Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1940 - Aktuella bränsleproblem, av Gustaf Edling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Ti dskri ft
Fig. 5. Tubpanna med rost för vedeldning.
Skall man emellertid elda enbart vedbränsle och
önskar hög belastning, får vedbränslet icke hålla allt
för hög fuktighetshalt. Jag skulle tro, att man vid
omkring 40 % fuktighetshalt eller lägre på veden kan
få ungefär samma ångmängd ur pannan med ved som
med kol. Vid mycket höga fuktighetshalter blir
belastningen lägre.
Jag har emellertid erfarenhet av en anläggning, där
det faktiskt gått att elda 60 % fuktigt träbränsle
utan koltillsats och vid en belastning på pannan av
omkring 20 kg ånga per m2 eldyta och timme.
Ett gott resultat av träbränsleeldning vid denna
anordning förutsätter bl. träbränsletillförseln
regleras på sådant sätt, att man har rätt stor hög av
träbränsle ständigt liggande i eldstaden.
Eldstäder med stoker.
Nästa bild (fig. 7) visar en eldstad, som också är
rätt vanlig här i landet. Den första utfördes för
ungefär 13 år sedan.
Eldstaden karakteriseras av att eldningen sker
direkt under pannan, och där förbrännes kol på en
rost av typ Dano eller Bohus. Träbränslet brännes
ovanpå denna rost, och det får störta in genom en
eller ett par öppningar i eldstadens framvägg.
Anordningen fungerar i allmänhet bra vid kombinerad
eldning av kol och trä. Förhållandet mellan mängden
av dessa båda olika bränsleslag kan varieras inom
vida gränser. Man kan också elda enbart vedbränsle
eller enbart kol.
komma en mycket god
förbränning. Hur mycket
tillsatsluft, man skall släppa in
genom luckan, är beroende
på vedens kvalitet och på
hur långt fyren är nedbränd.
Vill man ha en enkel
kontroll på att luftregleringen
sker på rätt sätt, kan man
taga upp ett hål genom
sot-skåpsluckan, så att man
genom detta hål och en av
pannans tuber kan observera
utseendet på flamman vid
pannans bakgavel. Blir
tillsättningen av sekundärluft
för liten, blir flamman rökig
och man ser ingenting. Vid
lämplig mängd sekundärluft får man en klar färg på
flamman.
Vid denna eldstadsanordning liksom vid alla andra
är det naturligtvis till fördel, om den använda veden
har lagrats så länge och på sådant sätt, att den är
väl lufttorkad.
Vedrost i eldrörspanna.
På nästa bild (fig. 6) visas en del av en
eldrörspanna (lancashirepanna). Normalt är eldstaden i en
sådan anordnad för koleldning. Rosten ligger
horisontellt mellan luckan och eldstadsbryggan. Det fria
utrymmet ovanför rosten är mycket litet, och vid
övergång till eldning med hel ved får man icke
tillräcklig plats för erforderlig vedmängd. Man kan då
klara sig på det sättet, att man t. e. som bilden visar,
anbringar en liten snedrost mellan dödplåten och
eldrörets botten, och sedan får veden ligga på bottnen
i eldröret. Erfarenheter från ett flertal anläggningar
visa, att denna anordning fungerar bra.
Fig. 7. Eldstad med stoker och för kombinerad eldning
med kol och träbränsle.
Fig. 6. Anordning för vedeldning i eldrörspanna.
14 sept. 1940
441
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
