Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 23 nov. 1940 - Insänt: Industriella avskrivningsprinciper, av Pär Gierow och Ragnar Liljeblad - Problemhörnan - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
el-bilen. eller amorteringstiden för batteriet ang;ivits i
driftkalkylen, skall jag i nedanstående uppställning
endast hålla mig till den framlagda
driftkostnadsberäkningen för den bensindrivna bilen.
Inköpspriset för bilen kalkylerades till 6 500’ kr.,
amorteringstiden angavs till 6 år och anger förf. på basis
härav följande kostnad per år.
Amortering ....... 960 kr.
5 % ränta......... 325 „
1 285 kr. (årlig driftkostnadsandel)
Enligt min mening bör uppställningen ha följande ut-
seende:
Amortering (amorteringskvot) ........................1 083:33 kr.
Ränta, 5 % (räntekvot) ....................................197: 28 „
Årlig amortering och ränta ............................1 280: 61 kr.
Enligt praxis vid driftkalkyler brukar
amorteringssumman uppdelas i årligen lika stora annuiteter, och
härefter beräknas räntan enligt föreliggande ränteläge, i
detta fall 5 %, vid årsslutet på den förfallna annuiteten
jämte det innestående icke amorterade kapitalet. Enligt
Spitzers och dr Emil Forsters tabeller utgör årliga
amorterings- och räntekvoten på 6 500 kr. vid 5 % ränta och
6 års amortering
0,19701747 X 6 500= 1 280: 61.
Accepteras dir. Schmidts beräkningsmetod kan man
lika gärna godkänna insändares förslag att räkna räntan
på halva anskaffningskostnaden exempelvis på följande
sätt:
"Amorteringskvot" ....................... 1 122:50 kr.
Ränta, 5 % på 3 250 ..................... 162: 50 „
Summa 1 285: -— kr.
Såsom framgår av ovanstående spelar icke den
felaktiga beräkningsgrunden i detta fallet någon större
praktisk roll då viss osäkerhet vidlåder vissa siffror i
övrigt som ingå i driftkalkylen. Principiellt är det
emellertid enligt min mening förkastligt att begagna
den av förf. angivna metoden, vilket särskilt är
uppenbart ur kontrollsynpunkt vid långa amorteringstider,
exempelvis vid spårvägsdrift och husbyggen m. m. där
man stundom måste räkna med skiftande ränteläge.
Uppsala den 11 november 1940.
Hilding Ångström.
Problem hö rnan
I problem 15/40 gavs följande uppgift: "Stockholms
spårvägsbolags buss- och spårvagnsbiljetter för
dagtrafik äro försedda med ett femsiffrigt nummer. Hur
ofta kan en person, som anlitar dessa trafikmedel två
gånger dagligen, räkna med att få en biljett, vars
siffror kunna ordnas i konsekutiv serie ("straight") ?"
En fullständig biljettserie är tydligen numrerad från
00001 till (1)00000 och innehåller sålunda 100 000
biljetter. Bland dessa finnas endast 6 ordnade och
stigande "straights", nämligen 01234, 12345 ––-,
56789. Inom vardera av dessa kunna siffrorna
permuteras på 5! dvs. 120 olika sätt, vilka givetvis
samtliga återfinnas någonstans i den nyss angivna
talserien. Vår trafikant kan alltså beräkna att få en
a 100 000
ordnad eller oordnad straight en gang pa ——
b • 1ZO
dvs. var 139:de gång eller med två resor dagligen
ungefär var 70: de dag i medeltal. Gör han sig det
besväret att under någon tid kontrollera sina
biljettnummer, får han dessutom en konkret uppfattning om
hur sällan chansen 1 : 139 är i hans favör och här-
igenom en idé om hur litet det i regel lönar sig att
spela på lotteri eller att tippa! — Lösningar på detta
problem ha insänts bl. a. av U. Olsson och sign. ög.,
Ludvika.
