Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 8 juni 1940 - Varifrån komma metallernas namn, av Th. Wolff - Ett tack - Notiser - En ny oljereningsapparat, av r. - Galvanisk förtenning av friktionsytor, av Brt. - Korrosion i varmvattenrör, av Brt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
främst hos metallkonsthantverkaren, emedan den
förlänar en säregen skönhet åt föremålen, härstammar
från ett likalydande italienskt ord, som betyder
fernissa eller lacköverdrag. Sedan 1700-talets
begynnelse användes så ordet också om den naturliga
oxidering, som bildas på koppar och brons.
Slutligen vill jag blott nämna ordet malm, vilket
betecknar de naturliga mineralierna, i vilka metaller
finnas och som utgöra råämnet för all metallutvinning.
Ordet hänger samman med "mala", emedan dessa
ämnen till en början maldes, innan de kunde smältas,
en mycket bra ordbildning, som blott återfinnes i de
nordiska språken. Tyskan säger i stället "Erz", som
spelar en stor roll i tysk metallkunskap. Tyska
ordet hänger samman med forngermanska ordet
"aruz-zi" och från det härstammar vår myntbeteckning öre,
som alltså ursprungligen betyder så mycket som
malm- eller metallstycke.
Många flera namn och beteckningar kunde nämnas
ur metallurgins språkskatt, men redan det sagda
bevisar, hur intimt metallernas beteckningar äro
förknippade med metallteknikens hela historia och
utveckling.
Ett tack.
Från Finlands beskickning i Stockholm har till
Svenska teknologföreningens ordförande ingått
följande skrivelse:
"Stockholm den 18 maj 1940.
Herr civilingenjör Sten Westerberg,
Svenska teknologföreningen, Stockholm.
Då ledningen av Finlands beskickning i Stockholm
snart övergår i andra händer, har jag härmed äran
att genom Eder be att få framföra till Svenska
teknologföreningen mitt varma tack för det storartade
bistånd som denna organisation under finsk-ryska kriget
gett Finland genom Nationalinsamlingen för Finland.
Jag beklagar, att jag icke är i tillfälle att personligen
frambära min erkänsla för alla de uppoffringar och
ansträngningar, som gjorts till förmån för mitt land.
Jag hoppas dock, att detta mitt anspråkslösa tack även
kommer att nå Eder organisations alla enskilda
medlemmar. Förutom att dess verksamhet varit av stor
betydelse för Finland och underlättat min personliga
insats i Sverige, har den varit ägnad att fördjupa och
förstärka den solidaritet och gemenskapskänsla, som
Norden under dessa upprörda tider är i så stort behov
av.
Med utmärkt högaktning.
Eljas Erkko.
Minister."
Notiser
En ny oljereningsapparat av svensk tillverkning
har i dagarna förts ut i marknaden. Den framställes
för en kapacitet av 15 kg spillolja per sats och arbetar
i huvudsak på följande sätt:
Apparaten, som drives elektriskt, är försedd med
ett värmeelement, som konstruerats för 400 W
effektförbrukning och som anpassas efter den spänning,
som önskas. När oljan upphettats till ca 190—200°
C, är avdrivningen färdig och strömmen brytes. Alla
beståndsdelar, som äro flyktiga under denna
temperatur, äro då avlägsnade ur oljan. I oljan tillsättes
nu en viss kvantitet blekjord, som blandas väl med
oljan. Denna blandning filtreras under ett tryck av
1,5 kg/cm2. Vid filtreringen, som lär bli mycket
effektiv, kvarhålles blekjorden på filterduken, medan
oljan avrinner och får svalna. Denna reningsprocedur
tager en tid av ungefär två timmar.
För dieseloljor får avdrivningstemperaturen höjas
till omkring 250° C, men för övrigt är
tillvägagångssättet detsamma. r.
Galvanisk förtenning av friktionsytoi’ underlättar
inkörningen och minskar även ofta friktionen. Denna
metod tillämpas därför bl. a. på kolvar för
förbränningsmotorer, speciellt inom flygmaskins- och
bilbranscherna.
Anledningen till tennets goda egenskaper i detta
hänseende är ej fullt utredd. Den torde emellertid
delvis sammanhänga därmed, att tennet till följd av
sin plasticitet lätt tryckes bort från upphöjda partier
i ytan, som härigenom lättare kan nötas jämn.
Vidare inkapslas alla löst sittande partiklar, och
slutligen verkar tennet i förening med oljan som ett
synnerligen effektivt smörjmedel. (Tin and its Uses, The
Int. Tin Res. and Dev. Council, jan. 1940.)
Brt.
Korrosion i varmvattenrör. I varmvattenrör av
järn bildas med tiden vanligen lokala rostangrepp,
s. k. pittings enligt fig. 1. Dessa angrepp
genomtränga så småningom godset, varvid läckningar
uppstå och rören måste bytas ut. Som dëtta är både
dyrbart och — särskilt i boningshus -— besvärligt, har
frågan gjorts till föremål för undersökning av
åtskilliga forskare. Det senaste bidraget har lämnats av
Klas,1 som studerat huru materialets och vattnets
egenskaper inverka på rostningshastigheten.
Vad beträffar materialets egenskaper fastställer förf.
att järnkvaliteten är av underordnad betydelse. T. o. m.
så vitt skilda material som stål och gjutjärn rosta
ungefär lika hastigt, om man bortser från de
differenser, som kunna betingas av den ursprungliga ytans
beskaffenhet. En varmförzinkning ger ibland -—• men
ej alltid — ett visst skydd. Om förhållandena äro
lämpliga kan därför varmförzinkning rekommenderas.
Man har även försökt andra överdrag, såsom plätering
med koppar och beklädnad med konstharts. Rör in-
Fig. 1. Korrosion i varmvattenrör av järn.
vändigt belagda med konstharts äro sedan lång tid
under prov, och de hittills gjorda erfarenheterna äro
synnerligen goda.
Genom behandling av vattnet kan rostningen
förhindras eller i varje fall avsevärt minskas. Man kan
genom inkoppling av lämpliga "filter" giva vattnet en
sådan sammansättning, att kalciumkarbonat eller
-fosfat utfälles på järnet i form av ett tunt, skyddande
skikt. Dessa filter fordra emellertid övervakning och
i Ståhl und Eisen 60, 41, 1940.
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
