipjärn
från olika bruk, lyckades man så småningom
nedbringa kassationen från 30 till ca 9 %. En annan
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
