Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
REDAKTÖR= FRITHIOF H. STENHAGEN
HÄFTE 11 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 9 NOV. 1940
INNEHÅLL: Modern industriell framåtanda — ett nordiskt exempel, av direktör Gösta Hall. — Om
pittingsbildning, av tekn. dr Sven Brennert. — Föreningsmeddelanden.
Modern industriell framåtanda —ett nordiskt exempel.
Av direktör GÖSTA HALL.1
0111 Sverige skulle varit så beskaffat, att våra
norrländska älvar flutit i samma riktning som Onega,
Dvina och Petjora, kamraterna i de ryska
storskogarna, då hade vi svenskar nog idag inte kunnat glädja
oss åt vår nuvarande höga levnardsstandard. Det är
en reflexion, som synes fullt motiverad, om man
närmare analyserar vårt lands skogsgeografiska och
ekonomiska läge, sett i ett större sammanhang.
Det är ju mer än något annat skogen och dess
produkter, som skapat de ekonomiska, förutsättningarna
för vårt välstånd — därom ger vår exportstatistik ett
ganska tydligt besked. Skogstillgångarnas
exploatering skulle emellertid aldrig ha kunnat försiggå i den
omfattning och i det tempo, som vi fått bevittna, om
icke älvarna kunnat tjänstgöra som naturliga och
exceptionellt billiga transportvägar för timret. En
grundförutsättning härför är återigen, att islossningen,
liksom fallet är hos oss, börjar vid flodmynningarna, för
att sedan successivt gå motströms mot källorna. De
fällda träden behöva då endast under vintern
transporteras till närmaste vattendrag och lagras på isen
för att sedan successivt och automatiskt föras vidare
till de vid kusten belägna förädlingsverken
allteftersom issmältningen fortskrider. Skulle däremot
älvarna inom de skogrika områdena rinna norrut, så att
upptinandet började i deras övre lopp, ligger det i
öppen dag att eventuella flottningsförsök på hos oss
vedertaget sätt, skulle stranda på de anhopningar och
brötar stockarna skulle bilda så snart isens bojor
börjat lossas.
Kostnaden för virkets transport genom de milsvida
skogarna till förädlingsverken uppgår nu endast till
en bråkdel av vad järnvägs- eller vägtransporter för
samma sträckor skulle kräva. Den virkesmängd det
här gäller att årligen föra fram är för övrigt så
svindlande stor, att bil och tåg av praktiska skäl icke
kunna komma ifråga annat än som rena hjälpfaktorer.
Sammankopplade skulle de stockar som varje år flyta
fram i våra älvar räcka till ett styrkebälte tio gånger
runt jorden. Ett järnvägs- och vägnät med
motsvarande trafikkapacitet genom våra ofta starkt
kuperade och svårtillgängliga skogsområden skulle kräva
enorma investeringar. Flottningssystemet kan alltså
med fog betraktas såsom ryggraden i hela vår
träförädlingsindustri.
1 Föredrag vid avdelningens för Kemi och bergsvetenskap
sammanträde den 11 okt. 1940.
Den nordiska cellulosans dominerande ställning på
världsmarknaden.
Att de nordiska företagarna på ett synnerligen
förtjänstfullt sätt utnyttjat de gynnsamma auspicier, som
naturen här bjudit för träförädlingsindustri i stor
skala, det bevisas bäst av den rangplats Finland och
Sverige intaga på världsmarknaden. Som
cellulosaexportör står vårt land som nummer ett bland alla
nationer, och Finland kommer som god tvåa, såväl ifråga
om sulfit- som sulfatmassa, dvs. populärt talat både
beträffande gran- och tallcellulosa.
Organisatoriskt sett har tillvaratagandet av
skogskapitalet drivits så långt som det’ överhuvud taget
hittills varit möjligt, nämligen genom en
kombination av tillverkning av sulfit- och sulfatcelliilosa,
slipmassa samt träkol och fiberplattor. Den svenska
skogsindustrien fick för sin del redan under förra
världskriget det högsta betyg i "efficiency" som en
amerikansk expert kan ge. En emissarie från
handelsdepartementet i Washington, som grundligt
studerat förhållandena här, drog nämligen i ingressen
till sin digra rapport en parallell mellan effektiviteten
hos den svenska träförädlingsindustrien och den
amerikanska slakteriindustrien: "Den enda förlusten i den
svenska träindustrien är vedens krympning vid
torkningen — den enda förlusten i den amerikanska
slakteriindustrien är grisarnas skrik vid slakten." (Hade
vår amerikanske vän före rapportskrivningen haft
förmånen lära känna en senare tiders
träförädlingspro-dukt, Norrlandsakvaviten, hade kanske även
påpekandet om krympningen torkat in.)
Sedan detta smickrande utlåtande avgavs, har
industrien fortsatt sin frammarsch på bred front under
ständigt ökad rationalisering och specialisering av
tillverkningen, för att därigenom säkra sin rangplats.
Ett intimt tekniskt samarbete med de utländska
avnämarna har härvid upptagits som en ny och viktig
programpunkt, i avsikt att smidigt kunna följa
utvecklingen på världsmarknaden och städse söka anpassa
produktionen kvalitativt efter kundkretsens speciella
fordringar och behov.
Man kan tala 0111 en veritabel cellulosaålder . . .
Om man betänker vilken mångsidig användning
cellulosafibern på senare år har fått, direkt i form av
papper av de mest skiftande slag, samt säckar, lådor,
handdukar, snören och nu senast kraftfoder, samt efter
lämplig kemisk behandling i form av konstsilke, eell-
14 sept. 1940
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
