Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1940 - Tvättmedelsbesparing och tvättvattnets hårdhet, av Sigurd Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
dre tilltalande utseende. Närvaron av silikater i
tvättmedlet förefaller att medföra en påtaglig ökning av
utfällningarnas mängd på tvättkläderna under i övrigt
lika förhållanden.
Dessa utfällningar på kläderna medföra icke endast
de redan påtalade olägenheterna utan kunna även i
många fall förorsaka en väsentlig ökning av
tvättningens åverkan på klädernas hållfasthet. Detta
innebär en ytterligare merkostnad för hushållningen
vid användning av hårt tvättvatten utöver den
ökade tvättmedelkostnaden. Denna förstörande
inverkan av nitfällningarna på tvättkläderna gör sig
mest gällande, om tvål eller såpa med starkt omättade
fettsyror användas vid vanlig hushållstvätt, varvid
kläderna lufttorkas. Vid torkningen försiggår
nämligen av allt att döma en oxidation av de utfällda
omättade fettsyrorna i kalk- och magnesiatvålarna,
vilken oxidation medför ett angrepp på vegetabiliskt
fibermaterial (bomull, lin). Ju långsammare
torkningen försiggår desto längre tid pågår oxidationen
och fiberangreppet. Vid maskintvättning med hastig
torkning på ångmangel gör den sig därför icke
gällande i större grad men framträder desto mera vid
vanlig lufttorkning. Som exempel på betydelsen av
detta angrepp på fibermaterialet, då mycket omättade
fettsyror ingå i tvålen, kunna anföras de i tabell 1
sammanställda resultaten erhållna vid S. P.1
Tabell 1. Ändringen av avslitningskraften och
vikten hos blekt bomulls- och linneväv genom
tvättning 25 gånger med soyabönoljetvål och vatten av
olika hårdhetsgrad. Tvättningarna utfördes genom
kokning med vattenlösning av tvålen hållande ca
7^5 g vattenfri tvål pr liter. Efter varje kokning
sköljdes väven och torkades inomhus vid vanlig
rumstemperatur.
Bomullsväv Linneväv
Vattnets
[-hårdhetsgrad-]
{+hårdhets-
grad+}
kraftens
minskning
i %
[-Viktsändring
Avslitnings-kraftens-]
{+Vikts-
ändring
Avslitnings-
kraftens+}
minskning
i %
[-Vikts-ändring-]
{+Vikts-
ändring+}
4° 24 + 4,4 33 + 3,7
0,1°° 10 —1,2 10 —2,2
Av tabellen framgår att den procentuella
hållfasthetsminskningen genom 25 tvättningar i detta fall
var för bomullsväven 2,4 gånger och för linneväven
3,3 gånger större då tvättvattnets hårdhetsgrad var
4 än då den var 0,1.
Utfällas hårdhetsbildarna fullständigt med tvål
förbrukas härför pr m3 vatten och hårdhetsgrad ca 0,2
kg tvål hållande 50 % fettsyror. Vid 10
hårdhets-grader är sålunda förbrukningen 2,0 kg sådan tvål
per m3. Är priset på tvålen 1:— kr. pr kg förloras
således 0: 20 kr. pr m3 och hårdhetsgrad och vid 10
hårdhetsgrader 2: — kr. pr m3 vatten genom
hård-hetsbildarnas tvålförbrukning.
För direkt belysning av storleken hos de kostnader,
som användning av hårt vatten vid textiltvättning
medför, kunna anföras följande siffror erhållna vid
maskintvättningsförsök, utförda av Statens
provningsanstalt vid en sjukhustvättinrättning.2 Till dessa
tvättningar användas tre olika slag av vatten,
nämligen med ca 19°, ca 3—4 och ca 1 hårdhetsgrad.
