Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 4 maj 1940 - Notiser - Elbilens livslängd - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: Tekniska museets årsbok Daedauls, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Världens största kraftanläggning i Sovjet. Som
bekant har man i Sovjetunionen redan utfört ett betydande
arbete på ett rationellt utnyttjande av floden Volgas
ofantliga vattenmassor. Det första steget var byggandet
av kanalen mellan floderna Moskva och Volga, som
möjliggör trafik med de stora volgabåtarna ända upp till
Moskva. Vattnet i Moskva-floden har därvid inte endast
höjts ganska avsevärt, utan man har också skapat en
stor sjö av Kalininlåglandet. Denna sjö är den- första
i ett system för uppdämning av Volga på flera punkter.
Vid Kalinin har man därvid kunnat bygga ett stort
kraftverk — Ivankovkaverket.
Under 1942 komma dessutom arbetena att slutföras
på kraftverken i Ribinsk och i Uglitjsk. Ivankovkaver-
ket är på 30 0000 kW. Kraftverken i Ribinsk och i
Uglitjsk komma att bli på respektive 330 000 kW och
110 000 kW.
Den största bland de betydande anläggningar, som
ingå i en fullständig utbyggnadsplan för Volgaområdet
är den nu påbörjade vattenkraftanläggningen vid staden
Kujbysjev (Samara).
Volgadalens geologiska struktur vid Kujbysjev är
utomordentligt invecklad. Det tog synnerligen lång tid
innan geologerna funno en plats, lämpad för uppförande
av tunga betonganläggningar. Till slut bestämde man
sig för en plats 25 km från Kujbysjev vid den lilla byn
Krasnaja Glinka.
Här vid Volgas vänstra strand upptäcktes under ett
sandlager en stor bergsplatå med en bredd av 1 500 m.
På Volgas högra strand fann man en annan platå på
400 meters bredd. Denna kommer att få tjäna som grund
för de vidlyftiga slussanläggningarna.
Kraftstationen kommer att upptaga en längd av 450
meter — betongdammen omkring 950 meter, och den av
jord uppdämda dammen en längd av 2,5 km. De
uppdämda vattenmassorna i sin helhet komma att upptaga
en längd av 4 km.
Detta kommer dock att utgöra endast en del av
Kuj-bysjev-anläggningarna.
På väg mot den lilla staden Stavropolja tager Volga
plötsligt en skarp krök mot vänster. Sedan flyter den
några tiotal km rakt österut för att sedan återigen vända
sig mot söder, och så mot väster. Härifrån flyter den
rakt ned mot Astrakan. Denna slingrande krök har fått
namnet ’Samara-kröken.
Inte långt från staden Stavropolja flyter bifloden Usa
ut i Volga. Den smala landtungan, som skiljer Usa från
Volga vid byn Perevolok, kommer att genomskäras med
en kanal. Vid denna kanal skola även anläggas
kraftstationer och slussar.
Vid Staropolja kommer en del av Volga-vattnet att gå
i sin gamla fåra till Krasnaja Glinka-stationens turbiner,
en annan del av Volga-vattnet kommer att gå genom
Usa till Perevoloks kraftverks turbiner.
De bägge kraftverkens energi skall tillsammans
utgöra 3,4 mill. kW, varav 2 mill. kW utvinnas med hjälp
av dammsystemen och 1,4 mill. kW genom
derivations-systemet vid Perevolok.
Arbetets omfattning belyses bl. a. av uppgiften, att
vid Kujbysjevanläggningen skall forslas bort 200 mill.
m3 jord, läggas ut 110 mill. m3 fyllning, sprängas bort
35 mill. m3 sten och gjutas 12 mill. m3 betong.
Byggandet kommer att till ytterlighet bliva
mekaniserat.
Byggnationen kräver först och främst elektrisk energi.
På grund därav har man redan utökat det befintliga
elverket i Kujbysjev, vidare kommer man att bygga en
ny ångkraftstation på 100 000 kW.
I hela världen finns det endast två hydroelektriska
anläggningar, som man kan jämföra med
Kujbysjevanläggningen, nämligen Grand Coulee och Boulder Dam
i Förenta staterna. Verket vid Grand Coulee är på
1 900 000 kW, och Boulder Dam är på 1 355 000 kW.
Kujbysjevs kraftverk kommer att bli på 3 400 000 kW.
Vad kommer nu att försiggå, efter det att Volga
däm-■mes upp vid Kujbysjev?
Volgavattnets nivå kommer att höjas med 32 m, vilket
sträcker sina verkningar 600 km uppför floden. Det
kommer på så sätt att skapas en ofantlig sjö — Volga
havet.
Storvolga kommer att kämpa till sig stora områden av
Volga jordbrukarnas bittraste fiende — torkan.
Under 1891 förstörde torkan fullständigt grödan för
40 mill. Volgabönder. År 1911 förstördes också nästan
hela skörden av samma orsak. De flesta minnas nog
ännu den fruktansvärda Volgahungersnöden 1921, då
Fridtjof Nansen utförde sitt storartade räddningsarbete
bland människospillrorna efter inbördeskrigets och
torkans härjningar.
Tack vare Kujbysjevanläggningen kommer man nu att
kunna bevattna 3 mill. hektar vid Volgadalen.
Följaktligen kan man här skapa ett ständigt odlingsområde, där
man även under de torraste åren skall kunna skörda inte
mindre än 300 mill. pud vete. (Ett pud = 16 kg.)
Därjämte komma de två kraftverken att producera
väsentligt billigare energi än som hittills stått till buds.
Litteratur
Insänd litteratur.
Die Praxis der Herstellung von Metallmodellen und
Modelleinrichtungen, av W. Klose. Die Betriebspraxis
der Eisen-, Ståhl- und, Metallgiesserei Heft 22. Halle
(Salle) 1939. Förlag Wilh. Knapp. 108 sid. Pris
Rm. 6: —.
Terminwesen und Lagerhaltung in der
Massenferti-gung, av Volker Knecht. Berlin 1939. Förlag Jul.
Springer. 80 sid., 25 fig. Pris Rm. 4: 80.
Ueber die Berechnung schiefer
Eisenbetonbalken-brücken, av Robert Seiler. Berlin 1939. Förlag.
Wilh. Ernst & Sohn. 40 sid., 19 fig. Pris Rm. 4: 35.
Die umkehrbare Trennung von Zweistoffgemischen
und die Beurteilung von Austauschböden, av Hans
Mehlig. VDI-Forsehungslieft S98. Berlin 1939.
VDI-Verlag G. m. b. H. 20 sid., 31 fig., 2 planscher.
The organisation of labour inspection in industrial
and commercial undertakings. International Latour
Conference Twenty-Sixth Session Geneva 19lß. First
item ön the Agenda. Genève 1939. 419 sid. Pris 8/-—,
? 2: —.
Bokanmälan.
Tekniska museets årsbok Daedalus föreligger nu i
sin tionde årgång. Därmed ha, som det påpekas i
redaktionskommitténs förord, icke mindre än 30 000
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
