Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1940 - Tvättmedelsbesparing och tvättvattnets hårdhet, av Sigurd Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskri ft
under dessa förhållanden med ca 50 % eller för varje
hårdhhetsgrad hos vattnet med ca 5 % under
förutsättning att såptillsatsen ökas i proportion till
vattnets hårdhet. I de fall, då stora krav ställas på
såp-lösningens dispergeringsförmåga, bör emellertid
lösningens koncentration ökas mera än som motsvarar
hårdhetsgraden hos vattnet. Det förbrukas nämligen
en del såpa för att hålla de bildade kalk- och
mag-nesiatvålarna dispergerade.
Förbrukningen av toalettvål sker vanligen icke på
så sätt att en lösning av tvålen framställes i en större
mängd vatten, utan en relativt stark tvållösning
beredes på den fuktade huden. Denna lösning sköljes
därefter bort méd tvättvattnet. Det erfordras icke
särskilt hög hårdhetsgrad hos vattnet, för att hela
tvålmängden skall förstöras vid sköljningen under
bildning av olösliga kalk- och magnesiatvålar. Dessa
fastna åtminstone delvis på huden och framkalla den
välkända känslan av strävhet vid tvättning i hårt
vatten. Givetvis söker man att genom rikligare
tvålförbrukning i viss grad motverka denna olägenhet.
Säkerligen är ökning i tvålförbrukningen härigenom
ganska växlande beroende på personlig inställning.
Det förefaller emellertid sannolikt, att den
procentuella ökningen av toalettvålförbrukningen per
hårdhetsgrad hos tvättvattnet är större än ökningen vid
textiltvätt. Detta gäller icke endast vanlig
tvätt-toalettvål utan även raktvål.
Enligt tillgänglig statistik utgör tillverkningen av
tvål i Sverige ca 7 000 ton och *av såpa ca 32 000
ton per år, vilket ungefär motsvarar förbrukningen.
Huru stor del därav som förstöres vid användningen
genom tvättvattnets hårdhet är okänt. I Danmark
anger statens hushållningsråd i "Faglige
Meddelel-ser" nr 5 att ca 1/3 av hela landets tvålförbrukning
förstöres av vattnets hårdhet. Danmark har
sannolikt i medeltal hårdare vatten än vi, varför siffran
för vårt land troligen är lägre. Skulle här i landet
endast 1/10 av hela konsumtionen förbrukas av hårt
vatten betyder detta dock att ca 700 ton tvål och
3 200 ton såpa per år borde kunna sparas om
praktiskt taget fullständigt mjukt vatten användes i hela
landet. I penningar skulle detta betyda en besparing
av flera millioner kronor och vårt behov av fett för
tvål och såpa skulle minskas med ca 1 500 ton pr år
Härtill kommer dessutom den ökade förbrukningen
av andra tvättmedel såsom soda, natriumhydroxid etc.
En betydande besparing jämte andra fördelar skulle
således kunna ernås om tvättning och rengöring
alltid utfördes med mjukt vatten. Större
vattenförbrukare t. e. tvättinrättningar kunna, om det
tillgängliga vattnet är hårt, skaffa sig egna anordningar
för vattnets avhårdning. Härför bruka vanligen
användas s. k. zeolitfiltra. Det har visat sig vara
fördelaktigt för större tvättinrättningar att införa sådana
avhårdningsfiltra även om vattnets hårdhetsgrad
endast uppgår till ca 4°. För den stora massan av
vattenförbrukare lönar sig vanligen icke
anskaffandet av särskilda filtra för vattnets avhårdning. Det
är därför först och främst vattenverken i samhällen
med sådana, som böra tillse att det vatten som
distribueras är mjukt. Kan mjukt vatten icke
anskaffas bör utrönas, om det ej är ekonomiskt
fördelaktigt att centralt avhårda vattnet, varigenom
tvättmedelsbesparing skulle ernås även hos de många små
förbrukarna. Vad skall då de små vattenförbrukarna,
som ej ha mjukt vatten, vidtaga för åtgärder för att
motverka nackdelarna hos det hårda vattnet, om
anskaffning av avhårdningsfiltra är omöjlig. Här skall
endast lämnas en del korta allmänna anvisningar till
småförbrukare, närmast användbara vid
textiltvättning.
Under senare år hava vissa medel förts i
marknaden, vilka ha förmåga att, då de upplösas i hårt
vatten, hindra kalk och magnesia i vattnet till s. k.
komplexa föreningar på sådant sätt, att
hårdhets-bildarna icke omsätta sig med vanliga tvättmedel.
Sådana komplexa föreningar bildas av
natriumhexa-metafosfat, Na2/Na4(P03)e/ (calgon, vissa s. k.
poly-fosfater samt ett par organiska föreningar med han-
CH2—C02Na
delsnamnen trilon A, enligt uppgift N^- CH2—CO,N"a,
X CK— C0l2Na
(aminotrimetylkarbonsyrat natrium) och trilon B, som
NaO„CH,C\ ,T n„ ,T / CH,C02Na
angives vara Na0»CH;C/> N-C2H -N / CH^Na
(etylendiamintetrametylkarbonsyrat natrium). Dessa
medel kunna t. o. m. i många fall upplösa på kläderna
redan utfällda kalk- och magnesiaföreningar.
Särskilt viktigt är att de även tillsättas i åtminstone de
två första skölj vattnen. Erforderliga mängder av de
olika preparaten angivas av försäljarna. Samtliga
dessa preparat äro tyvärr jämförelsevis dyra, varför
Tabell 3. Ändring av avslitningskraft och vikt hos blekt bomulls- och linneväv genom tvättning 25 gånger
med sojabönoljetvål med och utan tillsats av soda eller natriumhydroxid. Tvättvattnets hårdhetsgrad = 26.
Tvättningsförfarande
Blötläggning
Kokning
80 minuter
Sköljning
Bomullsväv
Avslitnings-
kraftens
minskning %
Viktsökning
Linneväv
Avslitnings-
kraftens
miskning %
Viktsökning
Vatten ............... Enbart tvål + vatten Vatten 24 13,8 39 9,2
Vatten ............... Tvål + soda
samtidigt tillsatta i vattnet Vatten 24 12,5 34 10,5
Vatten -f- soda ........ Vatten först
försatt med soda och därefter tvål 2 första
sköljning-ar med vatten + soda, 3 enbart med vatten 20 15,8 27 13,1
Vatten + NaOH ...... Vatten först
försatt med NaOH och därefter med tvål 2 sköljningar med vatten + NaOH, 3 med enbart vatten 14 13,6 25 9,i
21 sept. 1940
367
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
