Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ämnen äro nämligen högmolekylära föreningar,
vilkas egenskaper böra kunna förändras genom
inverkan av mycket små mängder andra ämnen.
Bland de viktigaste härdbara konsthartserna
kunna följande nämnas: fenoplasterna,
karbamidhart-serna och polyamiderna. Dessa konstmassor äro av
stor betydelse, då de särskilt lämpa sig för
masstillverkning av olika artiklar. Medan de ännu äro i
smält eller plastisk form, kunna de formas på olika
sätt och därefter härdas, varefter de bibehålla
formerna i fråga. De kunna även i kallt tillstånd
pulvriseras samt blandas med olika fyllnadsmedel och
färgämnen. Den pulverformiga blandningen fylles
därefter i pressformar och härdas genom upphettning,
vanligen under tryck. Tillverkningsmetoderna för
olika artiklar ha härigenom ytterst förenklats och
snabbheten har uppdrivits. Så finnas
automatmaskiner i bruk, som av olika konstmassor kunna
framställa ej mindre än t. e. 12 000 byxknappar i timmen.
Då dessa konsthartser så ofta redan varit föremål för
omnämnande i Teknisk tidskrift, lämnas här ej någon
närmare beskrivning av dem. Endast en liten
biolo-gisk-teknisk reflexion kan få avsluta denna uppsats.
Ofylld bakelit C och bärnsten ha många
gemensamma fysikaliska och kemiska egenskaper.
Bärnsten är ett fossilt harts, som någon gång för
årtusenden sedan i halvflytande tillstånd droppat ut från för
länge sedan försvunna barrträd. Genom
kondensa-tionsprocesser, som pågått under årtusenden, har
bärnstenen så småningom erhållit sina värdefulla
egenskaper. Bakelit C är en konstprodukt, som i sitt
första skede A uppträder i flytande form. Så
småningom övergår bakelit A genom
kondensationspro-cesser i den värdefulla slutprodukten C. Skillnaden
är den, att vad naturen behövt årtusenden att
fullborda, det kan kemisten i sin fabrik med
katalysatorernas hjälp utföra på lika många timmar. ■—
Bartholo-mæus Anglicus påstod en gång (omkring 1230): "Vad
naturen endast långsamt frambringar, det kunna
änglar och demoner på ett fullkomnat sätt, i det de
påskynda vissa naturliga processer." Anglicus ängel
eller demon och den möderne kemistens katalysator
verka tydligen båda på samma sätt.
Litteratur
Kemisk reaktionslära. En inledning till analysens
teori av Gttnnak Hägg. 22 X 14,5 cm. 171 sid. 27
fig. Hugo Gebers förlag, Stockholm 1940. Kr. 5: 50.
Ludwig Kambergs år 1921 utgivna arbete
"Grunddragen av den kemiska analysens teori" har givit
många årskurser svenska högskolestudenter den
grundläggande kunskapen om lösningskemins
jämvikter, ett av den fysikaliska kemins viktigaste kapitel
och framför allt nödvändigt för den analytiker, som
vill begripa vad han gör och icke endast mekaniskt
följer kokboksföreskrifter. Då denna goda bok länge
varit utgången har prof. Hägg nu utgivit en
efterträdare till densamma, och därvid givit denna en fullt
modern karaktär. Detta är så mycket tacknämligare,
som långt ifrån alla författare av läroböcker förfara
på detta sätt; jag vill erinra om alla dessa läroböcker
i fysikalisk kemi, utkomna under de sista tjugu åren,
där lösningskemin först framställes strikt enligt
Arrhenius och Nernst och alla detta århundrades
landvinningar påhängts efteråt med en halvt generad
ursäkt att så här förhåller sig nog verkligheten.
Efter att ha framställt Guldberg—Waages lag och
skisserat de olika slagen av kemisk bindning utvecklar
Hägg genast Brønstedts idéer om begreppen syra och
bas och begreppet protolys. Det kanske vore på tiden
att sluta kalla dessa Brønsteds definitioner "nya",
eftersom de framställdes redan för sjutton år sedan.
I stället bör man betona huru överskådlig
framställningen av syra-bas-jämvikterna blir på denna grundval.
Diskussionen av de olika fallen av
syra-bas-jäm-vikter göres ytterligare överskådlig genom grafiska
framställningar. Dessa diagram äro synnerligen lätta
att konstruera för varje speciellt tillämpningsfall, då
de huvudsakligen bestå av räta linjer, vilket ernås
genom att logaritmen för de olika molekylslagens
koncentrationer uppföres. Recensenten har vid sin
undervisning funnit dessa diagram vara ett utomordentligt
gott hjälpmedel.
Det framställda lärostoffet får så sin tillämpning
på pH-indikatorer, syra-bas-titrering och
buffertlösningar. De nyssnämnda diagrammen tillämpas
utförligt på titrerfelsdiskussion — de äro i själva verket
utvecklade just ur Bjerrums titrerfelsdiagram från år 1913.
I kapitlet om löslighetsprodukter inför Hägg
liknande diagram för att framställa
koncentrationsändringarna vid utfällning.
Många i analysen förekommande fällningar äro
gel-artade, och även annars förekomma ofta störande
ad-sorptioner. Läsaren finner därför ett kapitel som
behandlar de kolloidkemiska grunderna och ett annat om
de i den analytiska praxis viktiga begreppen
partikeltillväxt, rekristallisation och medfällning.
Sedan principerna för de analysmetoder som
utnyttja fällningar eller komplexbildningar diskuterats,
avslutar författaren boken med
reduktions-oxidations-reaktionerna, där begreppet oxidationspotential
införes och titreringar med red-ox-indikatorer beskrivas.
övningsexempel ha fogats till flera kapitel; svaren
återfinnas i bokens slut.
Det är sålunda ett mycket omfattande material, som
Hägg lyckats få in i denna lilla bok, men
framställningen tyckes mig dock vara så klar att läsaren ej
bör finna den alltför koncentrerad. Den är ju närmast
avsedd för högskoleundervisningen •— den användes
i höst utom i Uppsala även vid KTH — men även
många äldre kemister skola i densamma finna nya
synpunkter och bekväma metoder att friska upp sin gamla
rutin med. Arne olander.
Gmelins Handbuch der anorganischen Chemie, 8
uppl. (Utg. av Deutsche chem. Ges.) Verlag Chemie
G. m. b. H., Berlin.
Detta välkända verk föreligger nu delvis färdigt i en
helt ny omarbetning. Verket är indelat efter
grundämnena i grupper, som i regel vardera omfatta ett
grundämne jämte isotoper, och som beträffande de
viktigare grundämnena äro indelade i flera
underavdelningar. Sålunda omfattar Mg två grupper, A och
B, vilka i sin tur äro uppdelade på ett flertal häften,
i vilka ytterst utförligt behandlas grundämnets
förekomst, metallens fysikaliska och kemiska egenskaper,
dess olika föreningar, framställningssätt m. m. På
samma sätt är Fe indelat i fyra grupper A—D, inom
vilka tillsvidare 16 häften utkommit. Andra
grundämnen som behandlas i ett flertal häften äro t. e. N,
J, Al, K m. fi. Hela verket, som väntas bli färdigt år
1943, drar en kostnad av ca 2 000 Rmk och är därför
givetvis i full omfattning endast lämpat för större
bibliotek. För den enskilde ingenjören eller forskaren
finns emellertid möjlighet att anskaffa enstaka band.
Man kan sålunda utvälja specialgrupper av intresse,
som äro uppställda i monografiform så att de i ett
eller några häften bilda ett avslutat helt.
F. H. S.
80
14 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
