Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 15 juni 1940 - Tidskriftsnytt, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
frätningen upphörde. Även atmosfärisk frätning har
visat sig kunna förhindras på samma sätt. (The
Machinist Am. h. 2 s. 16 E.)
Mellan Chicago och storstäderna vid Stilla oceanen
gå numera tunga snälltåg med 12 Pullmanvagnar
dragna av nya ångelektriska lok 2 Co—Co 2 med en
vikt av 240 t (adhesionsvikt 155 t) för en högsta
hastighet av 200 km/h. Loket består av två
likadana hälfter som manövreras av en man. Pannan är
en modifierad Veloxpanna men utan turbindriven
kompressor. Panntrycket är 105 atö och
ångtemperaturen 490°C. Turbinaggregatet består av en
högtrycks- och en lågtrycksturbin som över en
kuggväxel 10 :1 driver en gemensam likströmsgenerator.
Kondensorn är luftkyld och ett vakuum av 65 %
hålles. Lokets kontinuerliga effekt är 5 000 hk och
varje generator driver 6 axelmotorer. Pannan avger
kontinuerligt 7 260 kg/h med en maximalbelastning
begränsad av fläktarna, uppgående till 10 000 kg/h.
Brännkammarvolym en är 2,56 m3 och dess eldyta är
10,5 m2. Pannverkningsgraden vid normallast är ca
78 %. (Glasers Annalen h. 3 s. 19.)
Med- en volframelektrod för 1—7 V har man
åstadkommit en skrivapparat för snabb och effektiv
märkning av maskindelar inom verkstadsindustrien. Den
arbetar ungefär som en bågskärningsapparat ehuru
sålunda i betydligt mindre skala. Utan
tillsatsmaterial eller kylning av elektroden kunna alla slags
metalldelar, härdade eller mjuka, tydligt och varaktigt
märkas. Ljusbågen i apparaten är så kort att den
ej skadar ögat. Apparaten anslutes till
belysningsnätet över en transformator. Den kan drivas för hand
eller arbetar efter schablon eller också utföres den
helautomatisk. Linjetjockleken hos skriften kan
varieras från hårfin till 0,8 mm beroende av spänningen.
(Elektrizitätswirtschaft h. 13 s. 192.)
De stegrade flyghastigheterna och den allt större
nyttiga lasten för flyget har framtvingat allt större
motoreffekt per cylindervolym. Vid cylindrar över
1,5 1 är effekten nu 41 hk/1 och under 1 liter uppnår
man 58 hk/1. De starkaste motorerna ha ej den
största litereffekten på grund av den lägre hastigheten.
Kolvhastigheten uppgår till 16 m/s max. vanligen
12—14 m/s vid ett förhållande mellan slaglängd och
kolvdiameter av 1,09—1,13. Högsta medeltryck är
14,7 at, och 12—13 at användas nu vid uppladdade
motorer. Kolvbelastningen uppgår till 0,3(5—0,714 hk/cm2
kolvyta. Vikten per hästkraft understiger ej 0,5
kg/hk. Med vätskekylda motorer har man fått in
1 750 hk per m2 vertikalsektion av maskinrummen.
(Automobiltechnische Zeitschrift h. 7 s. 157.)
Western Electric Co. lanserar en "radioaltimeter"
som visar aeroplanets höjd över marken. Mätningen
sker med radiovågor. Under ena vingen placeras en
dipolantenn som utsänder vågor vilkas frekvens
periodiskt förändras i form av en tandad kurva medelst
en modulator. I en mottagareantenn på andra
vingen överlagra sig de direkt från sändaren
mottagna vågorna med dem som reflekterats från marken.
Frekvensskillnaden gör sig alltmer märkbar ju större
flyghöjden är. Mottagareströmmen ledes genom ett
modulationsrör varigenom frekvensskillnaden kan
bestämmas. Mätaren graderas ej efter
frekvensdifferensen utan direkt efter höjden i m. Apparaten väger
23 kg och placeras i bagagerummet. (Schweizerische.
