Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 4
TekniskTidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör: JULIUS KÖRNER
utgiven av svenska teknologföreningen
6 APRIL 1940
INNEHÅLL: Några detaljer från Dalslands järnvägs elektrifiering, av J. Körner. — Analys av
seriemotorers avstörning medelst vissa kondensatorskydd, av E.T. Glas. — Insänt. — Litteratur. — Notiser. —
Föreningsmeddelanden.
5 10 15 20 ’ 25 30 35 40 15 50 50 60 65 70 75 SO 85 90 95
Fig-, 1. Profil för Dalslands järnväg Mellerud—Kornsjö samt Norges Statsbaner Kornsjö—Halden.
Några detaljer från Dalslands järnvägs
elektrifiering.
Av J. KÖRNER.
I en uppsats om kontaktledningar för enfasbanor av
byråchef Th. Thelander i Elektrotekniks
februarinummer har bl. a. berörts även en del konstruktioner,
som för första gången i vårt land prövats vid
elektrifieringen av Bergslagernas och Dalslands
järnvägar. I det efterföljande skola behandlas ytterligare
några tekniska spörsmål vid elektrifieringen av
sistnämnda järnväg, vilka måhända erbjuda intresse.
Det är en känd sak, att elektrifiering kräver en
viss ej alltför blygsam trafikintensitet för att bliva
ekonomiskt lönande. Härav är naturligt, att
elektrifieringens ekonomi för en bana av så kort sträckning
och med så relativt gles trafik som Dalslandsbanan
måste bliva ett mera tveksamt problem.
Huvudparten av banans rörelse är transitotrafiken mellan
Sverige och Norge på sträckan Mellerud—Kornsjö.
Den mer lokala trafiken inom de glest bebyggda
trakter den genomlöper är obetydlig. Banans
elektrifiering har betingats av dess ställning som länk i
kontinentalförbindelsen Oslo—Malmö, vilken senare efter
fullbordandet av de norska elektrifieringsarbetena
kan väntas i sin helhet elektriskt trafikerad under
loppet av nästa år.
Yid normala förhållanden ombesörjes gränstrafiken
av två snälltågs- och ett godstågspar per dag.
Härtill komma trenne persontågspar för den lättare
trafiken, vilka efter elektrifieringen framföras som
mo-torvagnståg. I samband med krigsutbrottet i höstas,
vilket inträffade ungefär vid samma tidpunkt som
den elektriska driften upptogs, har godstrafiken ökats
ansenligt och är nu i ton befordrat gods drygt tre
gånger större än eljest normalt. Detta i förening
med de kraftigt stegrade kolpriserna samt
elektrifieringens finansiering med hjälp av billigt kapital har
självfallet ställt elektrifieringsekonomien på ett vida
gynnsammare plan än man från begynnelsen vågat
hoppas på.
Ledningsanläggningen.
Vid planeringen var ledmotivet att i möjligaste
mån nedbringa kostnaderna för anläggningen utan att
därmed behöva riskera minskad driftsäkerhet eller
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
