Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 15 juni 1940 - Hur skall det gå med effektenheten — hästkraft? av Magnus Oledal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Elektriskt arbete, eller som man vanligen säger
elektrisk energi, mätes som sagt i joule (watt-sek.)
eller i "hjälpenheten" kWh (kilowattimmar) alltså
elektrisk effekt X tid.
Mekaniskt arbete har hittills räknats i kgm.
Skall nu kW bli enhet även för mekanisk effekt
följer härav, att mekaniskt arbete bör uttryckas i
kWh, och den klara bild. man nu har av arbete som
lyftning av en viss vikt en viss sträcka, suddas ut,
För det är väl ej så, att man tänker bibehålla en del
av de gamla enheterna. I så, fall kan man ej värja
sig för den tanken, att det är av bekvämlighetsskäl,
man önskar införa kW — nämligen för att slippa
dividera talvärdet för den ur ett
va-ttenturbingenerator-aggregat uttagna elektriska effekten med 0,736 för att
få turbineffekten (bortsett från generatorns
verkningsgrad).
Vad säger för övrigt elektrikerna om att
mekanisterna lägga sig till med den elektriska effektenheten
och använda den för att beteckna mekanisk effekt?
Det tyckes som elektrikerna själva hålla sin
effektenhet inom strikta gränser — man har ännu ej hört talas
om en elektrisk motor, som utvecklar så och så
många kW.
Att fortsätta vidare och börja utreda, hur det ställer
sig med vridande moment osv. torde inte vara
behövligt.
Det mekaniska arbetet bör väl i alla fall räknas i
kgm och enheten vara 1 kgm. Enheten för mekanisk
effekt förblir då som nu 1 kgm/sek. Vill man sedan
kassera benämningen "hästkraft" och istället införa
en "hjälpenhet" av annan storlek, exempelvis 100
kgm/sek, så är inget att invända häremot. Det finns
säkert också någon fysiker, som den kan uppkallas
efter.
Vilken synpunkt som nu är riktig, vad som än är
konsekvent eller inkonsekvent, huvudsaken är, att
frågan under alla förhållanden blir slutgiltigt
behandlad av dem det vederbör, och att enhetliga regler bli
uppställda. Intill dess ett avgörande på så sätt
träffats i ena eller andra riktningen, är det väl riktigast
att hålla fast vid den hittills allmänt kända och
använda enheten hk.
Tyvärr har det ej givits tillfälle till någon närmare
efterforskning, hur man är inställd till denna fråga
utomlands. Att den varit under diskussion är dock
känt. För tillfället kan endast anföras en artikel i
Wasserkraft und Wasserwirtschaft Heft 1/2 Jan. 1939,
om specifika varvtal för hydrauliska maskiner, i
vilken ing. C. Reindl, tidningens redaktör, framför sina
synpunkter.
Nedan lämnas i fri översättning ett utdrag ur
denna artikel.
"I grundläggande sammanhang med det tal, ns,
(Schnelligkeits-Kennziffer) i mån detta är beroende
av effekt, står frågan om effektenheten hk eller kW.
Användningen av kW fordrar alltid — då man
givetvis icke ensamt får taga hänsyn till turbinfacket
— att dessutom angives, huruvida det rör sig om
axeleffekten (den från turbinen avgivna eller av
pumpen upptagna) eller om det vid ett
turbingene-ratoraggregat räknas med den avgivna elektriska
effekten eller vid ett motorpumpaggregat med den
upptagna elektriska effekten eller den av en elektrisk
motor avgivna axeleffekten. Det är genom erfarenhet
känt, huru många felaktiga omräkningar, som kunnat
härledas från att effekten angivits i kW.
Användningen av hk (75 mkg/sek) för den
mekaniska (axeleffekten) och kW (101,9 mkg/sek.) för den
angivna (generator) resp. upptagna (motor) elektriska
effekten utesluter varje missförstånd. Ville man
enhetligt införa kW som effektenhet, vore man
tvungen att åtminstone skilja på kWm (avgiven eller
upptagen mekanisk effekt) och kWe (avgiven eller
upptagen elektrisk effekt). Då skulle det också vara
nödvändigt att till det på effekten uppbyggda talet
för snabblöpenheten foga uppgiften, om det angivna
talet hänför sig till hk eller kW, och övergången från
«shk till røskW skulle betyda medsläpning av ännu
en talkonstant. Den omständigheten, att hk och
HP icke äro exakt lika, synes på grund av den
förefintliga skillnaden om endast 1,3 % (1 mkg/sek.)
icke tillräcklig för att tillåtas framkalla förvirring
under en hel generation.
Beaktar man, att å ena sidan det metriska
måttsystemet alltmer finner användning i England och
Amerika och väl kommer att ersätta det engelska
duo-decimalsystemet, och att å andra sidan beteckningen
hk för effekt är allmänt använd i de allra flesta
länder, så synes varken en övergång till
måttsystems-dimensionslösa tal (för ns översätt:s anm.) eller en
ändring av den mekaniska effektenheten till kW vara
praktiskt nödvändig och de praktiska behoven måste
anses vara utslagsgivande."
Vid jämförelse mellan vattenturbin och pump å ena
sidan och elektrisk generator och motor å andra
föres tanken på ett annat förhållande, som kan sägas
stå i visst samband med berörda frågor.
En vattenturbin och en elektrisk motor lämna båda
ett vridande moment, vars effekt (axeleffekt) i båda
fallen åtminstone hittills uttryckts i hk (kgm/sek).
En generator och en pump alstra båda en ström av
viss spänning (uppfordringshöjd). För generatorn
uttryckes effekten härav i kW (watt) som produkten av
strömstyrkan och spänningen. För pumpens effekt,
(strömstyrkan) vattenmängden per sek. X
uppfordringshöjden (spänningen), är däremot ej någon enhet
uppställd.
Visserligen talar man någon gång om pumpeffekt,
pumphk (Pumpen-PS) i ovan angiven mening, men
det finnes därvid alltid risk för en förväxling med
effekten hos den motor, som driver pumpen. En
lämplig "hjälpenhet", alltså benämning på exempelvis 100
kgm/sek. utvecklade av en pump i form av
vattenmängd per sek. X uppfordringshöjd skulle därför
försvara sin plats, även om den inte hittills varit direkt
saknad.
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
