Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1940 Specialnummer: Vägunderhåll - Grusvägunderhållet som blev vetenskap, av Einar G. Almquist - Grusvägteknik och grusinventeringar, av G. Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskri ft
Grusvägteknik och grusinventeringar.
Av fil. dr G. BESKOW.1
Grusväghållarens öde är likt Odysseys’ — att
kryssa mellan Scylla och Charybdis. Scylla är
sommartorkan med korrugering och damm, Charybdis
höstens och vårens upplösande väta.
Längre tillbaka, före bilismens genombrott,
existerade bara det ena odjuret, det sist nämnda; och
underhållet var då inskränkt till att, till den grad som
trafiken och länsman krävde, grusa över den
uppblötta och djupspåriga vägbanan med närmast
tillgängliga och lättast schaktade grus — vanligtvis av
utpräglat sandig typ. Den växande motortrafiken
framkallade sommarsvårigheterna, det dammade och
lätt korrugerade lösa grustäckets olägenheter, ofta
skärpta genom den från U. S. A. under 1920-talet
övertagna principen med det "rörliga grustäcket".
När grusvägtekniken upptogs på Väginstitutets
arbetsprogram, riktades intresset på de tre
huvudproblemen: dammplågan, korrugeringen och ytuppmjuk-
1 Föredrag- vid Svenska teknologföreningens avd. för
Väg-och vattenbyggnadskonst sammanträde den 14 oktober 1940.
ningen. Av dessa var kärnpunkten i det första
användningen av olika kemiska substanser för
damm-bindning, i det andra undersökningen av den
mekaniska orsaken till korrugeringen, nämligen själva
motorfordonen, vars svängande partier, axlar och
hjul, i den elastiska inspänningen med fjädrar och
gummiringar, mellan vägbana och vagn, betingade
korrugeringsvåglängden som en funktion av
egen-svängningsfrekvens och färdhastighet.
Men det visade sig snart, att själva
materialbeskaffenheten i vägbanan måste spela betydande roll,
framförallt ifråga om motståndskraften mot
korrugering och spårbildning (ytuppmjukning).
Undersökningarna inriktades på att klarlägga dessa båda
samband.
Metodiken bestod till en början helt enkelt i, att
insamla tillräckligt många materialprov från olika
vägbanor, sådana som visade sig känsliga för, resp.
stabila mot, de nämnda skadeverkningarna, och så
undersöka skillnaden i materialsammansättning. Den
avgörande huvudfaktorn visade sig vara kornstor-
faser ha här kunnat
behandlas.
Normalstat. Genom
till-lämpning av berörda
metoder för delkostnadernas
bedömande och beräknande
samt genom erfarenheter
från det praktiska arbetet
ute har en ungefärlig
normalstat kunnat uppgöras
för landets 170 vägdistrikt
avseende förhållandena år
1938. Å samma grafiska
framställning som fig. 10
har normalkostnaden in-
lagts, fig. 15.
Den sålunda för hela
landet verkställda
beräkningen av skälig
underhållskostnad för normalåret
1938 har inneburit en
be-skärning av 1938 års
verkliga kostnader med i runt
tal 7 mill. kronor, dvs. en
sänkning från 69 till 62
mill. kronor, se fig. 8.
Rationaliseringsarbetet
avser främst att vara en
direkt hjälp och ledning åt
vägdistrikten i deras
dagliga gärning, men det har
även ett större syfte, nämligen att väcka till
ytterligare ansträngningar för grusvägunderhållets
höjande tekniskt sett och för dess förbilligande. Härvid
äro nya krafter välkomna.
Detta område av väg- och vattenbyggnadsfacket
Fig. 15. fö1- år 1938 beräknade värden på ovanstående delkostnader, vilka värden enligt
utredningen kunnat godtagas som övre gräns för kostnaderna ifråga, hava med ett
tvärstreck markerats å staplarna.
har hittills varit rätt obeaktat av ingenjörerna i
allmänhet, ja rent av sett över axeln.
Det nutida grusvägunderhållet är emellertid en stor
och intressant uppgift som både ekonomiskt och
tekniskt påkallar insatser från ingenjörshåll.
30 nov. 1940
465
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
