Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J. A. ROTHELIUS
HÄFTE 6 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 8]UNM940
I N NE HÅLL: Grundvattenförekomsten i sandstensområdet i Huskvarna och dess betydelse för stadens
vattenförsörjning, av stadsingenjör Anders Ullerstam. — Föreningsmeddelanden. — Metallnoteringar.
Grundvattenförekomsten i sandstensområdet i
Huskvarna och dess betydelse för stadens
vattenförsörjning.
Av stadsingenjör ANDERS ULLERSTAM.
En historisk översikt.
Alltsedan Huskvarna år 1906 blev köping, har
frågan att på ett tidsenligt sätt ordna samhällets
vattenförsörjning varit aktuell. Då Huskvarna fem
år senare fick stadsrättigheter, uppdrogs åt
Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm att utreda ärendet. Året
därpå förelåg ett förslag till ytvattenverk med
Vättern som vattentäkt. Projektet ställdes emellertid
på framtiden, närmast på grund av de dryga
anläggningskostnaderna.
Redan på ett tidigt stadium hade inom
brukssamhället anlagts ett vattenledningsnät, som anslutits till
Vapenfabrikens krafttub och serverade innevånarna
bruksvatten från Huskvarnaån. Dricksvatten
hämtade man i regel ur grävda gårdsbrunnar. Detta
provisorium tillämpas alltjämt inom större delen av
staden.
Det tidvis starkt förorenade och som bruksvatten
nästan oanvändbara åvattnet medförde emellertid så
betydande hygieniska olägenheter, att myndigheterna
snart nog på nytt nödgades ta itu med det för
samhället så viktiga vattenförsörjningsproblemet.
Optimistiska slagrutemän till trots ansåg man sig ha
konstaterat, att grundvatten i erforderlig mängd icke
kunde erhållas inom staden. Vid det fortsatta
utredningsarbetet räknade man därför med råvatten från
Vättern. En naturlig motvilja mot det fadda och
mindre välsmakande sjövattnet kom myndigheterna
att tveka inför ett avgörande beslut.
År 1934 framlade en av stadsfullmäktige för
ändamålet tillsatt kommitté ett förslag till ytvattenverk,
kompletterat med grundvattenbrunnar. Kommittén
räknade med att vättervattnet genom uppblandning
med grundvatten skulle bliva mera njutbart.
Närmare undersökningar gåvo emellertid vid handen, att
grundvattentillgången i de lösa jordlagren var så
ringa, att någon effektiv smaksättning av
vättervattnet med vatten från grävda brunnar icke kunde
förväntas.
Under tiden hade enskilda personer och företag
gjort lyckade försök att få vatten ur
sandstensgrunden i Huskvarna; dessa försök hade icke utförts i
större skala eller så systematiskt, att man kunde
bilda sig någon uppfattning om hur mycket vatten
som på sådant sätt kunde utvinnas. I avsikt att
förbättra smaken på vättervattnet i det föreslagna
ytvattenverket beslöt staden i juli 1935 uppdraga åt
Svenska diamantbergborrnings aktiebolaget i
Stockholm att utföra en grundvattenbrunn i ravinen strax
väster om "Kroatorpet". Ytterligare en brunn
utfördes norr om den första. Provpumpningarna lämnade
så gott resultat, att författaren föreslog staden
bordlägga kommitténs förslag och genom en brunn med
större diameter undersöka möjligheten att förse
staden med enbart grundvatten ur sandstenen. Det
erforderliga anslaget beviljades, och den stora brunnen
strax sydväst om "Kroatorpet" utfördes.
År 1936 provpumpades brunnen med mycket gott
resultat. De under försöket anställda observationerna
bearbetades, och i en av författaren utförd utredning
ställdes stadens vattenförsörjning i belysning av de
sålunda vunna erfarenheterna. I utredningen ingick
en ekonomisk jämförelse mellan ytvattenverk och
grundvattenverk, som visade, att vatten från ett
grundvattenverk kostade ca 10 % mer än vatten
från ett ytvattenverk. Som en sammanfattning
framhölls, att alternativet grundvattenverk trots den
något större vattenkostnaden vore att
föredraga«fram-för alternativet ytvattenverk med hänsyn till den
stora skillnaden i vattenkvaliteten, att man ännu icke
med säkerhet kunde yttra sig om grundvattentäktens
kapacitet och stabilitet och att undersökningarna
fördenskull borde fortsättas, tills full visshet i ena eller
andra riktningen vunnits. Staden anslog medel till
ytterligare undersökningar. I första hand fördjupades
den stora brunnen. Åtgärden kröntes med framgång.
År 1937 byggdes ett försöksvattenverk på brunnen.
Ändamålet med detta var att dels slutgiltigt pröva
vattentillgången i sandstenen på platsen ifråga och
dels förse en del av staden med dricksvatten. Den
7 februari 1938 startade försöksvattenverket, som
sedan dess varit i praktiskt taget oavbruten drift.
Under tiden har grundvattentillgången i sandstenen
inom staden varit föremål för omfattande
undersökningar, som nu kommit därhän, att stadens
vattenförsörjning med ypperligt grundvatten kan anses vara
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
