- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
213

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 25 maj 1940 - Varmvattnet och bränslefrågan, av W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 21 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 25 MAJ

ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0

INNEHÅLL: Varmvattnet och bränslefrågan. —Tidskriftsnytt. — Facit. — Notiser. — Litteratur. —
Problemhörnan. — Sammanträden.

Varmvattnet och bränslefrågan.

När på sin tid som en följd av importsvårigheter
för vårt bränsle —•’ svårigheter som alltjämt i
största utsträckning bestå — dels en stark
ransone-i ing- av bränsle för husuppvärmningsändamål, del,;
förbud mot tillhandahållande av varmvatten satte in,
var det egentligen ingen som förvånade sig över den
första åtgärden, medan den sistnämnda —
varmvattenförbudet — på många håll och på goda grunder
väckte undran och kritik.

På ansvarigt håll dekreterades helt enkelt att, enär
varmvattenuppvärmningen kunde anses betyda 30 à
40 % av bränsleåtgången i fastigheten, så måste
denna mer eller mindre "lyx"-betonade nyttighet
borttagas för att åstadkomma en motsvarande besparing.
Som en radikal och hastigt verkande åtgärd,
företagen utan alltför grundlig utredning av förhållandena,
kan varmvattenförbudet mycket väl anses motiverat,
men sedan tid numera funnits för problemets
ordentliga analys, bör en modifikation av bestämmelserna
äga rum till förmån icke minst för inskränkningen av
biänsleåtgången. Teknikerna ställde sig från början
mycket skeptiska mot varmvattenförbudets reella
effekt och Teknologföreningens beredskapskommitté
beslöt i samarbete med Industrikommissionen söka gå
till botten av problemet för att på basis av en dylik
undersökning rekommendera de modifikationer av
varmvattenförbudet som kunde anses påkallade. Det
förtjänar kanske i detta sammanhang i förbigående
påpekas att tanken ursprungligen lär hava varit att
varmvattenförbudet skulle gälla alla
bostadslägenheter. I sista stund undantogs likväl fastigheter om
mindre än 10 rum härifrån, förmodligen av rent
praktiska skäl, enär det ansågs, att kontrollen i dylika
fastigheter skulle bliva för vidlyftig om ej omöjlig.
Detta vållar att det stora antal personer som hava
avtal om nyttigheten varmvatten och med en del av
sin hyra betala härför ej få varmvatten, oavsett huru
trångbodda de äro, medan de som äro sina egna
husvärdar och sålunda ej behöva bryta avtal alltjämt äga
den uppenbart naturliga rätten att med sin tilldelning
av bränsle hushålla efter eget bedömande och på
bästa sätt. Beredskapskommitténs utredningsresultat
föreligger nu och har tillställts Statens
industrikommission den 6 maj. Vi återgiva utlåtandet in extenso.

"Den 19 mars tillsatte Beredskapskommittén en
subkommitté för varmvattenfrågor. Till ledamöter
ut-sågos hrr Jacobsson, Månsson och Thorbjörnson.
Dess uppgift var dels att utröna storleken av
varmvattenförbrukningen i bostadshus, dels att söka en

bättre lösning av varmvatten frågan än nu rådande
förbud. Med anledning av innehållet i av
subkommitté avgiven rapport får Beredskapskommittén
härmed anföra följande:

Vid försök, som gjorts, att med en i
huvudledningen för varmvatten insatt mätare bestämma
förbrukningen har det visat sig, att ungefär hälften av
värmeinnehållet i vattnet kommer fram till
tappställena, medan resten avgives till huset. Försöken ha
emellertid avbrutits av Industrikommissionen, sedan
den erhållit preliminär uppgift rörande resultaten.

Ett flertal i Danmark utförda årslånga prov visa, att
i medeltal nästan exakt 50 % av värmet i varmvattnet
avgives till byggnaden. Varmvattenledningarna äro
alltså att jämställa med rörnätet till radiatorerna.

Hörande varmvattenförbrukningens storlek ha
uppgifter erhållits från: a) Stockholms gasverk, b)
Svenska elektricitetsverksföreningen, c) Värmetekniska
föreningen, d) Spritcentralen, e) H. S. B.

De erhållna siffrorna ha bearbetats och omräknats
till liter 65°-igt vatten per person och dag.
Kallvat-tenstemperaturen har antagits vara -(- 5°. Resultatet
framgår av följande tabell:

Förbrukning av 65°-igt vatten per person och dag.

Disk Hygien Dusch" Rad’ Summa

a) ....... 5,0 1,7 0,0 1,1 2,9 15 30,7

b)2 –12,5 — –––-* <- 20–* 32,5

c)3 ...."•i–––-16,7–-► 8,4 16,7 41,8

d )........ 3,2 0,6 1,0 0,6 -i–12,9 -s- 18,3

e)3 ...._33,5

Kvantitet uppmätt vid varmvattenkran, medeltal 31,4

1 Ett bad och cn dusch per vecka.

2 Vid små elvärmare är förbrukningen 6,7 liter i st. f. 12,5.

3 Kvantiteten har erhållits genom att dividera mängden
från pannan utgående varmvatten med två.

Sparsam men dock hygieniskt fullt
tillfredsställande förbrukning av varmvatten ligger vid 20 liter
65°-igt vatten per person och dag. För småbarn
fordras 25 % mera.

Koksförbrukningen för varmvatten under 270
dagar skulle vid sparsam användning bli 51 kg eller
1,13 hl per person. Räknar man med 18 m2 golvyta
per person kommer alltså på varmvattnet 1,13,: 18r=
0,063 hl koks per m2 och år, förutsatt eldning ej sker
under sommaren.

213

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:37:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free