Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 24 aug. 1940 - Det svenska näringslivet i avspärrningskrisen, av Rudolf Meidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
bränslen har sålunda först så småningom påverkat
detaljpriserna på olika färdigfabrikat.
I föregående konjunkturrapport påvisades att
höstens prisstegring väsentligen var betingad av den
kraftiga prishöjningen på importvaror (46 % under
tiden augusti—december 1939). Den betydligt mindre
höjningen av importprisnivån under innevarande
årets första fyra månader (7 %) torde vara
huvudorsaken till avsaktningen i den allmänna
prisstegringen. Om denna avsaktning och utjämningen i
prisrelationerna mellan råvaror och fabrikat möjligen
tenderade till att skapa ett nytt jämviktsläge hos
prisbildningen, så ha i varje fall händelserna den
9 april och därefter i grunden förändrat
förutsättningarna för prisutvecklingen. Det kan förefalla som om
den partiella handelsspärren och den därav följande
minskningen i varutillförseln tämligen snabbt måste
leda till en allmän prisstegring. En dylik situation
innebär dock att även en motsatt tendens kan göra
sig gällande: är ökningen av importpriserna den
drivande faktorn i prisstegringsprocessen så elimineras
ju denna faktor, då importen till stor del upphör.
Den ännu pågående importen — huvudsakligen, från
Tyskland — sker i själva verket till priser, som ligga
icke oväsentligt under det svenska prisläget.
Resonemanget om en automatisk höjning av prisnivån
vid avspärrning förutsätter vidare att den totala
köpkraften är oförändrad eller åtminstone inte minskad.
Att det verkligen förhåller sig så är dock ingalunda
säkert. Statsutgifterna äro visserligen betydande —
för budgetåret 1939/40 beräknas det statliga
köpkraftstillskottet uppgå till över 500 mill. kr. — men
denna ökning motverkas av inkomstbortfall inom
stora delar av näringslivet. I rapporten uppskattas
minskningen i produktionsvärdet år 1940 till omkr.
500 mill. kr. för vardera byggnadsverksamheten och
exportindustrien i jämförelse med 1939.
Andra faktorer ha dock kompenserat dessa
tendenser till prisfall. I rapporten anföras följande
antingen redan verksamma eller tänkbara impulser till
prisstegring:
1) efterverkningar av kostnadsstegringar före den
9 april (detta gäller bl. a. ifråga om cement, läder,
skor och gummivaror);
2) höjda kostnader till följd av ersättning med
inhemska råvaror och bränslen (t. e. ligga vedpriserna
f. n. högre än priserna för kolbränsle);
3) ökning i lönekostnader (lönehöjningar ha dock
hittills spelat en mindre roll än ökningen i
bränsle-och materialkostnaderna);
4) ökning i fasta kostnader (krav på
priskompensation för minskad omsättning ha framförts);
5) ökad knapphet (för flertalet importerade råvaror
och bränslen samt viktiga konsumtionsvaror hindra
förbrukningsregleringar av olika slag denna faktor
att göra sig gällande);
6) prisstegring på ersättningsvaror (t. e. inom
färg-och kemikaliebranscherna); samt
7) spekulativa transaktioner (t. e. genom
kedjehandel).
Det väsentliga med de anförda impulserna till
fortsatt prisstegring är att de inte, i likhet med vad fallet
var beträffande importprishöjningen före den 9 april,
måste accepteras som prisbestämmsnde faktorer utan
de kunna dämpas och delvis helt elimineras genom
statliga motåtgärder. Det förnämsta medlet att
hindra spänningen mellan köpkraft och varutillgång
att utlösa sig i en inflationistisk prisstegring är en
kombination av priskontroll och
förbrukningsreglering. ’Målet för prisövervakningen, som numera
utövas av statens priskontrollnämnd, är alltjämt att
begränsa prisstegringen så att denna inte överstiger
konstaterbara kostnadsökningar. Avspärrningen och
riskerna för en spekulativt betonad
knapphetsprisstegring ha lett till en intensifiering av nämndens
verksamhet.
Minskad valutautströmning trots ökat importöverskott.
Det är ett anmärkningsvärt faktum, att
importvärdet under krigets första fyra månader ökades med
omkring 30 % jämfört med samma tid åren 1936/38
och att exportvärdet under samma period blott
sänktes mycket obetydligt. På våren 1940 försämrades
dock denna ur svensk försörjningssynpunkt
gynnsamma utveckling. Importen hämmades starkt
under februari—mars, men en förbättring inträdde
under april och maj, i synnerhet för gruppen hudar,
skinn, textilämnen och kemiska produkter.
Handelsspärren har synbarligen ännu inte i större omfattning
påverkat dessa siffror, vilket kan tänkas
sammanhänga med att handelsstatistiken inte blott redovisar
den faktiska införseln utan även förtullningar från
tullager, varigenom en tidsförskjutning mellan
importen och dess redovisning kan uppstå. Däremot
var minskningen i exportvärdet betydande under
april och maj; exportvärdet utgjorde i april 1940
blott 3/4 av motsvarande värde åren 1936/38, i maj
föga mera än 1/2. Minskningen beror till stor del på
den försvårade exporten av svenska skogsprodukter.
Yärdesiffrorna ge dock ingen klar uppfattning om
utrikeshandelns kvantitativa förändringar.
Beträffande importen utgjordes en betydande del av
värdestegringen av en prisökning på importvaror. Det
må här räcka att för hela krigsperioden fram till
april 1940 återge indexsiffror, som ånge importens
värde resp. volym i % av motsvarande månadssiffror
för åren 1936/38.
1 9 3 9 1 9 4 0. sept. 1939-
sept. okt. nov. dec. jan. febr. mars april april 1940
värde 107 123 159 157 181 133 105 148 139
volym 105 106 130 129 142 111 82 119 116
Mera än hälften av importvärdets ökning har
sålunda hittills under kriget vållats av en ökning av
importpriserna, medan den reella stegringen av
varutillförseln blott utgjorde en mindre del.
Däremot har exportens värdeutveckling nära
sammanfallit med utvecklingen av exportvolymen och
föga påverkats av prisförskjutningar. Under krigets
första åtta månader har exportvärdet stannat vid
93 % av värdet under samma period åren 1936/38.
Motsvarande siffra för exportvolymen var 89 %.
Trots det stigande importöverskottet — 401 mill.
kr. under tiden januari—maj 1940 mot 304 mill. kr.
under sept.—december 1939 — har utströmningen av
valutor under samma tid inte varit lika kraftig som
under närmast föregående period (ca 300 mill. kr.
resp. 412 mill. kr.). Detta beror delvis på att
innevarande årets import i viss utsträckning redan
betalats under år 1939 samt att den del av den svenska
handelsflottan som går i utländsk fraktfart intjänat
24 aug. 1940
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