I anslutning till denna uträkning välja vi som nästa
uppgift följande tippningsproblem:
Problem 17/40. Om man på ett stryktips med 12
matcher tippar samtliga kombinationer, hur många av
dessa uppvisa då resp. 0, 1, 2......12 rätt?
De som ej ha något intresse för tippning erbjudas
att istället sysselsätta sig med följande uppgift:
Problem 18/40. Tolv st. lika långa metalltrådar,
vardera med motståndet 1 ohm, äro i ändarna-
sammanlödda så, att de bilda en kub. Hur stort är
motståndet hos denna kub räknat mellan två hörnpunkter,
vilka ej ingå i samma sidoyta?
Sammanträden
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Teknisk undervisning sammanträder
tisdagen den 26 november 1940 kl. 19,30 på föreningens
lokal, Brunkebergstorg 20. Ärenden: 1)
Protokolljustering. — 2) Inval. — 3) Val.av styrelse och funktionärer för
år 1941. — 4) Föredrag av rektorn vid NKI-skolans
tekniska avdelning, civilingenjör C. A. Strömberg, över
ämnet: "Teknisk undervisning per korrespondens." — 5)
Diskussion i anslutning till föredraget speciellt med hänsyn
till följande frågor: Är verifikation av korrespondensbetyget
önskvärd? Vilka prövningsformer kunna vara lämpliga
för detta ändamål? — Supé och samkväm (smörgåsbord
med varmrätt, öl och kaffe, pris 4:— kr.).
Avdelningen för Industriell ekonomi och organisation
kallas till ordinarie sammanträde på teknologföreningens
lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 29 nov. 1940 kl.
19,30 precis. Ärenden: 1) Inval. — 2) Val av styrelse
för år 1941. (Valnämndens förslag: ordf.: direktör Gösta
Klemming; v. ordf.: professor Tarras Sällfors ; sekr.:
civilingenjör Gösta Ingelman. Ledamöter: direktör Bertil
Gyllenram, civilingenjör Edy Velander, överingenjör Alex
Engblom, civilingenjör Hans Thorelli. Suppleanter:
civilingenjör Erie Brodén, överingenjör Erik Bergendal, överingenjör
Sven Erik Eriksson, överingenjör Thure Öberg.) — 3) Val
av representanter i teknologföreningens styrelse för år 1941.
(Valnämndens förslag: Ordinarie: civilingenjör G. Ingelman
och professor T. Sällfors; Suppleant: direktör B.
Gyllenram.) — 4) Val av representant i teknologföreningens
biblioteksnämnd för år 1941. (Styrelsens förslag:
civilingenjör Erie Brodén.) •— 5) Val av fackredaktör för år 1941.
(Styrelsens förslag: redaktör Erik Swartling.) — 6) Val
av klubbmästare för år 1941. (Styrelsens förslag:
civilingenjör Erie Brodén.) — 7) Tillsättande av
redaktionskommitté för Teknisk tidskrifts avdelning I. — Kl. 20,00
(precis). 8) "Några synpunkter på statens medverkan till
beredskapsarbeten i kristid", diskussion med
inledningsanföranden av bankdirektör Erik Bengtson och
civilingenjör Edy Velander. — 9) Supé.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, kallas till ordinarie sammanträde
på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den
6 december 1940 kl. 19,30. Ärenden: 1) Val av
justeringsmän. -—-2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. — 4)
"Nutida uppfattning av väderleksdynamiken", föredrag av fil. dr
Tor Bergeron. — Supé och samkväm.
Tekniska föreningen i Gefle håller sedvanligt
höstsammanträde med damer fredagen den 29 november på Hotell
Baltic kl. 18,30. —• Kort föreningssammanträde. —
"Mexikanskt kåseri", av ingenjör N. Lundberg, Sandvikens
jernverk. — Middag. —• Dans.
456
28 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
