Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J. A. ROTHELIUS
HÄFTE 4 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 13 APRIL 1940
[•NNEHÄLL: Principerna för svensk järnmalmsanrikning — synpunkter på några aktuella problem, av
bergsingenjör Sture Mörtsell. — Rumäniens gruvbrytningsindustri. — Litteratur. — Notiser. —
Metallnoteringar.
Principerna för svensk järnmalmsanri kn ing —
synpunkter på några aktuella problem.
Av bergsingenjör STURE MÖRTSELL.
(Forts. fr. sid. 19.)
Det är egentligen endast anrikningsmaskiner av en
enda typ, som utan svårighet med ringa platsutrymme
och till låg kostnad kunna behandla stora finkorniga
godsmängder, och det är sorteringsapparater och i
första hand s. k. Dorrskrapor och -skålar.1
Det är därför naturligt, att skrapan blivit föremål
för mycken uppmärksamhet och diskussion även i
samband med järnmalmsanrikningen.
Som bekant har skrapan i olika utföringsformer
kommit till stor användning vid nedmalning i
samband med flotationsanrikning. I de flesta fall är det
härvid fråga om malmer med relativt små mängder
malmmineral, om jämförelser göras med
anriknings-järnmalmer. De sulfidrika malmerna av Bolidentyp
tillhöra undantagen.
Skrapans verkningssätt ur separationssynpunkt kan
med användande av den i figurerna 1—3 visade typen
av diagram schematiskt åskådliggöras på följande
sätt.
Diagrammet, fig. 4, antages representera den
mal-produkt från vilken de renkrossade kornen skola
avskiljas. Den uppdelning, som skrapan åstadkommer,
sker i stort sett efter linjen A—B. Allt efter
malmens beskaffenhet med hänsyn till olika slag av
gråbergsmineral, olikartade kornformsutbildningar etc.
antar denna linje i verkligheten olika kurvformer,
ehuru densamma i fig. 4 schematiskt dragits som en
streckad rät linje. Förhållandena hava dessutom
antagits vara så avpassade, att halvkornen praktiskt
taget fullständiga kvarstannat i den grova produkten.
Ur malmkretsen avskiljes allt gods till höger om
linjen AB. Den efterföljande flotationen uppdelar i sin
tur detta gods i avfall och koncentrat, varvid
uppdelningen i stort sett sker efter linjen OE. Som
returgods återgår allt gods till vänster om linjen AB.
Detta gods uppbygges huvudsakligen av halvkorn, en
del av de renkrossade grövre gråbergskornen samt
praktiskt taget samtliga renkrossade grövre
malm-mineralkorn. Härvid förutsättes, att malmmineralen
i Eng. classi£iers. Den svenska nomenklaturen på, detta
område saknar ännu enhetlighet och klarhet.
äro tyngre än gråbergsmineralen, såsom vanligen är
fallet.
Om skrapan återigen kunde ersättas med en sikt,
som avpassades så, att halvkornen fullständigt
kvarstannade i den grova produkten, skulle uppdelningen
schematiskt kunna anses ske längs linjen CD.
Härvid bortses från den oregelbundenhet, som i
verkligheten inträder tack vare siktningens ofullständighet.
I detta fall tillföres returgodset även hela den
kvantitet renkrossat gråberg som representeras av ytan
AOC. Å andra sidan minskas returgodsmängden med
en liten kvantitet renkrossade malmmineral motsva-
Viktsprocent av produkten
Fig’. 4. Malm med relativt låg
malm-mineralhalt.
Nu tillkommer, att det vid flotationsanrikning i
allmänhet är möjligt att även avskilja
mellanprodukter. Detta innebär, att avskiljningsgränsen för
skrapan eller sikten kan sättas så högt att även en
del halvkorn kunna tolereras i den färdigmalda
produkten. Yi tänka oss alltså, att uppdelningen med
skrapan sker efter linjen AXBV Medelst flotation
avskiljes produkten över A~POE som avfall. Resten
koncentreras — repeteras — så att man erhåller
koncentratet under BJIOE samt mellanprodukten POR,
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
