Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 6 juli 1940 - Elevantalet vid de tekniska högskolorna - Föreläsningskurs i industriell värmeteknik - Problemhörnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
niska undervisningen i landet. Därvid framhölls
särskilt, att högskolornas organisation måste anses vara
föråldrad. Detta yrkande har icke föranlett, att någon
officiell utredning ens har påbörjats.
Föreningens här relaterade skrivelse utmynnar i ett
yrkande, som går ut på att skyndsamma yttranden
infordras från de tekniska högskolorna med förslag
till provisoriska åtgärder för en ökning till hösten av
antalet nyintagna elever med sammanlagt,
förslagsvis 100, att erforderliga anslag härför utverkas, och
att en kungl, kommitté tillsättes för utredning av
frågan om omorganisation av den högre, tekniska
undervisningen.
Föreläsningskurs i
industriell värmeteknik.
Med hänsyn till de av kristiden åstadkomna svåra
bränsleförhållandena och de problem, som genom
nödvändigheten att övergå till annat bränsle i många fall
uppstått för industrien, samt på grund av det
trängande behovet av största möjliga sparsamhet har
Svenska teknologföreningens beredskapskommitté i
samarbete med Sveriges industriförbund beslutat
anordna en kort föreläsningskurs i industriell
värmeteknik. Kursen beräknas att omfatta 6 föreläsningar,
förlagda under två dagar enligt nedanstående
program. Föreläsningarna komma att planeras så, att
de med fördel torde kunna följas av teknisk personal
med utbildning motsvarande minst examen från
tekniskt läroverk.
Kursen är avsedd att avhållas i Stockholm den 19
och 20 juli 1940. Tid och plats för föreläsningarna
kommer framdeles att meddelas kursdeltagarna.
Anmälan till deltagande ställes till Svenska
teknologföreningens beredskapskommitté, Box 1028,
Stockholm, och bör vara inlämnad senast den 12 juli 1940.
Kursen är avgiftsfri.
Kursledningen förbehåller sig rätt att begränsa
antalet deltagare om så skulle visa sig nödvändigt.
Program.
1. Förbränningslära. Föreläsare: myntdirektör Alf
Grabe.
Allmänna synpunkter på bränsleenergien.
Beräkning av luftbehov samt av gasernas
sammansättning och volym vid förbränning av olika bränslen.
Värmevärden och deras beräkning.
Rökgasernas upphettningsvärme och beräkning av
teoretisk förbränningstemperatur.
De kemiska reaktionerna och temperaturfördelningen
vid förbränning av olika bränslen.
Inflytande av aska, fuktighet m. m.
Rekuperatorer och generatorer.
Gasgeneratorer.
2. Synpunkter pä ombytet av bränsle, speciellt vid
industriugnar. Föreläsare: överingenjör Magnws Tiger
schiöld.
Allmän översikt över bränslenas olika egenskaper.
Ugnar för direkt förbränning.
Gasgeneratorer och lialvgasugnar.
Om brännoljans och stenkolets ersättande med
inhemska bränslen.
3. Värmeöverföring. Föreläsare: professor Låge Malm.
Kylda och okylda förbränningsrum samt
konvektionsytor.
Regleringen av förbränningsluften samt dess inverkan
på värmeöverföringen vid rosteldning,
generatorgas-eldning, oljeeldning och kolpulvereldning.
Konvektiv värmeöverföring i ångpannor.
Störningar i värmeöverföringen på grund av slagg-,
sot- och pannstensbildning.
4. Vänneekonomi vid alstring och användning av ånga
inom industrien. Föreläsare: överingenjör Gustav
Edling.
Om eldning i ångpannor.
Econotnisers och luftförvärmare.
Vanliga felaktigheter.
Ångan som värmetransportör och dess användning för
uppvärmning i kokare etc.
Återvinning av lågvärdigt värme.
5. Elvärme. Föreläsare: civilingenjör Lennart Högel.
Rationalisering vid industriella elvärmeanläggningar.
Elektrisk energi som ersättning för andra
värmekällor.
Praktiska problem vid övergång till elvärme.
Kursledningens sekretariat: civilingenjör Rolf
Stéenhoff, Statens industrikommission, Sveavägen 44,
Stockholm.
Problemhö rnan
Vårt sommarproblem (7/40) med de mötande
bilarna lydde som följer:
Två bilar A och B starta samtidigt från punkterna
a resp. b i riktning mot varandra. Bilarna köra med
var för sig konstant men ej samma hastighet. De mötas
på ett avstånd av 10 km från punkten b. Sedan de
hunnit fram till varandras utgångspunkter återvända de
genast med samma fart som förut och mötas nu 5 km
från punkten a. Hur stort är avståndet mellan a
och b?
Man kan utan papper och penna lösa detta problem
genom följande resonemang. Om tiden från
startögonblicket och till första mötet betecknas med t är
det tydligt, att den ytterligare tid som förflyter mellan
de båda mötena blir 2 t. Under tiden t har bilen B
gått 10 km och dess totalt tillryggalagda vägsträcka
vid mötet nr 2 är följaktligen 30 km. Den har då
hunnit gå dels den sökta sträckan och dessutom 5 km
på återväg, varför distansen mellan a och b måste
vara 25 km.
Följande ränteproblem (Problem 9/40) kan
möjligen få anses aktuellt.
En person lånade i en bank ett belopp att återbetalas
efter ett år. Han fick välja mellan att betala
antingen enkel eller kontinuerlig ränta (där räntan i varje
ögonblick lägges till kapitalet). I senare fallet skulle
räntefoten vara % % lägre än i det förra. Om han
bestämde sig för kontinuerlig ränta så frågas om han
handlade klokt eller icke.
Nya problem för publicering på denna avdelning
mottagas gärna av Tekn. tidskrift. Honorar lämnas
efter införandet.
272
13 juli 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
