Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 20 april 1940 - Tidskriftsnytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
En gasturbinanläggning, som ingående utprovats
av professor Stodola, består av kompressor,
förbränningskammare, turbin (med omedelbar
utblås-ning) samt generator. Då anläggningen är avsedd
för ett reservkraftverk så har man avstått från en
värmeutjämning mellan avgaser och komprimerad
förbränningsluft varigenom anskaffningskostnaden
kunnat reduceras till nackdel för r\. Man erhöll dock
?f = 18 %. Luften komprimeras till 3 à 4 atö.
Ut-strömningskanalen har utformats så att kinetisk
energi omvandlats till tryck. I brännkammaren ges
luften en måttlig rotation. Till förbränningen
användes blott en del av luften som kan ges en
temperatur av 1 400 grader, under det att resten
strömmar genom ett ringformigt rum i kylmanteln för att
sedan blandas med rökgaserna för att minska
temperaturen till 550 grader. Eldrumsbelastningen
uppgår till 5 000 000 kgcal/m3h. Rökgaserna expandera
i en övertrycksturbin med flera steg och föras så
till skorstenen. Turbinhastigheten regleras genom
bränsletillförseln och en shuntventil som samtidigt är
säkerhetsventil. Turbogeneratorn för 4 000 kW vid
3 000 v/m är avsedd för det bombsäkra
reservkraft-verket i Neuchåtel. Gasturbinen kan användas 1) i
reserv- och toppkraftverk, 2) i kemiska fabriker, som
använda gasreaktioner vid höga tryck varigenom
apparatstorleken minskas, där bli de energibesparande
om man utnyttjar den heta gasmängden sedan den
passerat gasturbinen, 3) för blästerluft vid masugnar,
4) för lok, 5) för fartyg. (ZVDI h. 1 s. 17,
Engineer-ing h. 3 860 s. 1, Le Génie Civil h. 1 s. 8, Schweiz.
Bauz. h. 2 s. 13, 1939.)
En mätare erfordras, som automatiskt fixerar
priset på den konsumerade energien som en funktion av
den effekt vid vilken den uttages och att integrera
dessa priser till ett totalbelopp. En kWh mätare som
tar hänsyn till effekten i de olika ögonblicken får en
kurva i stället för en rät linje för
hastighetskarak-teristikan. Den registrerar ej kWh utan ett annat
slags enheter, nämligen de relativa enhetsvärdena
såsom funktion av belastningen, i stället för det
konsumerade antalet kWh. Detta ernås genom att
modifiera belastningshastighetskurvan av mätaren, vilket
sker genom ändring av magnetbromsens egenskaper.
(Journal International El. Eng. London h. 517
s. 85.)
Cu20-torrlikriktarens verkningssätt beror på
ventilverkan i det s. k. spärrskiktet mellan en
kopparskiva och dess Cu20 skikt, som anbringas genom ett
speciellt glödgningsförfarande. En sådan skiva
spärrar strömmen i riktning från Cu till Cu,0 och
genomsläpper i motsatt riktning. Motståndet i
genom-släppsriktningen varierar med spänningen och vid
40°C och 1 voit är den 1/6000 av motståndet
i spärriktningen. Med stigande temperatur avtar
motståndet. För att förhindra en otillåtligt hög
bakström bör man ej gå över en temperatur av 60°
C. Förlustvärmet måste därför avlägsnas vilket sker
med kylplåtar och mellanstycken mellan de olika
Cu„0 skivorna. Vid medelspänningar har man nu
nått en effekt av 3 kW. rj vid 24 V och 1,5 A är
80—75 % för batteribelastning och 65 % för
motståndsbelastning. I jämförelse med en
motorgenerator har denna likriktare 40 % högre r\ vid 1/4 och
30 % vid V, last samt ca 20 % vid 3/4 last och högre.
(ZVDI h. 4 s. 61.)
