Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1940 Specialnummer: Vägunderhåll - Grusvägunderhållet som blev vetenskap, av Einar G. Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Tabell 1. Våglängdens ökning m. m. under åren 1930—1940.
■ Totala väglängden i landet........ Längden av grusvägar ............ ökning Längden av belagda vägar ........ ökning Längden av belagda vägar i % av hela väglängden ................ 1 jan u a r i
1930 1932 1934 1936 1938 1940
74 111 73 818 76 971 76 301 79 319 78 203 82 592 80 579 85 983 83 103 88 266 84 249
2 483 1 902 2 376 2 524 1 146
293 670 1116 2 013 2 880 4 017
377 446 897 867 1 137
0,4 i 0,9 | 1,4 2,4 3,3 4,5
Den ökade biltrafiken har framtvingat beläggningar
där allt för höga trafikintensiteter blivit
grusvägunderhållet övermäktigt. Av tabell 1 framgår bl. a. att
grusväglängdens årliga tillväxt hittills varit större
än den belagda våglängdens.
Fig. 6 visar en modern grusväg med fast, slät och
lättkörd vägbana. Mellan den teknik, som denna och
föregående grusvägbilder avse representera ligger
en hel vetenskap. Höga krav ställas numera på
till-lämpade metoder och använt material. Sålunda
bedrives grusvägunderhållet i stor utsträckning
maskinellt. Väglagningsmaterialet förädlas till s. k.
idealgrus genom maskinell krossning och sortering samt
genom tillsats av bindemedel, företrädesvis lera. Olika
slag av dammbindningsmedel, såsom klorkalcium,
sulfitlut, oljor och tjäror komma även till användning.
Slitlagret behandlas ute på vägen i stor utsträckning
maskinellt genom hyvling och vältning. De olika
vägarna behandlas — där de moderna principerna
slagit igenom — individuellt och det slentrianmässiga,
osakkunniga grusvägunderhållet
90000 är på avskrivning.
För den moderna
grusvägtekniken redogör doktor G.
Bes-30.000kow närmare i särskild artikel på
\ annan plats i detta tidskrifts-
\ nummer.
■I
’ v 70.000
\
\
I
60000
30.000
40.000
30.000
20.000
/OOOO
OA/ /940
O /OO 200 300 JOO 300 600
7r(?//Ä/r>/e/?J5//e/- /brc/on/cti/p/?
Fig. 5. Trafikintensitetens variation å grusväglängden år
1936.
t Total kost-
Ar nacl kr.
1933 ...... 47 300 000
1934 ...... 47 300 000
1935 ...... 46 600 000
1936 ...... 53 600 000
1937 ...... 63 500 000
1938 ...... 69 300 000
1939 ...... 70 200 000
1940 ...... 58 000 000
1941 ...... 60 100 000
Exkl. smärre
förbättringsarbeten med särskilt tillstånd
samt halvpermanenta
beläggningar.
Uppskattad till årets slut, med
ledning av för första halvåret
kända kostnader (31 000 000
kr.).
Enligt vägdistriktens stater.
Kostnaden är bl. a. avhängig av barmarkstidens
längd. I samarbete med Statens
Meteorologisk-Hydrografiska anstalt och vägingenjörerna har denna fråga
studerats och som resultat härav hava trenne kartor
över Sverige med kurvor över tiden för
barmarksun-derhållets varaktighet åren 1937, 1938 och 1939
uppgjorts, fig. 8.
Hur kostnaderna fördela sig på vägunderhållets
olika konton under ett antal år framgår av
sammanställningen å tabell 2.
Men vad kostar nu det
moderna grusvägunderhållet?
Med tillfredsställandet av
trafikens — före krisen — ständigt
ökade krav hava kostnaderna
också ökats. Den ekonomiska
omslutningen av vägunderhållet
under senare år framgår av den
grafiska sammanställningen, fig.
7, varav synes att de totala
underhållskostnaderna uppgingo
eller beräknas uppgå till:
Fig. 6. Modern grusväg.
460
30 nov. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
