- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Kemi /
82

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

icklëln?

ingermä)



Flottgodsmängden anges i kartan genom
flottledens bredd enligt nedanstående skala

^n kT^o si Jo I

Kartan upprättad av Isak Winberg

A B KARTOGRAFISKA INSTITUTET

Ur Svartges Industri.Stockholm 1935

Fig. 1. Denna schematiska flottledskarta torde ge en god uppfattning om det vitt förgre
nåde nät av vattenvägar, som det svenska flodsystemet erbjuder.

ull, korvskinn, läcker, cellofan och krut m. m,, synes
det motiverat att tala om en veritabel cellulosaålder.
Under normala, fredliga förhållanden kan man också
tryggt räkna med en successiv och pålitlig stegring i
konsumtionen för alla cellulosatyper. Detta gäller i
särskilt hög grad sulfatcellulosan. Tyvärr kunna
likväl temporära men allvarliga dissonanser uppstå
mellan produktion och konsumtion, vilka vanligen
resultera i för industrien synnerligen besvärande
prisfluktuationer.

För att i möjligaste mån söka eliminera dessa
olägenheter, och stabilisera marknaden, ha under senare
år vissa produktionsreglerande överenskommelser

träffats, närmare bestämt
mellan flertalet fabriker
inom Europas
sulfitcellulosa-och träsliperiindustrier. På
sulfatområdet däremot, ha
förutsättningarna för ett
dylikt samarbete varit
mindre gynnsamma, och några
definitiva uppgörelser ha
hittills heller icke kunnat
träffas. Det råmaterial
man här utgår ifrån har
nämligen i många fall
betraktats som ett relativt
värdelöst avfall från
sågverken, och så länge
tillgång på sådant avfall från
egna sågar funnits, ha
vederbörande företagare
ansett sig böra anlägga nya
sulfatfabriker för dess
tillvaratagande, oberoende av
om marknaden redan varit
mättad. Följden har blivit,
att det nordiska
cellulosa-trädet år för år skjutit
nya kraftiga skott, och
sulfatindustriens kapacitet
har tvingats så snabbt i
höjden, att
konsumtions-kurvan ej mäktat hålla
jämna steg med
utvecklingen.

Situationen har
komplicerats, dels därigenom att
vissa oförutsedda
beskärning-ar av existerande
marknader rätt hastigt inträtt, dels
på grund av att de nya
fabrikerna efter hand börjat
byggas som allt större
enheter, i avsikt att pressa
ned
produktionskostnaderna. Under det att en
årstillverkning av ungefär
30 000 ton ännu vid tiden
för världskriget kunde
anses som en tämligen
normal kapacitet för en
sulfatfabrik, ligger nivån
numera vid omkring 100 000
ton. Marknaden har
härigenom kommit att
tillföras ansenligt nytt tonnage stötvis i stället för, som
önskvärt vore, successivt i mindre portioner. Då det i
allmänhet tar drygt ett år att få en anläggning färdig

Tab. I. Sulfatmasseindustriens utbyggnad i Norden.

År Sverige Finland
Årsproduktion i ton
1913 ................ 155 000 65 000
1923 ................ 227 000 80 000
1933 ................ 770 000 237 000
1938 ................ 972 000 490 000


82

12 okt. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940k/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free