Bauzeitung h. 13 s. 153.)
Elektroteknik.
Ford har vid Rouge Plant installerat ett
vätgas-kylt 110 MW generatoraggregat med vilket man
vunnit 1 % verkningsgrad och 20 % större effekt per kg
aktivt material. Luftbullret är nästan helt
eliminerat. Aggregatet består av tvenne ovanpå varandra
placerade generatorer för 68 750 kVA vid 1 800 v/m
och 13 800 V. Mataremaskinen har en effekt av 450
kW vid 250 V. Den övre drives av en
högtrycksturbin för 84 atö vid 485°C, den nedre av en
lågtrycksturbin för 6 atö och 205°C. Vätgasen cirkulerar med
en fläkt för 725 m3/min, som driver gasen radiellt
genom generatorn. Ett oljefilmslås är anordnat runt
generatoraxeln i varje lager. Luften utdrives med
kolsyra ur generatorn innan vätgasen påsläppes.
(Power h. 1 s. 75.)
Förutom tryckgas- och oljeströmbrytare användes
nu även strömbrytare där ljusbågen släckes genom
förgasning av fasta kroppar. (Hartgasschalter.)
Strömavbrottet sker i ett trångt rör av speciellt
isolationsmaterial, som låter sig förgasas av ljusbågen i
små mängder, varvid endast ett tunt ytlager av röret
avgår. Dessa gaser strömma längs ljusbågen ut i
det fria varvid de förhindra en återtändning. Ett
speciellt, syntetiskt isolationsmaterial användes, som
direkt förgasas av ljusbågen utan att efterlämna
ledande smältpärlor eller förkolnade rester. Det är
oberoende av fukt och temperaturväxlingar.
Materialet förslites ej mera vid urkopplingarna än
kontaktmaterialet. Genom en delvis komprimering, dvs.
kvarhållande av gaserna har bryteffekten stegrats.
Denna isolerrörströmbrytare tillverkas nu för 10 och
20 kV samt upp till 200 kVA kortslutningseffekt.
Strömbrytaren ersätter tryckgasströmbrytaren med
fördel så den saknar alla anordningar för
komprimering av gas o. d. Den lämpar sig bäst där ej
manövrering förekommer allt för ofta. Den behöver ringa
tillsyn, då isolerröret, som lämnar gasen för
släckningen av ljusbågen, ej röner inflytande av
temperatur och fukt m. m. Över 1 000-talet dylika
strömbrytare befinna sig redan länge i drift. (Z. V. D. I.
h. 19 s. 321.)
Framställningen av glasull som råvara för
vävning till duk har öppnat nya användningsområden
inom elektrotekniken för isoleringsändamål. Man
använder glastråd med en diameter av 0,005~0,008 mm.
Smält glas blåses tillsammans med ånga genom tunna
platinamunstycken, varvid trådar av 10—25 cm längd
uppstå. Dessa bearbetas till garn och vävas därefter
ungefär som bomull. Enligt nyare metod framställas
ändlösa trådar varvid tråddiametern bestämmes av
hastigheten genom munstycket. Vid denna metod
smältes glaset i elektrisk ugn för att få en noggrann
temperaturreglering. Metoden har utvecklats därhän
att man nu av en glaskula av 1,9 cm diameter kan
framställa en nästan osynlig tråd av 110 km längd.
Glasväv kan framställas i bandform av 0^25 mm
tjocklek enligt förra metoden och 0,075 mm enligt den
senare metoden. Vävda överdragsrör för blank tråd
kunna utföras för alla normala tråddiametrar. Väv
av fyrkanttråd kan även levereras för glasisolering
av detta slag. Dylik isolering har en
temperaturbeständighet upp till 700°C. Draghållfastheten
snarare ökar med ökad temperatur upp till 200° och den
är fortfarande större, då man kommer upp i 400 à
500°C än för bomullsväv vid 25°. Dess dielektriska
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
