Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Gas
i
O
Fig. 17.
Benzine
100 200 300
SiedepunH °C—
Plers schema över förhållandet mellan vätehalt och
kokpunkt.
M/tfelö/e
Steinkotilenproitulife ßraunhohf^r
-Asphilt —
... S†einhohle^~ "
ochwero/e —
gasgeneratorer i (lrift. Allt hänger på
reningsanordningens effektivitet. Jag har tagit reda på, att vid
eftersyn av en vagn, som varit i drift med vedgas
under ca 2 månader, observerades mycket tjärkoks i
cylindrarna. Eventuella ättiksyreangrepp kunde helt
naturligt ännu ej upptäckas.
Visserligen var vagnen i drift under årets båda
kallaste månader, men befarade svårigheter med
isbe-läggningar i renare och kylare ha icke framkommit,
därför att vagnen hölls i tomgång vid uppehåll och
stod i varmgarage under nätterna.
Säljaren i det omnämnda fallet har ännu så länge
hållit köparen med utomordentligt torrt bränsle. Men
om många vagnar komma i drift, så blir
bränsleanskaffningen ett problem lika väl som
träkolsanskaff-ningen. Man skulle då finna, att tanken på att gå ut
i skogen och hämta eventuellt felande bränsle är lika
verklighetsfrämmande som den s. k. billiga driften.
Vedgasdriften har just nu fått vind i seglen mest
på grund av svårigheten att få lämpliga kol och
framför allt att få dessa till ett icke oskäligt pris. Men
hur länge skola auktoriteterna hålla på att
rekommendera bokkol och lövkol men glömma att barrkol
också finnas och kan användas, om apparaturen är
anpassad därefter? Rättesnöret bör vara att frångå
idén att låta en förfinad apparatur bestämma
bränsle-kvaliteten och i stället låta apparaturen bli sådan, att
ett tillgängligt bränsle utan annat urval än sortering
kan användas.
I övrigt efterlyses än en gång en rationell lösning
av brikettproblemet.
För att förbilliga träkolen och för att också
utvidga basen för den inhemska
motorbränsleförsörjningen, borde man så småningom planmässigt övergå
till kolning i ugn eller retort, så att tjäran kan
tillvaratagas. Retortkolningsanläggningen i Perstorp
synes mig i detta avseende vara förebildlig, försåvitt
icke den kolningsanordning, som IYA utvalt och
rekommenderat och föreslagit Kungl. maj:t att låta
pröva, också är något att taga vara på.
Försockring av vedens cellulosa för jäsning av
sockerlösningar till motoralkohol.
En annan skogens produkt är motoralkohol.
Alltsedan Hugo Wallin och Gunnar Ekström åren 1907—
1909, oberoende av varandra, gjorde sina
uppmärksammade försök att utgå från sulfitavfallslutens
ringa halt av socker, för jäsa detta och avsprita
lösningen i kolonnapparat, har stora förhoppningar
varit fästade vid denna alkoholprodukt. Under förra
världskrigets dagar var man dock alltför stor
optimist, när man hoppades på att sulfitspriten helt
skulle kunna ersätta bensin. Tack vare Hubendicks
undersökningar på området, ha vi fått klarhet i
betingelserna för motoralkoholens användning. Att
närmare gå in på frågan om bentylbränslets
betydelse är obehövligt inför denna församling. Likaså skall
här inget sägas om alla de olika alkoholbränslen,
som härstamma från den 99,5-procentiga spriten, enär
dr Gustafsson i IVA:s senaste häfte omnämnt, att
försök med sådana alkoholbränslen utförts, och att
en fullständig redogörelse över dessa försök skall
lämnas senare, då helt säkert Mekanik i första hand
får del därav.
Här skall endast omnämnas, att sprit kan och bör
framställas ur andra cellulosasockerlösningar än
sådana från sulfitcellulosatillverkningen. Det kan ej
heller vara lämpligt, att man helt sätter sin lit till
sulfitspriten såsom sekundär produkt vid en
tillverkning, där den primära produkten är en så
konjunk-turbetonad vara som sulfitcellulosan.
Vi ha således i vår hand att först och främst
tillvarataga de sockerrikaste sulfitlutarna vid sådana
fabriker, där detta låter sig göra på ett tekniskt
försvarligt sätt och där utan att åsidosätta sunda
ekonomiska principer avspritning och koncentration till
99,3 % alkohol kan utföras. Men för inblandning i all
bensin upp till 25 % sprithalt tarvas mera än det som
kan framställas på angivet sätt och det är därför
enligt min mening lämpligt, att frågan om tillverkning
av sprit enligt någon annan metod för största
möjliga inblandning i bensinen upptages till förnyad
omprövning. Förhållandena på området ha under tiden
blivit sådana, att det gått politik i motorspritfrågan.
Det är för att övertyga politikerna om att sprit i
denna utsträckning måste tillverkas inom landet, som en
utredning efterlyses. Vi tekniker behöva den icke.
Hydrering av fasta bränslen.
För att fullständiga denna framställning återstår
nu endast att lämna en kortfattad redogörelse för hur
långt man kommit på utvecklingslinjen, att direkt
eller indirekt hydrera fasta bränslen i syfte att
komma fram till flytande bränslen. Man har då två
utvecklingsformer:
1) hydrering av det fasta bränslet;
2) hydrering av speciellt förarbetade
förgasningspro-dukter av fasta bränslen.
Av bergolja utvunna produkter bestå
huvudsakligen av kol och väte. Vid studiet av bergoljan och
dess kolväteföreningar har fastställts att de vid
bergoljans destillation successivt efter varandra
kommande fraktionerna kännetecknas av tilltagande C-halt
men fallande vätehalt. I fig. 17 visas dessa
förändringar hos en del bergoljedestillat, samtidigt
som vissa råmaterial, som vid särskild behandling
giva upphov till oljeprodukter, medtagas för
jämförelse. Även kol och brunkol bestå huvudsakligen av
kol och väte men i betydligt mera komplexa
molekyler än oljeprodukterna. Det mest iögonfallande
kännetecknet framträder dock på figuren, i det kolens
vätehalt är betydligt lägre än oljornas.
86
21 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
