Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 15 juni 1940 - Hur skall det gå med effektenheten — hästkraft? av Magnus Oledal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 24 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 15 ]UNI
ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Hur skall det gå med effektenheten — hästkraft? av civilingenjör Magnus Oledal. —
Vibrationsindikatorn för verkstadsbruk, av ingenjör H. Thorén. — Tidskriftsnytt. — Svenska
teknologföreningens utflykt våren 1940. — Notiser. -— Litteratur.
Hur skall det gå med effektenheten — hästkraft?
Av civilingenjör MAGNUS OLEDAL, Finnshyttan.
I många år har man kunnat spåra en tendens till
att söka införa "kilowatt" i stället för "hästkraft"
som enhet för den av en kraftmaskin utvecklade
effekten — axeleffekten. Denna tendens har dock inte
varit särdeles kraftig, åtminstone inte här i Sverige,
och det är väl endast ifråga om vattenturbiner, som
den gjort sig mera märkbar. Så har man t. e. i vissa
protokoll över då och då förekommande provningar
av vattenturbiner funnit effekten uteslutande angiven
i kW. Däremot har hittills i program och kontrakt
alltid använts enheten hk,1 och det torde höra till
sällsyntheterna, att en turbinfirma fått en förfrågan på
en vattenturbin om så och så många kW.
I ett nyligen inför ett större auditorium teknici
hållet föredrag om vattenturbiner angav emellertid
föredragshållaren, att en turbins effekt rätteligen bör
angivas i kW, och de specifika varvtal, ns,
(karaktärstalet för ett turbinlöphjul) som omnämndes i
föredraget, voro beräknade med effekten uttryckt i kW.
Under sådana förhållanden är det på tiden, att den
na fråga klarlägges helt och definitivt. En så
genomgripande förändring borde väl ha varit föremål för
prövning — det skulle då här i Sverige närmast vara
inom teknologföreningen — men i Teknisk tidskrift
har dock, så vitt jag kunnat finna, ingenting nämnts
härom under de senare åren.
"Hästkrafter" är ju en över hela världen känd och
använd enhet. Vad man i första hand har att anmärka
på den är, att dess storlek i olika system ej är exakt
lika. Den "metriska hästkraften", hk, PS, Ch, är
sålunda ca 1,3 % mindre än den "engelska hästkraften",
HP. Man säger också, att det är oformligt, att en
enhet skall vara lika med 75 kg/sek allting skall uttryc ■
kas i jämna 1-tal, 10-tal osv. Vidare tycker någon,
att ordet "hästkrafter" är missvisande och
förmodligen även alltför romantiskt för den nyktra tekniken.
Allt detta och mera till må vara berättigat, men
därför är det ej alldeles givet, att man vid pensionering
av den gamla trotjänaren skall på den lediga platsen
sätta den möderne "kilowatt", vilken därmed göres
i I det följande har förkortningen hk använts, då denna
form alltmer synes komma till användning i stället för hkr.
Förf.
till en mångsysslare och får ett uppdrag, som han ej
är född till.
Är det möjligt, att en vattenturbin kan utveckla
kilowatt, och om så är fallet, vilka konsekvenser
medför detta?
I första hand skola vi då i framtiden eller
varför inte omedelbart tala om den av Finshyttan
levererade 12 000 kW vattenturbinen till Hissmofors
kraftverk, men vidare skall det givetvis heta 1940-års
Volvo med 60 kW motor, Götaverkens senast sjösatta
lastfartyg med 2 000 kW dieselmotorer, eller Domnar
-vets stora valsverk drivet av en 15 000 kW
Asea-motor.
Allt detta ljuder utan tvivel oformligt i ett öra,
som under många år vant sig vid andra uttryck, men
detta förhållande kan givetvis i och för sig ej
tillmätas någon betydelse. Man skulle nog snart vänja
sig vid den nya formen. Det kan emellertid
ifrågasättas, om ej andra motiv kunna uppletas som stöd
för den uppfattningen, att kW ej är så lyckad i dessa
sammansättningar.
Om man går tillbaka och undersöker, vad en
kilowatt i själva verket är, så finner man, att den
egentliga enheten är watt, W, och att kilowatt är en
multipel härav — 1 kW = 1 000 W — och alltså
liksom hk, vad man skulle kunna kalla en "hjälpenhet".
Watt är enheten för elektrisk effekt. Den härledes
ur det internationella tekniska måttsystemets två
elektriska grundenheter ampère och ohm, A och £2, vilkas
värden äro definierade genom utfällningen av viss
mängd silver ur en silvernitratlösning och motståndet
hos en kvicksilverpelare av vissa dimensioner.
I första hand härledes från dessa enheten för
elektromotorisk kraft (spänning — voit), V, såsom
produkten av strömstyrka och motstånd. Därefter
kommer man till elektriskt arbete, som uttryckes i joule,
J, och är det arbete, som uträttas, då 1 A under en
sekund flyter genom 1 £2 och slutligen är 1 W=1 J
per sek. Man finner, att man kan skriva
1 W=1 V X 1 A
Watt och kilowatt äro alltså ovedersägligen
specifikt elektriska enheter bildade från produkten av en
elektrisk ström och en elektromotorisk kraft.
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
