Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 28 dec. 1940 - Tidskriftsnytt, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
stributionsnät för tryckluft med en maximaleffekt av
134 000 hk. (Archiv für Wärmewirtschaft, h. 10,
s. 205.)
Vid Toscanas fumaroler (vulkaniska källor) ha
byggts elektriska anläggningar för tillvaratagande av
vulkanvärmet. Efter en experimentanläggning år
1905 byggde man en permanent kraftstation med 3
aggregat om 3 000 kW som 1938 blev utvidgad till
16 000 kW. 1939 byggdes för elektrifieringen av
järnvägen Turin—Neapel ett kraftverk för 50 000 kW
som nu ytterligare utvidgas med två aggregat om
12 000 kW. Italiens totala effekt i "geotermiska"
kraftstationer är nu 135 000 kW. Huvudsvårigheten
vid dessa anläggningar ligger i reningen av
naturångan före användningen i turbiner och
kondensatorer. Man låter nu naturångan med ett tryck av 3
atö i sin tur alstra turbinångan som får ett tryck av
1 atö. Turbinernas alla metalldelar göras dessutom
av specialmetall för att motstå korrosionen. (Norsk
Elektroteknisk Tidsskrift, h. 27, s. 315.)
En 110 kV kraftledning har i jordkabel förts in i
hjärtat av Rhode Islands huvudstad Providence. Den
består av 322 mm2 koppartråd för överföring av
100 000 kVA i tre enfas kablar om vardera 4 200 m
längd varav 220 m undervattenskabel. Kablarna äro
oljeisolerade med 12,2 mm pappersisolation och 3,2
mm blymantel. Yttre diametern är 58 mm för
landkabeln och 89 mm för den armerade sjökabeln.
Oljetrycket är högst 1,{>7 atö och lägst 0,42 atö, detta för
att övervinna friktionsmotståndet i ledningen.
Kablarna äro indelade i 5 sektioner om vardera ca 850 m.
Oljetrycket är antingen rent statiskt eller
åstadkommes genom tankar fyllda med kolsyra. Blymanteln
är indelad i sinsemellan isolerade sektioner för att
hålla mantelpotentialen nere i 12 V. (Electrical
World 1940 II, h. 14, s. 47.)
En amerikansk ammunitionsfabrik har gjort
undersökningar rörande förekomsten av statisk elektricitet
i anläggningen. Man använde en statisk voltmeter
av General Electrics fabrikat och fann bland annat
vid drivremmen till en 25 hk motor en
influensspänning av 37 000 V. Man gjorde därefter ingående
undersökningar som resulterade i anordningar på
åtskilliga håll för avledning av sådana laddningar. Alla
truckar utrustades med kedjor för jordning. Olika
slag av golvbeläggning undersöktes. (På en plats i
kontoret erhölls en influensspänning av 6 000 Y blott
genom att passera över en golvmatta!) (Iron Age
1940 II, h. 14, s. 29.)
Försök ha utförts med bilstrålkastare med och utan
polarisationsfilter mot olika vägbeläggningar, våta
och torra. Det visade sig att fotgängare kunna tåla
strålkastarljus med polarisationsfilter med starkare
bländning men ändock särskilja de olika bilarna på
vägen. En ökning av strålkastarljusstyrkan är ur
förarsynpunkt önskvärd men kan ej tillåtas annat
än med användning av polarisationsfilter då 3 à 4
gånger den nuvarande ljusstyrkan borde kunna
medges. (E. T. Z. h. 40, s. 918.)
Sedan ljusutbytet hos glödlampor fyllda med
krypton visat betydande förbättring gentemot argon, har
man börjat fabriksmässigt framställa denna gas.
Krypton finnes i luften i proportion 1 :106.
Framställningen sker ej som biprodukt vid
syrgastillverk-ningen utan som fristående fabrikation. Enligt
Go-monet’s metod nedkyles luften till omedelbart ovan
kokpunkten, tvättas med 5—8 % flytande luft varvid
krypton och xenon, som äro mindre flyktiga än de
andra gaserna i luften, följa tvättvätskan. I
anläggningen i Ajka, Ungern, bearbetas 25 000 m3/h luft. I
Boulogne sur Seine finnes en anläggning för 33 000
m3/h varur 200 in3 krypton utvinnes per år. Den
expanderande luften med vilken kylan alstras får även
alstra kraft i en turbin för 0,i5 at tryck, som
expanderar till 0,12 at vid — 190° varvid 50 kW genereras,
vilket motsvarar en rj,— 75 %. Man utvinner över
80 % av den i luften befintliga kryptonmängden och
energiåtgången är ca 40 kWh/1 krypton och xenon.
(Zeitschr. f. d. ges. Kälteindustrie, h. 1, s. 1.)
På grund av de goda erfarenheter beträffande
konstans och känslighet man gjort vid optiska
strålningsmätningar med bolometer ha försök gjorts att
ersätta den i högfrekvenstekniken använda entrådiga
bolometern med den i optiken vanliga
fyrtrådsbolo-metern. Alla fyra grenarna i bryggan för
motståndsmätningen utföras sålunda av tunna trådar eller folier
av vilka två diametralt motsatta mottaga den
hög-frekvensström som skall mätas. En dylik bolometer
avses för våglängder under 200 mm. Man använder
volframtråd med en diameter —10 resp. 50 p.
Huvudsvårigheten låg i avskärmningen av de bägge
grenar i bryggan som ej skoLa utsättas för
högfrekvensströmmen. Denna svårighet löstes med användningen
av en s. k. spärrplatta, såväl beträffande vakuum som
frekvens. Bolometern undersöktes med en
magne-tronsändare i området 40 till 120 mm våglängd och
jämfördes beträffande känsligheten med en
stabiliserad kristalldetektor. Mätningarna visade en
känslighet av samma storleksordning. Känsligheten får
sitt tydliga maximum vid en trådtemperatur mellan
300 och 600°C. Den påvisbara högfrekvenseffekten
har storleksordningen 10—8 W. Genom gasfyllning
av bolometerkolven och variation av trycket samt
användning av olika gaser kan känsligheten varieras
inom vida gränser 1 : 20 à 1 : 50. (E. T. Z., h. 40,
s. 915.)
Iàvsmedelskonser ver i ng.
Lindthorst, Holland, har uppfunnit ett
förfaringssätt att dels förvara grädde, dels förbättra smörets
konsistens. Genom att lagra grädde med en fetthalt
över 40 % vid en temperatur av —5 helst —10QC
erhålles ett mycket’ gynnsamt inflytande på
smörfettets struktur. Det av sådan grädde framställda
smöret blir härigenom’ av en väsentligt bättre kvalitet
än sådan av grädde som blott hållits någon grad
under noll. Ju högre fetthalten är hos grädden, dess
lägre bli kylkpstnaderna. Efter uppvärmning av den
så förvarade grädden till -f-10 à + 12°C utspädes
den med vatten till för smörtillverkningen lämplig
fetthalt exempelvis 20 %. Sålunda framställt smör
är av sådan kvalitet till lukt och smak att det kan
försäljas som vanligt färskt smör. På detta sätt
kunna årets variationer i mjölkproduktionen utjämnas
för smörtillverkningen. Då produktionen hos ett
mejeri väsentligen är begränsad av kapaciteten hos
syr-ningsbehållarna kan man dessutom genom att
utspädningen sker med vatten i stället för skummjölk
förbigå syrningen och framställa smöret direkt,
varigenom dess konsistens blir fastare och kräver mindre
tvättning samt får större hållbarhet.
(Industritidningen Norden, h. 40, s. 317.) Frithiof Holmgren.
524
21 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
