Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 4 maj 1940 - Litteratur - Anmälan: Tekniska museets årsbok Daedauls, av r. - Kataloger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
exemplar av årsboken, funnit spridning över hela vårt
land.
Årsboken, som framträder i traditionell, gedigen
utstyrsel med ett rikhaltigt bildmaterial i djuptryck
innehåller fyra större tekniskt-historiska uppsatser,
berättelser om museets och museiföreningens verksamhet samt
en del kortare meddelanden.
Fil. dr Carl Sahlin, den kände industrimannen och
forskaren, lämnar en skildring av Ervalla bruks
utrustning och drift på sextonhundratalet. Tekniska museets,
föreståndare, intendent Torsten Althin, skriver om
Polhems berömda manufakturverk Stjernsund i Dalarna.
Framställningen grundar sig på ritningar, som utförts
1729 av Augustin Ehrensvärd och Carl Johan Cronstedt.
Bland dessa teckningar, som nyligen kommit i museets
ägo, återfinnes även den äldsta interiörbild av en
hammarsmedja i vårt land, som man hittills känner. Dr
Carl Fredrik Corin behandlar en originell
ångmaskinskonstruktion, som 1809 utfördes av dåvarande
överintendenten A. N. Edelcrantz, som bl. a, var den som i
Sverige införde den optiska telegrafen 1794. Edelcrantz
sändes 1801 av regeringen på en officiell studieresa,
vilken även förde honom till England, där han inköpte 4
ångmaskiner. Dét var detta förvärv, som kom honom
att närmare intressera sig för ångmaskinen, som på den
tiden var i hög grad bränsleslukande, och det var
troligen för att avhjälpa detta fel som han utförde sin
konstruktion, vilken dock aldrig synes hava kommit till
användning i praktiken.
Ingenjör Sven Sköldberg redogör för blixtlåsets äldre
historia. Det är en mycket intressant uppsats. De
allra flesta människor torde väl föreställa sig, att
blixtlåset är en verklig nyhet. Åtminstone har jag levat i
den tron och föreställt mig, att blixtlåset är ett av de
sällsynta fall, då en uppfinning framstår som det
slutgiltiga resultatet av en enda mans genialiska arbete. Så
får man i stället veta, att blixtlåsets idé är inemot
hundra år gammal! Det första patentet på en
knäppinrättning, som kan betecknas som det moderna blixtlåsets
föregångare, uttogs nämligen redan 1851. Världens
första blixtlåskonstruktion patenterades 1893, men saknade
varje möjlighet att göra sig praktiskt gällande skriver
förf. Det var i stället två svenskar, P. A. Aronsson och
Gideon Sundbäck, som gåvo blixtlåset en sådan
utformning, att dess segertåg över världen kunde taga sin
början. Naturligtvis har det under tidernas lopp
dessutom uttagits många andra patent på detta område.
Ordet uppfinnare betecknar alltså även i det här fallet
endast personer, genom vilkas insats en mängd människors
samfällda strävanden äntligen efter decennier har
krönts med framgång. Därmed har jag icke på något
sätt velat förringa våra landsmäns andel i denna
uppfinning utan endast påpeka, hur lätt det är att
missbruka uppfinnarnamnet. Ty all uppfinnarverksamhet i
egentlig mening rör sig på de nyskapande id"éernas plan,
och vad just blixtlåset beträffar, torde väl ingen kunna
förneka, att det nyskapande arbetet hade utförts i
samma ögonblick, som tanken att ersätta en tidsödande
knäppning med en handrörelse hade uppstått i sin
upphovsmans hjärna. Hela den följande utvecklingen
ligger på det konstruktiva området men är icke principiellt
sett uppfinnarverksamhet, även om en fullgod
konstruktion är en nödvändig förutsättning, för att den
ursprungliga idén skall kunna göras fruktbringande.
Riktigheten av detta resonemang inses lätt, om man
betänker, att det icke finns någon anledning att förmoda, att
någon av blixtlåsets konstruktörer med nödvändighet
skulle ha kommit på idén att göra knäppningen
överflödig.
Som vanligt förtjäna årsbokens annonsörer en
särskild eloge för sin insats, vilken är representativ för de
kulturella strävanden, för vilka årsboken i sin helhet är
en så utmärkt exponent.
Vi lyckönska årsbokens redaktionskommitté med an-
ledning av tioårsjubileet och uttrycka förhoppningen,
att även fortsättningen skall bli framgångsrik!
r.
Kataloger.
Carl Lamm adressmaskiner a.-b., Stockholm, har
sänt oss sin broschyr "Med ett anslag", även den
elegant och instruktiv, vilken gör propaganda för den
svenska adressmaskinen Citograf.
A.-b. Åkerlund & Rausing, Lund, visar i sin
firmatidning "Svenska förpackningar" många tilltalande
prov på sina välkända förpackningar och skyltställ för
detaljhandeln.
Birger Carlson & Co. a.-b., Stockholm, har skickat
in en folder beträffande gasmasker och
luftrenings-aggregat för skyddsrum.
O.-y. Strömberg, a.-b., Helsingfors, har sänt oss
ett specialnummer, som utgivits med anledning av
firmans 50-års jubileum.
Elektroskandia, Stockholm, pristillägg å
bruttopriserna enligt prislista nr 111, IM 30—31.
A.-b. Erik Sundberg, Sigtuna, illustrerad katalog
över transformatorer och drosslar. Priserna gälla
med 15 % tillägg.
Elektriska a.-b. Siemens, Stockholm, kataloger över
gjutjärnskapslade UL-system och radioapparater samt
broschyr rörande skjuttransformatorer.
Svenska cementföreningen har låtit utarbeta en
broschyr på tjockt konsttryckpapper och med utmärkt
vackra fotografier, vilken kallats "Tystare i fred,
tryggare i ofred" och som handlar om betonghuset som
bostadshus.
Firma Industrimaskiner, Stockholm, har sänt oss
illustrerade trycksaker betr. sitt el-drivna aggregat
Notrans för enkeldrivning av arbetsmaskiner av äldre
konstruktion, vilket utan extra anordningar kan
placeras på såväl svarvar som fräsmaskiner.
A.-b. Imo-Industri, Stockholm har sänt oss sin nya
engelska katalog, E41, samt en referenslista över
leveranser som fullgjorts t. o. m. årsslutet av den svenska
fabriken.
Svenska Orion försäljnings a.-b., Stockholm,
prislista 1939—1940 över en mängd olika Tungsramlampor
såsom kryptonlampor, högwattlampor, parfymlampor,
opalrörlampor osv. Dessutom finnas speciallistor över
smalfilmlampor, mörkrumslampor, gruvlampor m. m.
Eskilstuna borr- och verktygs a.-b., Eskilstuna,
katalog nr 39 å brotschar och fräsar.
T. An. Tesch a.-b., Stockholm, broschyr nr 41
rörande träkolsskärare, som sönderdela träkol för
gengasdrift utan att söndersmula dem för mycket. Vidare
har firman sänt oss sin broschyr nr 101 över Tabergs
maskinfabriks a.-b., Smålands Taberg, blockvagnar och
lyftblock.
Statens järnvägar erinrar i ett par trycksaker om
sina billiga rundturer samt om sin folder "SJ och
fältsporten".
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