År 1914 bestod en långdistanstelefonlinje av två
relativt grova Cu-luft ledningar med magnetiska
laddningsspolar på var trettonde km. Förstärkaren hade
då ännu ej kommit, utom för en kolmikrofontyp, som
på grund av distorsion kunde användas på obelastade
linjer som en enstegsförstärkare. Men annars
mottogs ingen energi vid mottagningen som ej’ alstrats
vid avsändaren. Det var även nödvändigt att bevara
så mycket av energien vid de olika frekvenser som
motsvarade talandet så att ej talet blir otydligt. Med
användning av 3 mm tråd kunde man nätt och jämnt
telefonera mellan New York och Denver (2 150 km).
En ekvivalent förlust av 35 decibel erhölls så att
mottagarens effekt endast uppgick till 0,25 % av den
utsända effekten. På basis härav kan beräknas att
en linje över hela kontinenten skulle ha lämnat endast
hundradelen av denna i sig själv låga rj. Därav
framgår hopplösheten att utföra en
långdistanstelefone-ring utan förstärkare. Högfrekvensförstärkaren löste
problemet. Nu är förstärkningen på linjen mellan
Boston och Dallas (2 500 km) 10110 gånger för att
motstå försvagningens verkningar. Experimentlinjer
finnas med en förstärkning av 10290 en siffra som
övergår vår föreställningsförmåga. (Electrical
En-gineering Am. h. 1 s. 3.)
Televisionen karakteriseras av: 1) De kortare
våglängderna, Radion går ej under 13 à 15 m.
Televisionen arbetar mellan 6 à 8 m (i U. S. A. ned till
3 m och därunder). Sändningsavstånden äro
begränsade till högst ca 70 km. (I U. S. A. finns tillsvidare
7 frekvensområden.) 2) Den samtidiga existensen av
två bärvågor, en för bildmodulationen och en för
ton-modulationen. De bägge bärvågorna ligga just på
sådant avstånd från varandra att de högsta
modula-tionsvågorna för bild och ton sammanfalla. Så ligger
t. e. Londons bildbärvåg vid 44 MHz och
ljudbärvågen vid 41.5 MHz. I U. S. A. ligga de bägge
bärvågorna 3,125 MHz åtskilda från varandra varvid man
räknar med en bandbredd för bildvågorna av 2 X 2,5
MHz. 3) För bildmodulationen erfordras en stor
bandbredd. Under det att radion ej erfordrar högre
mo-dulationsfrekvenser än 4,15 MHz måste man vid
television räkna med modulationsfrekvenser upp till 2
à 2,5 MHz eller mer. 4) Frånvaron av
"svaj"-feno-men (fading) som uppträda vid lång-, medel- och
kortvågsradio. Vågen upptages direkt av mottagaren
från sändaren och frånsett speciella omständigheter
förekommer ej "svaj". 5) För att i görligaste mån
oskadliggöra störnivån göres signalstyrkan vid
mottagaren så stor som möjligt. Därför måste bärvågens
maximalvärde vid inträdet i televisionsmottagaren
vara minst lOO à 300 ftV. Förstärkningen av
bärvågen göres lätt = 35 000 vid radion. Vid
televisionen är detta svårare ty betydligt mindre impedanser
måste användas för att få fram även de högsta
modula-tionsfrekvenserna med full styrka. Härför erfordras
specialrör. (Bull. Schweiz. El. Ver., h. 1 s. 14.)
Den höjda bilskatten för bensinbilar i England har
fäst uppmärksamheten på ackumulatorbilen, elbilen.
Sådana användas redan i stor utsträckning vid
elverken. Nu har en elbil för privatbruk lanserats i
England av Eleco Electric Industries Ltd. Elbilen
har en högsta hastighet av ca 50 km/h, med "växlar"
för ca 25, 40 och 50 km/h. Mellan dessa hastigheter
kan man endast köra ett kort ögonblick.
Blybatteriet har en förbättrad vikt per kWh räknat och är
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