Tvättmedelskostnaden och kostnaden för kasserade
1 Norlin och Skärblom, S. P. meddelande 49 sid. 64.
2 Norlin, S. P. meddelande 72.
genom tvättningen förstörda kläder vid användning
av de olika vattenslagen beräknades till de i tabell 2
angivna värdena.
Tabell 2. Tvättmedelskostnad och kostnad för
kasserade kläder beräknad pr kg tvättgods och
tvättning vid användning av vatten med olika
hårdhets-grad.
Tvättvattnets hårdhetsgrad ..... ca 19 3—4 ca 1
Tvättmedelskostnad, öre ....... 1,82 1,41 1,27
Kostnad för kasserade kläder, öre 12,9 9 9
Summa öre 14,72 10,41 10,27
Tvättmedlen utgjordes vid dessa försök av tvålflingor
och soda. Användes tvålflingor och natriumhydroxid
blevo resultaten praktiskt taget desamma. Värdet av
den större renheten och vitheten samt mjukheten för
känseln hos kläderna tvättade i vatten med ca 1
hårdhetsgrad än hos de som tvättats i 3—4 eller i
ännu högre grad i det ca 19°-iga vattnet ingår icke
i tabellen. Denna skillnad kan ju knappast
omvandlas i penningvärde. Läggas emellertid siffrorna i
tabell 2 till grund för beräkningarna framgår, att
tvättning av 1 000 kg kläder pr dag, med 19° hårt
vatten medför en merkostnad av 33: 50 kr. och med
3—4°’-igt vatten en merkostnad av 0: 40 kr. pr dag
utöver kostnaden vid vatten med ca 1 hårdhetsgrad,
om ökningen av tvättmedels- och klädförslitningen
sammanräknas. Procentuellt betyder detta en
merkostnad av ca 30 % respektive ca 1/2 %, vilket
innebär att merkostnaden pr hårdhetsgrad räknad ökas
med hårdhetsgraden. Räknar man endast med den
ökade tvättmedelskostnaden utgör denna pr 1 000 kg
kläder 4: 50 kr. respektive 0: 40 kr. för de hårdare
vattnen utöver kostnaden för vattnet med ca l°.
Vid de ifrågavarande tvättningarna uppgick
mängden utfällningar på tvättkläderna efter 100
tvättningar i ca 19-gradigt vatten till 9 %—18 % och i
3—4-gradigt till 3 %—6%.
Även den rent personliga hygienen försvåras och
tvålförbrukningen härför ökas, då hårt vatten
användes. Var och en har säkerligen gjort den
iakttagelsen, att det i badkaret, även om badvattnets
hårdhetsgrad endast är 3—4°, i vattenytan runt
badkarets väggar avsätter sig en ofta gråfärgad
beläggning. Denna beläggning utgöres huvudsakligen av
kalk- och magnesiatvålar, som utfällts ur vattnet.
Härigenom har en motsvarande mängd tvål förbru- •
kats och gjorts overksam.
Likaså försvåras diskning och annan rengöring,
vartill tvål eller såpa användes, om vattnet är hårt,
och förbrukningen av rengöringsmedlen ökas.
Tvål- och såpbehovets ökning med hårdhetsgraden
hos vattnet vid diskning och annan rengöring synes
icke ha närmare undersökts. Det förefaller
emellertid sannolikt, att förbrukningen härvid ökas
procentuellt mera än viel tvättning av kläder. Till t. e.
diskning användes i hushållen ofta enbart såpa, i
fullständigt mjukt vatten som en ganska utspädd
lösning. Håller såpan 38 % fettsyror förbrukas av
varje hårdhetsgrad hos vattnet ca 0,25 g såpa pr liter
vatten för utfällning av hårdhetsbildarna. Är
förbrukningen i fullständigt mjukt vatten 5 g såpa pr
liter vatten, erfordras i vatten med 10 hårdhetsgrader
7,;5 g, för att såplösningens koncentration skall bli
densamma som i mjukt vatten. Förbrukningen ökas
366
14 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
