Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 10 aug. 1940 - Luftskyddets tekniska ledning ännu en gång, av Hjalmar Granholm, N. Royen och John-Erik Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskri ft
kritik ådagalägger deri en giktartad känslighet vid
beröring av en öm punkt.
2) Jag har icke gjort mig skyldig till missuppfattning
beträffande gastätningen och ber att få hänvisa till
punkt 1) och 2) i mitt svar av den 27/7. Då jag citerar
sid. 18 i allm. anvisningarna nr 6:
"kravet på gastät avstängning av skyddsrummet må
icke eftersättas", avser jag ju att understryka det
faktum, att nr 6 icke — såsom borde varit fallet —
innehåller ens den minsta antydan till den viktiga
upplysningen, att gasslussen tilldels ej längre erfordras.
3) Jag har icke "hoppat över" den avsedda satsen på
sid. 18 i anvisningarna. I min uppsats den 13/7 citerar
jag bestämmelsen i nr 3/1940, där det kategoriskt
fastställes, att
"då byggnad är utförd som helgjutet betonghus,
behöver bjälklaget över skyddsrummet ej förstärkas".
Det är en lätt vunnen men flyktig triumf för mina
kritiker att endast med angivande av sidonumret påstå,
att samma sak återfinnes i allmänna anvisningarna nr 6.
Jag kunde den 13/7 icke även gå in på en kritik av den
vaghet som visas i nr 6, där det i stället för ovan
anförda ordagrant står:
"För det undantagsfall att den äldre byggnad, i vilken
normalskyddsrum är avsett att inrymmas, är utförd som
helgjutet betonghus, erfordras vanligen ej utförande av
särskilda förstärkningar."
Denna vankelmodiga sats har utgjort min och säkert
många andra konstruktörers förtvivlan under de senaste
två åren. Vad menas med "undantagsfall", "helgjutet
betonghus", "vanligen" och "särskilda förstärkningar"?
I praktiken har det hela lett till, att var och en som
konsulterats har givit sin egen tydning — helt naturligt,
ty konsulterande äro icke mer än människor. Något
drastiskt uttrycktes saken vid ett tillfälle sålunda:
"Tänk om t. e. en konduktör skulle få order att ’i de
undantagsfall då barn äro under 6 år érfordras vanligen
ej betalande av annat än halv avgift’ i stället för ’barn
under 6 år betala halv avgift"’!
4) Jag måste till min skam erkänna, att jag
fortfarande icke riktigt vet, vad ett "helgjutet betonghus"
är, och varför ett sådant nu skall generellt befrias från
stöttning. Det synes mig beklagligt att ingen av mina
kritiker fingo tillfälle att förklara även detta mitt
"misstag" bland alla de andra, som jag förebrås att hava
begått. Jag vill anföra några exempel.
En hel del betonghus ställas numera på pelare för att
i bottenvåningen och ev. källaren få största möjliga
frihet för butiker och garage osv. Pelarna bära
fasad-balkar, vanligen av järn, och ovanpå dessa står huset.
Om pelarna på grund av utrymmesskäl äro av
kring-gjutna järnbalkar, är då huset helgjutet? Eller om alla
pelarna äro av betong utom t. e. de vid garagenedfarten,
vilka på grund av påkörningsrisken göras av järn? Om
i ett annat fall väggarna gjutas av betong men
bjälklaget •—- eventuellt endast på en del ställen — utföres
av järnbalkar samt fyllning mellan betongplattor, skall
skyddsrummet i detta hus stöttas? Ibland skjuter t. e.
en biograflokal in under gårdsfasaden, vilken gjutes och
utan mellanstöd får bära de inhängda bjälklagen.
