Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 28 sept. 1940 - Gengasen, av K. A. W. - Om ultraljudets verkningar och tillämpningsmöjligheter, av Ernst Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskri ft
form det vara må, och det innebär därför onödiga och
kostsamma bemödanden att konstruera små mobila
vedgasgeneratorer för en bränslekvalitet som ej är
tillfyllest för annat än rena eldningsändamål, där den
som regel helt okontrollerade förbränningsprocessen
oftast äger rum med en ynklig verkningsgrad. Den
sommartorkade veden håller i bästa och dessvärre
sällsynta fall omkring 30 % vatten. Om det är
björkved och den hugges i knytnävstora bitar, utgör den
ett användbart bränsle för vedgasgeneratorer, men
resultatet är icke tillfredsställande. Mellan 15 och
20 % vattenhalt ger de bästa driftsresultaten, och
denna ved kan man fordra att leverantörerna inställa
sig på att leverera till de mycket goda priser som
f. n. betalas. Generatorvedskyltarna börja nu
glädjande nog synas överallt i vårt land, men de
kvaliteter som bjudas äro bedrövligt varierande. Det
statliga gengasbolaget har uppgivit sig hava för avsikt
att i första hand säkra och kontrollera vedtillgångén.
Man må hoppas, att det skall ligga inom ramen för
företagets förmåga att verkställa denna avsikt, ty
tillgång till lämplig bilved är ett oeftergivligt villkor
för att missnöje, misstroende och misslyckanden vid
drift i stor omfattning skall kunna undgås. K. A. W.
Om ultraljudets verkningar och
till-lä mpningsmöjlig heter.
Av ERNST FREDLUND.
(Forts, från sid. 352.)
Framställning av dispersa system.
I Woods och Loomis’ tidigare berörda arbete
redogjordes för första gången för ultraljudets
dispergeran-de verkan. De kunde visa, hur vätskor, som under
vanliga förhållanden ej kunde blandas med varandra,
under påverkan av intensivt ultraljud bildade både
emulsioner och äkta kolloidala lösningar. Typiska
exempel äro dels emulsioner av oljor i vatten, dels
vattenemulsioner av kvicksilver och andra metaller
med låg smältpunkt.
Senare undersökningar ha visat, att mekanismen i
dessa båda fall är väsentligt olika. När det gäller
kvicksilver, är förloppet närmast att jämföra med en
intensiv mekanisk skakning. Någon hålrumsbildning
är ej erforderlig, utan emulgeringen förlöper
obehindrat såväl vid övertryck som under vakuum. Även
vid lättsmälta metaller är förloppet det nyss
skildrade; i detta fall föregås emulsionsbildningen av att
metallen smälter i gränsskiktet mellan metall och vatten.
Den högsta koncentration man kan uppnå av
kvicksilver i vatten, är ca 6 g/1; genom tillsats av lämpliga
emulsionsstabilisatorer kan dock detta värde ökas
till det 10-dubbla. Dessa emulsioner äro emellertid
föga varaktiga och de bli fullständigt klara redan
efter 2 till 4 dygn, varför den kolloidala andelen är
mycket liten. Genom användande av mycket höga
ultraljudintensiteter vid en frekvens av 400 kHz har
emellertid bl. a. Ostrowsky lyckats erhålla mycket
fina emulsioner av såväl kvicksilver som en del andra
metaller. Partikelstorleken låg’ i detta fall omkring
10—6 cm och det rörde sig sålunda om äkta kolloidala
lösningar, vilka också i överensstämmelse härmed
visade en stark Tyndall-effekt.
Vid emulgering av oljor o. dyl. är uppträdandet av
kavitation en grundförutsättning. Vid vakuum eller
under övertryck inträder, när vätskan är fri från
lösta gaser, ingen emulgering. Även vid normalt tryck
försvåras i liög grad emulsionsbildningen i vatten
exempelvis genom urkokning av vattnet. Denna
regel gäller även för det fall, att sådana ämnen tillsatts,
vilka normalt möjliggöra erhållandet av stabila,
finkorniga emulsioner. Dispersionsgraden växer med
bestrålningstiden, men ej obegränsat. Det förefaller
tvärtom, som om det för varje system skulle finnas
en viss maximal dispersionsgrad. Låg koncentration
hos det dispergerade ämnet och liten viskositet hos
dispersionsvätskan påverka dispersionsgraden
gynnsamt, likaså ha skyddskolloider en stor betydelse.
Även ljudintensiteten tycks påverka
dispersionsgraden, ehuru ej entydigt; i varje fall har den emellertid
tydligt inflytande på den hastighet, varmed
dispersionen äger rum.
Det är givet, att framställningen av dispersa
system med ultraljud måste ha ett stort intresse för
kolloidkemien. Men även andra, mera praktiska
användningsområden äro tänkbara. Exempelvis
förefaller det vara av betydelse att genom bestrålning med
ultraljud öka den verksamma ytan hos tekniska
katalysatorer. Ett annat tillämpningsområde har angivits
av Claus, som utfört grundliga undersökningar över
förbättringen av fotografiska emulsioner genom
ultraljudbestrålning. Han kunde visa, att man på detta
sätt kan stegra såväl homogenitet och stabilitet som
halogensilverkoncentrationen hos emulsioner,
varigenom framställning av fotografiska skikt med hög
kornfinhet och samtidigt hög känslighet möjliggöres.
Poplow redogör för framställning av
margarinemulsioner med ultraljud, vilka skola vara
överlägsna emulsioner, framställda genom kärning, både med
hänsyn till dispersionsgrad och stabilitet, och
Hartmann har roat sig med att tillverka majonäs på
akustisk väg.
Verkan på aerosoler.
Sedan länge är ju känt, hur inom det hörbara
ljudområdet attraktions- och repulsionskrafter kunna
uppkomma i ljudfältet och påverka däri befintliga
partiklar. De välkända pulverfigurerna i det
Kundt-ska röret äro exempel härpå. Att liknande effekter
uppträda även inom ultraljudområdet är sålunda att
vänta med tanke på det nära sammanhanget mellan
ultraljud och hörbart ljud.
374
14 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
