Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
Röd o. röd-brun
sandsten Grà-röd
sandsten
Arkos
Ockerf
sandsten
Ljusgul
sandsten
kvartar
Granit
Fig. 4. Blockdiagram, utvisande de geologiska förhållandena inom sandstensområdet i Huskvarna.
täten av borrningarna längre norrut konstaterar man,
att urberget höjer sig i riktning uppför dalen.
Sandstenen är av den gråröda typen.
Av den geologiska profilen kan dragas den
slutsatsen, att synklinalen vid "Mjölkafållan" går fram
i närheten av "Sjöstugan". Med anledning härav har
en provborrning med ett 105 mm provhål, nr 12,
igångsatts på denna plats. Om vattentillgången visar
sig vara god, kommer nästa brunn sannolikt att
placeras strax intill. De lösa jordlagren utgöra ca 53 m,
och borrdjupet i sandstenen är f. n. 87 m. Hittills
har lagerföljden i stort sett varit densamma här som
vid "Mjölkafållan", varför man har anledning
förvänta, att synklinalens verkliga läge stämmer med
det antagna. Vidare konstaterar man, att lagren
utom stupningen mot norr (se ovan) även ha en
stupning mot väster och att den resulterande stupningen
går ungefär i nordnordvästlig riktning.
För överskådlighets skull ha resultaten från
borrningarna sammanställts i ett blockdiagram, fig. 4.
Snittlinjerna, som löpa i riktning söder—norr och
väster—öster, äro inlagda på fig. 2. De geologiska
förhållandena inom det sonderade området,
förkastningslinjen utmed Vätterns östra strandlinje, lagrens
stupning och veckningen med de båda synklinalerna,
framträda med önskvärd tydlighet. Likaså framgår,
hur urberget stiger i riktning uppför Huskvarnadalen.
För vattentäktens framtida utnyttjande böra
ytterligare provborrningar företagas vid Varmbadhuset
och inom området mellan Drottninggatan,
Huskvarnaån och Kungsgatan med hänsyn till de lyckade
borrningar, som här tidigare utförts på privat initiativ
(se fig. 2). Vidare kan terrängen norr om norra
stadsgränsen tänkas erbjuda möjligheter till
vattenanskaffning. Av blockdiagrammet synes framgå, att
en synklinal kan väntas ett stycke norr om den
anti-klinal, vars början är antydd på diagrammets norra
ända, och även denna synklinal torde ligga inom
sandstensområdet. Borrningar söderut i
Huskvarnadalen synas däremot icke böra ifrågakomma av ovan
angivet skäl. Söderut bör undersökningsområdet
därför begränsas av Huskvarnaån.
Till sist några ord om berggrundens i Huskvarna
petrografi och stratigrafi. De under kvartären
befintliga, delvis till Visingsöformationen hörande
lagren äro geologiskt sett ordnade i följande serie,
uppifrån räknat:
Ljusgula, finkorniga sandstenar
Ockerfärgade sandstenar.
Röda och rödbruna sandstenar.
Gråröda sandstenar.
Arkoser.
Granit eller gnejs.
Av såväl den geologiska profilen som
blockdiagrammet förefaller det, som om sandstensmassivet, i
synnerhet inom södra delen av området, avskurits
i horisontell led, varvid de ljusgula och ockerfärgade
sandstenslagren helt försvunnit. Det synes antagligt,
att här försiggått en kraftig erosion, innan kvartären
bildades.
Huvudbeståndsdelen i de ljusa sandstenarna är ren
kvarts i form av väl rundade korn med en
genomsnittlig diameter av 0,1 mm; kornstorleken uppgår
sällan till 0,15 mm. Bindmaterialet utgöres av fint
kvartsmjöl med mindre kornstorlek än 0,01 mm samt
något lerhaltiga beståndsdelar. Andra mineral
förekomma sällan i dessa sandstenar. Färgen
härstammar från leran. Stundom ökar kornstorleken till en
genomsnittsdiameter av 0,5 mm.
De ockerfärgade sandstenarna innehålla mera lera,
som är mer eller mindre färgad av järnmineral.
De röda sandstenarna uppvisa en kornstorlek, som
i allmänhet är större än hos de ljusa. Den
genomsnittliga kornstorleken ligger mellan 0,4 och 0,5 mm.
Huvudbeståndsdelen utgöres även här av kvarts, men
fältspat förekommer också i stor utsträckning. Andra
mineral påträffas sällan. Bindmaterialet består av
fin kvarts och fältspat jämte fin lera. Färgen härrör
dels från den röda fältspaten, dels från i sandstenen
befintliga smådelar hematit (huvudsakligen Fe,Os),
ett järnmineral, som är nästan olösligt i vatten och
sålunda har föga inflytande på grundvattnets
järnhalt (se nedan).
Tillhöra [-Visingsöformationen.-]
{+Visingsö-
formationen.+}
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
