Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
JcnMen
røn^Mf&iimifwNl)
£orr/io/v//&-//’fancif/ens&crpprtsnc/
g&nom v/sso 6or/~Aa/
Fig. 1. Sandstenens utbredning kring Vätterns södra ända.
tryggad inom överskådlig tid. Ett av författaren
upprättat förslag till grundvattenverk har nyligen
godkänts av stadens myndigheter, som dessutom
anslagit de för projektets förverkligande erforderliga
medlen. Yissa arbeten med brunnar, ledningar och
reservoar ha redan igångsatts.
Metoden att anskaffa vatten ur berggrunden
erbjuder stora fördelar, icke minst med hänsyn till att
dylikt vatten vanligen är sterilt. Ofta är det även
fritt från skadliga oorganiska föreningar, såsom
järn-salter, mangansalter och svavelväte, och kan då
direkt pumpas in i ledningsnätet-utan någon som helst
rening. Så är förhållandet med grundvattnet i
Huskvarna. En annan oskattbar fördel är, att en
vattentäkt i berggrunden i regel ligger på stort djup och
därigenom är fullständigt skyddad mot föroreningar
av vad slag det vara må. Yad detta betyder i vår
tid, då man vid krig kan befara angrepp med gaser
och sjukdomsalstrande bakterier, ligger i öppen dag.
Huskvarna torde vara det första samhället i vårt
land, som med lyckligt resultat genomfört omfattande
systematiska undersökningar av
grundvattenförekomsten i berggrunden. Då liknande undersökningar f. n.
äro i gång på andra håll och det är att förvänta, att
exemplet kommer att vinna efterföljd i ännu flera
samhällen, som äro belägna på eller i närheten av
rikligt vattenförande berggrund, företrädesvis
sandstens- och kalkstensgrund, synas våra undersökningar
vara av visst allmänt intresse. Jag har
därför ansett det lämpligt att i
föreliggande uppsats publicera resultatet av vårt
arbete och de erfarenheter, vi vunnit.
Geologiska förhållanden.
De djärva och skarpt markerade
terrängformationer, som karakterisera landet
kring Vättern, framför allt trakten kring
sjöns sydspets, vittna om våldsamma
geologiska processer i jordens forntid av
såväl endogen som exogen natur. Tydligen
ha krafterna från jordens inre varit de
dominerande. Genom sedimenteringar,
som huvudsakligen ägt rum under kvartär
tid, ha de skarpa dragen i någon mån
jämnats ut.
Det råder intet tvivel om att Vättern
är resultatet av en enorm förkastning i
urbergsmassivet, begränsad av de i
nord-sydlig riktning gående östra och västra
strandlinjerna. Även de betydande
dalgångar, som stråla ut från Huskvarna och
Jönköping åt sydost och söder, ha
uppkommit på liknande sätt.
Urberget utgöres i stort sett av
horn-blendegranit och diorit. Dioriten
förekommer huvudsakligen på platån öster
och nordost om Huskvarna innanför en
mäktig vägg av hornblendegranit, som är
starkt förskiffrad. Detta förhållande
synes stå i samband med en långt tidigare,
mera begränsad och ytligare dislokation
än den förkastning, varigenom
Vätterbäc-kenet- anlades. Urbergsmassivet på södra
sidan av Huskvarnadalen består nästan
uteslutande av hornblendegranit.
Berggrunden företer utom nyssnämnda
för-skiffring en avsevärd sprickbildning, öster och
nordost om dalgången orienterad i öst-västlig riktning,
alltså vinkelrätt mot Vätterns längdaxel, söder om
dalgången i en något avvikande riktning, nämligen i
sydost-nordväst. Sprickorna äro i regel rikligt
vattenförande.
Ovanpå urberget har avsatts en till den s. k.
Visingsöformationen hörande sandsten, som upptager
ett betydande område kring Vätterns södra ända.
Dess utbredning framgår av fig. 1. Det största
partiet ligger inom och söder om Jönköping. Smalare
kilar återfinnas i Huskvarnadalen och ett stycke
norrut på båda sidor om Vättern mellan urbergsbranterna
och stränderna. Av allt att döma äro
sandstensområdena utmed stränderna förenade genom ett
sandstensbälte, som är beläget under de lösa jordlagren
på sjöbottnen och som direkt övergår i
sandstensområdet i Jönköping.
Sandstenens ålder är omtvistad och låter sig f. n.
ej med säkerhet bestämmas. Man har icke bevisligen
anträffat fossil, som kunnat ge någon ledtråd, och
icke heller iakttagit fossilförande bildningar i
beröring med formationen. En av de forskare, som
under de senaste åren ägnat geologien i trakten kring
södra Vättern ett ingående studium, C. E. Ewetz,
anser sig ha konstaterat rester av organismer, som
äro att hänföra till Visingsöformationen, men
bindande bevis för detta påstående synas ännu icke
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