Skadas en sådan fasad vid bombning, blir risken för
sammanstörtande av huset förmodligen ganska stor, trots
att det kanske anses för "helgjutet". På sista tiden har
en tendens gjort sig gällande att såvitt möjligt ersätta
alla järnbalkar i massiva bjälklag i betonghus med
"ar-meringsband", dels för att undvika utländskt material
och dels på grund av en nyare uppfattning om
samverkan mellan de bägge byggnadselementen. Blir huset
därigenom mera "helgjutet" och skall med fog i det
förra fallet skyddsrumstaket stöttas, om man slipper i
det senare? Professor Granholm har sedan några år
lanserat en mycket elegant och djärv metod att
kompensera skivbalkars böjande moment genom att införa
ett kraftpar i bjälklagen, vilket genom armeringsband
överför rotationskrafterna till husets mittparti. Om nu
bjälklagen med sin inlagda dragarmering skulle skadas
kunde man påstå, att jämvikten rubbades på ett
ödesdigert sätt. Huset är förmodligen att betrakta som
"helgjutet", men skäl skulle mycket väl kunna anföras
för en stöttning av skyddsrummet. Understundom
förekomma en eller två hjärtmurar av betong samt
dessutom tvärgående murar likaledes av betong. Plattorna
äro korsarmerade samt även upplagda på fasaderna,
vilka på grund av isolerings- eller utseendeskäl äro
murade i gott tegelförband, och vilka genom korsarmeringen
sålunda endast få en mindre del av lasten. En sådan
byggnad är onekligen icke "helgjuten" men erbjuder,
synes det mig, en stabilitet väl så stor som många
liknande betonghus men med stora fönsteröppningar mellan
spinkiga betongpelare.
Exemplen kunna mångfaldigas och jag är säker på,
att det vid praktiskt skyddsrumsbyggande ej är lyckligt
att endast hänvisa till den gängse terminologin utan i
stället göra en mer mot verkligheten svarande
distinktion.
5) Bauwelt känner jag väl till. Jag har på min
bokhylla häftena liksom de andra arbeten i samma frågor,
vilka prof. Granholm hade vänligheten att låna mig för
ett par år sedan. H. 25 1936 innehåller dock inget om
förstärkningsmetoderna, däremot skildrar t. e. dipl.-ing.
A. Winter, Referent im Reichsluftfahrtministerium, de
senaste tyska bestämmelserna, varvid han bland annat
säger:
"Schutzraumdecken müssen dem Durchschlag und der
Belastung von Bautrümmern widerstehen. An Stelle der
schwer zu ermittelnden dynamischen und statischen,
tatsächlichen Beanspruchungen wird eine stellvertretende
zusätzliche Tragfähigkeit vorgeschrieben (1 500, 2 000,
2 500 kg/m2 für 2-, 4- und 6-geschossige Wohnbauten)."
Tydligare kan det väl knappast utsägas att
tilläggslasten skall kompensera andra faktorer. Att lasten är
jämnt fördelad framgår därav, att det icke innebure
någon som helst förenkling att i stället för punktlaster
räkna med en icke förut fördelad last samt av det
förhållandet, att tegelvalvens spännvidd praktiskt taget
alltid torde ligga mellan 1 och 3 å 4 m. En intermittent
fördelad last motsvarande byggnadsmassorna kan då av
utrymmesskäl icke ens utplaceras.
Påståenden sådana som att påkänningarna bli
ofantligt mycket större i de vid ensidig last mer eller mindre
hjälplösa valven äro drastiska exempel på hur i vissa
fall omdömet kan klicka även hos så erfarna tekniker
som de, som nu vilja kritisera mig. Jag bör understryka,
att vid icke stöttade, större tegelvalv kompenseras en
ogynnsam inverkan av ensidig tilläggslast på ett mycket
lyckligt sätt av egnavikterna, vilka äro av samma
storleksordning som tilläggslasten, samt av det passiva
jordtrycket från tillpackade och bundna fyllningar över
valvanfangen.
Redan vid en flyktig granskning av min uppsats torde
man kunna erfara, att det näst sista kapitlet ju ger som
resultat, att stöttorna äro en mycket olycklig form av
förstärkning även vid ensidig last.
Beträffande frågan om sföfverkan ber jag att få
hänvisa t. e. till Bauwelt 1934, Sonderheft 17 "Das
luftgeschützte Haus" sid. 8. Där skriver ing. W. Peres,
Abteilungsleiter im Präsidium des
Reichsluftschutzbundes, bl. a.:
"Gefährlich dürfte nur der Absturz einzelner Balken
oder Träger werden, die zufällig unter günstigem
Auftreffwinkel unmittelbar auf die Decke auftreffen. Die
alsdann auftretende Wirkung ist fast einer
Geschossvolltrefferwirkung vergleichbar, der zu begegnen
Aufwendungen erforderlich sind, die kaum im rechten
Verhältnis zu der Seltenheit derartigen Zufälle stehen."
Detta förefaller mycket förnuftigt. Tilläggas kan dess-
31 aug. 1940
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
